Succé för Upptåget till Sala

Den nya Upptågetlinjen till Sala har blivit en succé, som framgår av reportaget i SVT ovan. Under första halvåret 2013 genomfördes 90 000 fler resor än på sträckan Sala-Uppsala än vad det gjorde första halvåret 2012. Det motsvarar en ökning med över 30 procent.

I inslaget berättar två av resenärerna hur nöjda de är. Idag träffade jag två andra som också är nöjda kommunstyrelsen ordförande i Heby Marie Wilén och kommunstyrelsens ordförande i Sala P-O Rapp. Båda vitnar om vilken betydelse den nya linjen har för kommunernas utveckling.

Detta är bara det senaste exemplet på att tågsatsningar ger resultat i ökat kollektivt resande. Ofta underskattas effekterna i olika beräkningar. Detta understryker det som vi gemensamt konstaterat från Mälardalsrådet - de satsningar som görs på infrastruktur är bra, men de räcker inte för att stärka tillväxten och lösa det behovs som finns av ökat kollektivt resande.

För övrigt kan jag konstatera att buss 774 till Uppsala och SJ-tåg in till Stockholm, eller buss 898 och tunnelbanan från Kista är nog så bra alternativ som att förlita åka med SJ-tåg till Bålsta, ersättningsbuss till Spånga och sedan pendeltåg in till Stockholm.

Ett smalare, men vassare EU

Självklart var jag upp i EU-debatten på Centerstämman och yrkade bifall till ett smalare, 

men vassare EU.
Foto: Patrick Trägårdh

En väldigt bra Centerstämma är avslutad. Sista avsnittet var Europapolitiken där vi lade en bra grund inför arbetet med valplattformen inför EP-valet nästa år. Ett tydligt avstamp i devisen "smalare, men vassare". Jag gjorde också en tydlig markering kring euron. Så här 10 år efteråt är det tydligt att den kritik som Centerpartiet då riktade mot europrojektet visade sig korrekt.

Även om det fanns enstaka röster som avvek, är Centerpartiet nu också relativt enat i EU-politiken. Det bådar mycket gott inför EP-valet.

Guldkorn i budgeten

Idag lyssnade jag på fyra av alliansens riksdagsledamöter som presenterade den gemensamma budgete under Solveig Zanders ledning. Många satsningar och åtgärder var det som räknades upp när varje ledamot berättade vad just det partiet såg som viktigt.

Självklart innehåller budgeten väldigt många förslag och det är inte alltid de ekonomiskt största insatserna som är mest intressant. Jag har hittat tre guldkorn i budgeten.

1. Satsning på utbildning av vårdpersonal. Budgeten innehåller en stor satsning på utbildning av vårdpersonal, framför allt sjuksköterskor och barnmorskor, i Stockholmsområdet. Även om den satsningen inte direkt berör Uppsala universitet, så är det bra för hela Stockholm-Mälardalens regionen, och därmed för Uppsala och Landstinget i Uppsala län.

2. Utveckling av metoder för att rena avlopp från läkemedelsrester. Regeringen avsätter 32 miljoner kronor för att förbättra reningen av läkemedelsrester i reningsverken. Dagens avloppsreningsverk är inte utformade för att ta hand om läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara kemikalier. Regeringen vill därför främja pågående utveckling av avancerad reningsteknik för att rena det utgående avloppsvattnet, så att tekniken kan utvecklas till full skala.

3. Satsning på lokala vattenvårdsinsatser. Regeringen satsar 75 miljoner kronor per år på att fortsätta stödja lokala vattenvårdsinsatser. Pengarna används i första hand som delfinansiering för insatser att minska läckage av fosfor och kväve och har bland annat gått till projekt för strukturkalking i anslutning till Örsundaån och båttvätt och båttoa i Östhammars kommun.

Förbättrad punktlighet i regionbusstrafiken

En av de viktigaste kraven jag som kollektivtrafikresenär har på kollektivtrafiken är att den ska komma fram i tid. Från kollektivtrafiknämndens sida har vi därför börjat mäta tidhållning ordentligt. Målet är till att börja med att få koll på hur det ser ut, för att sedan kunna sätta upp rimliga mål.

Den nivå vi mäter på är rätt tid +5 minuter, det vill säga samma standard som regiontågen har, vilket underlättar jämförelser. Dock är det högre krav på SL:s pendelstågstrafik, där man mäter rätt tid +3 minuter.

Vi kan se att det naturligtvis är lite upp och ned mellan månaderna. Bäst på att hålla tiden är Upptåget, som i juli kom i rätt tid + 5 minuter vid 94 procent av avgångarna. Näst bäst av UL-trafiken var stadstrafiken i Uppsala som hade 91 procents punktlighet.

