Ett kapsejsat ledarskap

Landstinget i Uppsala län är på väg mot rekordunderskott samtidigt som antalet som står i vårdkö fördubblats på ett år. I mitt anförande på senaste landstingsfullmäktige beskriver jag resultatet av ett år med Socialdemokraterna i ledningen för landstinget och pekar på ett kapsejsat ledarskap.


 
 

Bra förslag från regeringen

I departementspromemorian Regionalt utvecklingsansvar i Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län (Ds 2015:53) föreslås att Landstinget i Uppsala län ska ta över det regionala utvecklingsansvaret för länet. Promemorian är nu ute på remiss. Förslaget i promemorian sammanfattas på detta sätt.

Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens läns landsting har nu hos regeringen ansökt om att få överta det regionala utvecklingsansvaret i sina respektive län. I denna promemoria föreslås att lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ändras så att lagen även omfattar dessa län. Förslaget innebär även att berörda landsting får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige respektive regionstyrelse. Vid val ska dock beteckningen landstingsfullmäktige alltjämt användas.

Tanken är att förändringen ska träda i kraft 1/1 2017. Det är ett bra förslag som gör det tydligare för medborgarna vem som har ansvar. Med tanke på att länets kommuner stod bakom ansökan och att ansvaret sedan drygt ett decennium inte längre ligger på länsstyrelsen kan man nog räkna med att förslaget får ett brett stöd från remissinstanserna.

Ett år med Socialdemokraterna - den sanna versionen

En bearbetad version av Socialdemokraterna annons som stämmer bättre
med verkligheten.

Socialdemokraten Börje Wennberg har varit landstingsstyrelsens ordförande i ett år nu. I en annons på Facebook skryter han över "Första året med Socialdemokraterna i ledningen för landstinget i Uppsala län". Och så har han bockat för tre saker som han åstadkommit: Tar kontroll över byggkostnaderna, Tar kontroll över ekonomin och Tar kontroll över vårdköerna.

På den första punkten får vi väl se vad som kommer. Sant är att det finns en del tjänstemannaförslag att skära ned på investeringskostnaderna. Bland annat finns förlag om att låta bli att bygga det tillagningskök som behövs på Akademiska sjukhuset. Vad det blir av dessa förslag återstår att se.

När det gäller ekonomin finns det dock redan facit efter ett år med Socialdemokratisk brist på ledning av Uppsala läns landsting. Landstingets delårsrapport pekar mot ett underskott på 56 miljoner kronor. Det enda som gör att det inte ser ännu värre ut är att landstinget lyckligtvis får stora engångsintäkter.

Trots detta ser alltså landstinget ut att gå emot ett rekordunderskott. Om prognosen håller kommer landstinget att göra sitt sämsta resultat sedan 2002, då Mats O Karlsson (S) var tvungen att redovisa ett underskott på hela 73 miljoner kronor.

Men det kan bli värre. Tyvärr verkar det som utvecklingen även efter delårsrapporten går i fel riktning. I stället för den förbättring av ekonomin på Akademiska sjukhuset som vi alla hoppats på, ser det snarare ut som det sker en kraftig försämring. På samma sätt verkar också Kollektivtrafiknämnden gå emot ett större underskott än det som prognostiseras i delårsrapporten. Den senaste ekonomirapporten talar om ett underskott på över 100 miljoner kronor för landstinget som helhet. Detta är resultatet av en oförmåga att styra och leda. Detta är resultatet av att genomtänkta strategier kastades i papperskorgen för att ersättas med kaos. Detta är resultatet av ett kapsejsat ledarskap.

Sedan till vårdköerna. Här glider man undan i delårsrapporten och ger en väldigt välsminkad bild av verkligheten. Sanningen är att det för ett år sedan, i september 2014, var 2 493 personer som väntat över 90 dagar på sitt första besök eller på behandling/åtgärd i specialistvården. Sedan hände något den 14 september. I september i år är det 4 991 personer som väntat längre än 90 dagar. Det är alltså mer än en fördubbling. Då säger Börje Wennberg att han "tar kontroll över vårdköerna".

Jag har gjort om Socialdemokraternas Facebookannons så att den stämmer bättre med verkligheten. Den sanna bilden ser ni här ovan.

Stora sjukhus inte effektiva

Från DN-debatt. Något för oss i Uppsala att fundera över

Idag överlämnar Utredningen om högspecialiserad vård sitt förslag till regeringen om hur den högspecialiserade vården bör organiseras och utvecklas, en utredning som Vårdsverige sett fram emot med spänning. Redan på morgonen var det dock möjligt att ta del av huvudinnehållet i en debattartikel på Dagens Nyheters debattsida med rubriken Hundratals liv per år räddas om vården koncentreras .