Den som gjort den bästa förbättringen är regionbusstrafiken. Där var andelen som var i rätt tid i januari och februari under 80 procent - i juli var den över 88 procent.

Vettiga skolskjutsregler

Centerpartiet i Skolnämnden kräver nu en utvärdering av den förändrade tillämpningen av skolskjutsreglementet. Det är bra. Till Enköpings-Postens säger Centerpartiets Mats Lundqvist: "Reglementet har sett ut så här länge. Det är själva tillämpningen av reglementet som vi kanske inte var riktigt beredda på".

Det är bra att Centerpartiet nu tar initiativ för att reda upp situationen. Enköping har i grunden ett bra skolskjutsreglemente som varit detsamma i många år. Men tydligen har tjänstemännen på kommunen plötsligt börjat tolka reglerna mer restriktivt.

Uppsala näst bäst på ekomat

Sveriges kommuner och landsting har sammanställt en rapport över miljönyckeltal i kommuner och landsting. Som representant för landstinget i Sveriges ekokommuners styrelse är det naturligtvis en intressant läsning.

När det gäller ekologiska livsmedel ligger vi i topp i Sverige. Det är endast Kronobergs län som har en större andel ekologiska livsmedel. det visar att det är möjligt att med upphandling som metod påverka utvecklingen. Mycket handlar naturligtvis om patientmaten, där sammarbetet sker med Västmanland. Där är det roligt att se att det samarbetet fört Västmanland från en plats i botten på listan till en femteplats.

Men de som tydligats profilerat sig på ekologisk mat är Wiks slott, där man också är duktiga på att samverka med lokala producenter. Något som jag och många andra upplever som ett mervärde vid besök på slottet.

När det gäller förnybara bränslen i kollektivtrafiken ligger vi i mitten av listan. det har dock skett mycekt det senaste året och ännu mer är på gång att hända. Förhoppningsvis kommer det att synas redan till nästa års rapport, även om de stora stegen ligger längre fram.

Det finns områden där vi helt klart kan och måste bli bättre. Energianvänding är en sådan där vi är tredje sämst i landet. Men det är något som uppmärksammats och den som läser diagramen i SKL:s rapport ser att energianvändningen i våra lokaler sjunkit kraftigt det senaste året. Ett annat är antibiotikaförskrivning. Det är inte minst en långsiktig patientsäkerhetsfråga. Trots att det sker ett omfattande arbete syns dör ännu inte någon långsiktig stabil nedgång av förskrivningen.



Ladda ner rapporten här: Miljönyckeltal för landsting och regioner 2013

Lillkyrka-Stockholm med kollektivtrafik

Kan man pendla med kollektivtrafik från Lillkyrka till Stockholm? När man kollar upp en sådan fråga, blir man i bland förvånad. Ibland går det till och med snabbare att åka från Stockholm till Lillkyrka, än vad det tar för mig att åka hem från Uppsala, trots att jag bor inne i Enköping!

Jag har tittat på tider från Lillkyrka, hållplatsen Trögdshemmet. Det finns många förbindelser, men jag har bara tittat på de snabbaste - de som går på under 2 timmar. Det finns fler. Det går till exempel att åka från Stockholm 20:28 och vara i Lillkyrka 22:40.


Förbindelserna på kvällen är väl något för dåliga för att fungera för daglig pendling. Försenade tåg kan också göra att det blir problem, men för den som ska vara i Stockholm mellan åtta och fem går det att åka kollektivt.


Pendlingstabell
(framtagen med hjälp av Resrobot):



Fler gröna bussar

Kollektivtrafiknämnden har idag beslutat att utöka busstrafiken i Uppsala stad under nästa år. Det innebär bland annat att det kommer att bli bättre passning mellan stadsbussar och pendeltåg och utökad turtäthet på vissa linjer.

Totalt kommer det att bli 10 fler bussar i trafik. Beslut om utökning av regionbusstrafiken och tågtrafiken har nämnden tagit vid tidigare tillfällen. Ett kort inslag om detta i ABC:s Uppsalasändning ikväll.

Läs pressmeddelandet: Satsning på stadsbusstrafik i Uppsala

Hemlig funktion i UL:s reskassa

Ingen i Uppsala län har antagligen missat att UL håller på att byta biljettsystem. Ett nytt modernt system och samma i alla UL-trafik. Däremot är det kanske inte så många som har koll på den funktion som finns inbyggd i det nya systemet, och som kommer att underlätta för åtminstone en del av de resenärer som rör sig utanför länets gränser. Idag fungerar det i Dalarna (det har jag kollat) och troligen i Värmland. I framtiden väntar Gävleborg, Västmanland och Örebro.

Utvidgad IVPA i länet

Det lyckade arbetet med I väntan på ambulans, där räddningstjänsten rycker ut på bland annat larm om hjärtstopp kommer att utvidgas. Idag är det det de deltidskråerna som åker på så kallade IVPA-larm, men under en period har det också gjorts av heltidskårerna  i Enköping och Håbo.

Nu utvidgas verksamheten och omfattar också heltidskåren i Uppsala-Tierp-Östhammar. Det hela kommer att ingå i en nationell utvärdering för att bedöma de effekterna av att också områden som har stationerade ambulanser omfattas av IVPA-verksamheten.

Raddningstjänstens utryckningar på bland annat hjärtstopp är ett bra komplement till ambulansverksamheten, men det är inte någon ersättning för en väl fungerande ambulansorganisation. Men det är ett utmärkt exempel på hur kommuner och landsting tillsammans kan arbeta för länsinnevånarnas bästa.

Rätt inställning från Heby

Heby kommun visar helt rätt inställning när de ny, genom det kommunala bostadsbolaget, satsar på att bygga i Morgongåva. Det visar också att vi från landstinget gjorde rätt när vi satsade på Upptåget till Heby och Sala med uppehåll i Morgongåva.

Ett utmärkt exempel på när precessen samhällsplanering  och kollektivtrafik hänger samman, och dessutom gynnar utvecklingen också i länets medelstora tätorter.

Allt på ett kort!

De nya UL-kort som nu börjar introduceras är första steget för att skapa ett gemensamt, enkelt, pris- och biljettsystem i hela länet. Nu får vi all UL-trafik på ett kort och knyter ihop stadbussarna i Uppsala med Upptåg, regionbussar och stadstrafiken i Enköping på samma kort. Nästa steg är att också förbättra priser och regler.

En av de vanligaste synpunkterna jag får kring kollektivtrafiken handlar om biljetter och biljettregler. Ofta är det något som verkar konstigt eller orimligt - som varför det går att köpa en tilläggsbiljett för 60 kronor om man har SL-kort och åker till Uppsala, men att resan tillbaka kostar 90 kronor. Det finns naturligtvis en förklaring, det enhetliga priset 60 kronor gör att de som säljer tilläggsbiljetten hos SL inte behöver hålla koll på UL:s olika zongränser (den som reser från Knivsta behöver bara betala 45 kronor för returbiljetten). Men är det begripligt för kunden? Inte alls.

Det finns mängder av särregler och undantag från regler. Alla i grunden skapade för att lösa ett problem eller göra det enklare för kunden eller för att de fungerade i det sammanhang när det infördes. Sammantaget har det dock blivit rätt många olika regler, undantag och särlösningar. Från kollektivtrafiknämnden har vi därför gett Kollektivtrafikförvaltningen UL i uppdrag att se över pris- och biljettsystemet för att se vad som går att göra för att få det enklare, mer logiskt, men att det ändå ska upplevas som rättvist. Förslag kommer att lämnas till Kollektivtrafiknämnden under hösten.

Kommer vi då lyckas göra alla nöjda? Knappast. Precis som det alltid kommer att finnas synpunkter på tidtabeller kommer det alltid att finnas synpunkter på pris- och biljettsystem. Men förhoppningsvis kommer vi att komma fram till ett system som upplevs som enkelt, logiskt och rättvist - samtidigt som det ger de intäkter som krävs för att vi ska kunna fortsätta att köra buss och tåg i minst den omfattning vi gör idag.

I Uppsala kan man betala med kort

DN:s ledarsida uppmärksammar att i UL:s trafik kan man betala med kort, även i Uppsala.

Slopandet av kontantbetalning på bussar och tåg är en av de största försämringar som genomförts för kollektivtrafikens resenärer under senare tid. Typiskt nog är det inte resultatet av något politiskt ställningstagande, utan bygger på beslut från Arbetsmiljöverket, utan hänsyn till effekterna för resenärerna. Förbudet har gjort det svårare att åka kollektivt.

Samma sak med kravet på att registrera sig innan man kan göra SMS-betalningar. Här var det dock inte någon myndighet som låg bakom, utan telefonbolagen som började kräva registrering. Även detta har försvårat för resenärerna.

Vad kan man då göra för att underlätta. Inom UL-trafiken går det nu att betala med kontokort, både i regiontrafiken och på stadsbussarna. Detta uppmärksammas idag på ledarsidan i Dagens Nyheter. Det funkar alldeles utmärkt för sällanresenären och genom att det inte behövs någon pin-kod för mindre belopp så har tiden förkortats.