Det ska bli intressant att ta del av hela utredningen, men det är ingen tvekan om att övning ger färdighet och att en del vård kräver många och avancerade resurser. Detta kommer att leda till att viss vård inte längre finns lika nära, men att det blir bättre. Men, som påpekas, det är mycket möjligt att bli duktig också på mindre sjukhus, om man där får göra många insatser. Det har till exempel visat sig på lasarettet i Enköping. I arbetet med att koncentrera vården är det därför viktigt att se vad som kan göras på olika sjukhus i regionen.

Det är också tydligt att stora sjukhus inte är effektiva. I debattartikeln talar man om att sjukhus med fler än 400-600 vårdplatser har nackdelar ur effektivitetssynpunkt. Detta är självklart något som vi behöver ha med i den framtida organisationen av vården bårde i vårt län, i sjukvårdsregionen och landet.

Vår uppgift i landstinget i Uppsala län, som ansvariga för regionens största sjukhus, blir att i huvudsak fundera över vilken vård som bättre och effektivare kan utföras på andra sjukhus än Akademiska sjukhuset. Annars kommer vi inte att ha utrymme för ytterligare koncentration av den riktigt specialiserade och komplicerade vården till Akademiska sjukhuset.

Skenande underskott för Akademiska sjukhuset

Det är tydligt att socialdemokrater och miljöpartister helt tappat kontrollen över landstingets ekonomi. I den nya månadsrapport som ska behandlas på produktionsstyrelsen i nästa vecka ökar Akademiska sjukhusets underskott med 30 procent. Nu lyder prognosen på -260 miljoner kronor.

Till detta ska läggas att också Kollektivtrafiknämnden prognostiserar ett underskott på omkring 26 miljoner kronor, till stor del beroenden på en medveten riskfyllt budgetering från socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister i nämnden.

Idag är det varken ordning och reda i beslutsprocesser eller ekonomi i landstinget. Det kan på sikt bli väldigt dyrt för länets invånare.

UL-kortet funkar i Karlstad!

En av de fiffiga sakerna med att flera län gått samman om ett nytt biljettsystem är att det blir lite mindre att hålla reda på. Jag är, tillsammans med en massa kommunpolitiker, på SKL:s kongress i Karlstad. Självklart passade jag då på att testa om mitt UL-kort fungerade på stadsbussarna i staden. Som framgå av filmen gick det utmärkt.

Detta är en funktion som vi i BIMS-länen (som systemet heter) marknadsför alldeles för lite.

Om hållplatser, turtäthet och priser

Jacke Sjödin i UNT är alltid värd att läsa. I dagens UNT skriver han bland annat om bussar och det förslag till nytt stadstrafiknät som presenterades i veckan. Han verkar något skeptisk till att det ska bli något längre mellan hållplatserna för att det ska gå snabbare att resa med buss.

Han skriver bland annat: Om jag var med i fiffiga-buss-besluts-kommittén så skulle jag fokusera på lägre priser och högre täthet.

Jag sitter ju med i fiffiga-buss-besluts-kommittén - eller kollektivtrafiknämnden som är det officiella namnet. Därmed vet jag att det är just det som har skett. Precis som Sjödin föreslår ska förslaget leda till att turtätheten blir högre, utan att kostnaderna ökar så att priset blir högre. Därför innehåller förslaget bland annat att bussarna ska göra färre avvikelser från den rakaste linjen och stanna vid färre hållplatser. Den kortare restiden gör naturligtvis också att det blir mer intressant att ta bussen, eftersom skillnaden mot att göra samma resa med bil minskar.

Det hela handlar i grunden om antalet bussar. Sambandet ser enkelt beskrivet ut så att om man har tätare mellan hållplatserna, tar resan längre tid och då blir det lägre turtäthet (med samma antal bussar) eller högre kostnader (med fler bussar).

Nu är det så bra att fiffiga-buss-besluts-kommittén i nästa vecka kommer att skicka ut förslaget till nytt stadsbussnät på remiss så att alla, även Jacke Sjödin, har chansen att komma med synpunkter. Det hoppas jag många gör - för det är inte helt självklart var den rätta balansen ligger.

Ps. Jacke Sjödin för också fram förslaget (möjligen något raljant) att avståndet mellan hållplatser på sträckan Storvreta - Vänge skulle utökas till 2,5 mil så bussen kommer upp i jättehög hastighet och inte behöver stanna alls. Förslaget är egentligen väldigt klokt - om det fanns ett stort resande mellan Storvreta och Vänge. Alla som har tillgång till direktbuss vet att det är det mest attraktiva sättet att resa kollektivt. Men då måste det finns tillräckligt med resande för att det också ska finnas vanliga bussar som stannar och tar upp alla som inte bor just i Vänge och Storvreta,