Bättre kapacitet behövs på järnvägen

Så har då trafikverket presenterat sitt förslag till nationell plan för transportsystemet. Mycket som står där är bra. En hel del självklart och redan känt och till och med påbörjat. Viktigt är att det finns med att kapaciteten mellan Uppsala och Stockholm ska utredas. Det är första steget på väg mot en utökad spårkapacitet. Det är också bra att det finns med en start av byggandet av Mälarbanan Tomteboda-Barkarby. Mälarbanan är just nu den järnvägsdel som fungerar sämst i länet.

Vad som är mindre bra är att det verkar som om åtgärder för att förbättra kapaciteten och höja hastigheten på Dalabanan sträckan Uppsala-Sala kommer att dröja till efter 2025. Denna del av banan är en viktig del i att knyta samman Uppsala regionen och utvecklas den västra delen av Uppsala kommun. Det finns planer och efterfrågan både på en tätare trafik och att tåget ska stanna på fler stationer.

Konstaterar också med glädje att Trafikverket skriver "Arbetet med att förstärka den storregionala pendlingen i Mälardalen behöver fortsätta." Nu gäller det bara att man drar den korrekta slutsatsen av denna insikt när det gäller trafiken till Gnesta i nästa års trafikplan och ger den regionala och storregionala pendlingen vettiga planeringsförutsättningar.

Landstinget fick rätt

En rätt underlig debatt har förekommit i anslutning till att landstinget sålde tre vårdcentraler till de företag som sedan tidigare drev vårdcentralerna på entreprenad. Inför försäljningen gjordes en noggrann värdering och utifrån den värderingen såldes vårdcentralerna till den vid det tillfället enda möjliga köparen.

Oppositionen talade dock i högt tonläge om att de såldes för billigt, och när de förlorade den demokratiska vägen vid votering i landstingsfullmäktige försökte de stoppa försäljningen den juridiska vägen.

Idag skriver UNT om förvaltningsrätten avgörande. Rubriken säger allt - priset var rimligt. Landstinget fick rätt (igen) när ett beslut överprövats den juridiska vägen.

Gnestas sak är vår

Konkurrens är bra, men när det finns begränsade resurser och konkurrensen inte skapar nya, krävs en bedömning av vad som är bäst för samhället i sin helhet när resurserna ska fördelas. När det gäller kollektivtrafik finns regionala kollektivtrafikmyndigheter som har att se till vilken trafik som behöver upprätthållas. Den kan vara både kommersiell och upphandlad. När det gäller sträckan Uppsala-Stockholm finns till exempel både den upphandlade tågtrafiken i form av SL-pendeln och SJ:s rent kommersiella tågtrafik. Båda dessa behövs för regionens utveckling och konkurrens mellan de olika alternativen är bra för resenärerna.

De regionala kollektivtrafikmyndigheterna sätter in all persontrafik i sitt sammanhang. När det finns brist på järnvägskapacitet och olika järnvägsföretag konkurrerar om samma spårutrymme är det lämpligt att bedömningen av vilken persontrafik som är viktigast till stor del bygger på de långsiktiga behov som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna identifierat. Det handlar om att prioritera människors vardagliga resande till arbete och studier. Människor väljer bostadsort efter vilken kollektivtrafik som finns, då fungerar det inte att fungerande pendlingsalternativ för stora grupper plöstligt bara försvinner. Det förslag som tydligen finns från Trafikverket om att helt ta bort eller reducera pendeltågstrafiken till Gnesta är ett förslag som inte verkar ha den utgångspunkten.

Vad bryr du dig om Gnesta, kanske någon undrar. En väl fungerande kollektivtrafik i hela Stockholm-Mälarregionen är ett gemensamt intresse för alla län runt Mälaren. Ska vi klarar regionens tillväxt måste man som stockholmare tryggt kunna ta ett jobb i Gnesta eller Morgongåva och kunna lita på att tågen går också nästa år. På det sättet är också Gnestas sak vår.

Koll på minuterna

Punktlighet i UL-trafik (ej SL-pendeln)

Tidhållningen för järnvägen har länge varit ett hett diskussionsämne. Det har det kunnat vara eftersom tågförseningar mäts och rapporteras offentligt. Så har det dock inte varit all kollektivtrafik. Inom UL har det som rapporterats varit förseningar över 20 minuter, det vill säga den period då resegarantin slår till. Resultatet såg väldigt bra ut, ytterst få bussar var mer än 20 minuter försenade.

Från kollektivtrafiknämnden var vi helt överens om att vi ville ha en bättre koll på minuterna. Våra egna erfarenheter sa oss att det nog hände rätt ofta att bussarna var försenade så att det påverkade oss som resenärer, även om förseningen var mindre än 20 minuter.

Inför 2013 gav vi därför kollektivtrafikförvaltningen, UL, i uppdrag att ta fram mer relevanta mått på förseningar som ska rapporteras i månadsrapporterna till nämnden. På kollektivtrafiknämndens sammanträd igår torsdag fick vi så de första rapporterna. Den nivå som vi valt är samma som den som gäller för regiontågen - andelen som är framme högst 5 minuter för sent.

Statistiken visar att i april var det Upptåget som var bäst med 93 procents punktlighet, följt av stadbussarna i Uppsala med 90  procent och av regionbussarna var ungefär 85 procent i rätt tid.Vi mäter också inställda turer, men som andelar är de äldigt få i busstrafiken och runt två procent i tågtrafiken.

Statistiken är nyfarmtagen och det innebär att det fortfarande kan finnas felkällor. Att få koll på föresningarna är bara första steget. Nu gäller det att också hitta hur förseningarna kan minskas och sätta upp mål inför nästa år vad som är en acceptabel nivå.

Ps. I februari talade jag i Radio Uppland om att vi måste resovisa också förseningar inom busstrafiken. Nu levererar vi det! Fem minuter är försent...

Målet - Sveriges bästa sjukhusmat!

Även Akdemiska sjukhuset ska få ett ordentligt kök där maten ska lagas. Det är ett viktigt steg för att förbättra möjligheterna till en god och näringsrik mat.

Beslutet är taget efter ordentligt utredande där olika alternativ ställts mot varandra. Detta är den lösning som bedöms ge bäst möjligheter att kunna servera en god mat som bidrar till tillfrisknandet. Det har gjorts ett bra jobb på sjukhusköket i Västerås, det kan alla intyga som varit där på besök, men något har försvunnit på vägen.

Det är dock viktigt att komma ihåg att ett tillagningskök på Akademiska sjukhuset inte autoimatiskt löser de problem som funnits med patientmaten. Det ger bättre förutsättningar, men det kommer att krävas ett genomtänkt arbete med att lyfta maten och måltidens betydelse. Det jobbet kan inledas redan innan det nya köket är på plats.

Målet för både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping bör vara tydligt - landstinget i Uppsala län serverar Sveriges bästa sjukhusmat.

Maten ska lagas på lasarettet

Detta sa Centerpartiet i valrörelsen.

Efter ett ordentligt utredande kom så idag beskedet. Det nedgångna köket på Enköpings lasarett ska rustas så att det går att laga varm mat där. Därmed följer Landstinget i Uppsala län den utveckling som nu blir allt mer dominerande i matlandet Sverige - maten ska lagas nära dem som äter.

Det finns naturligtvis många skäl till att det är bra med lokal matlagning. Inte minst handlar det om att få en närhet mellan dem som äter och beställer maten och de som ansvarar för den. Det finns idag en hög kompetens på köket i Västerås, men närheten saknas.  Genom beslutet fortsätter också alliansen i landstinget att stärka Enköpings lasaretts varumärke.

Beskedet ges efter ett noggrant utredande, där man gått igenom vad som krävs för att få köket i ordning och respekterar de avtal som vi har med andra landsting. Just den långsiktiga hållbarhet som vi från Centerpartiet eftersträvar i allt beslutsfattande.


Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte är lösningen för en bra patientmat. Det är en del i lösningen, men det kommer att krävas fortsatt hårt arbete för att patienterna i Uppsala län ska uppleva att de har Sveriges bästa patientmat.

Gröna bussar blir grönare

Till hösten kommer denna buss få sällskap av tre elhybrider. På sikt en del i
att få en kollektivtrafik med enbart förnybara bränslen och ett fossilbränslefritt landsting.

 

UNT skriver idag (tyvärr inte på webben) om de elhybrid bussar som kommer att vara en del av stadstrafiken i Uppsala från hösten.

I första skedet är det tre elhybridbussar som är aktuella, men om det slår väl ut kan det vara en del i lösningen för framtidens kollektivtrafik inne i centrala Uppsala.

När det gäller vilka drivmedel som ska användas i framtiden börjar det nu bli allt mer tydligt att det kommer att vara olika och inte ett enda. När det gäller spårtrafik är det naturligtvis förnybar el som gäller, men el kommer också att ta en större del av stadstrafiken, i någon form.

När det gäller regiontrafiken och delar av stadstrafiken kommer biogas vara den långsiktigt dominerande lösningen, men det kommer ockås att behövas olika former av "förnybar diesel".