Sämre busstrafik drabbar folkhögskola

Rektorn för Biskops-Arnö folkhögskola Mats Lundborg skriver på unt.se (Inget samråd har skett) om de försämringar för busstrafiken som Socialdemokraterna och Miljöpartiet i Regin Uppsala beslutat om. Han är kritisk både till processen och till beslutet. Han har helt rätt!

Socialdemokraterna och Miljöpartiet beslutade att försämra trafiken på linje 895, den man kan ta till och från Biskops-Arnö. Beslutet togs utan en ordentlig dialog vare sig med berörda kommuner eller resenärer eller annat än en mycket grund analys.

Det bör betonas att det inte var en enig nämnd som ställde sig bakom beslutet. Från hela Alliansen i kollektivtrafiknämnden var vi mycket kritiska till hanteringen och ville därför låta UL göra om och göra rätt och genomföra samråd och en ordentlig analys. Tyvärr fick vi inte stöd för det i Kollektivtrafiknämnden. Från Centerpartiet och Kristdemokraterna i nämnden valde vi då att röst nej till bland annat försämringen på linje 895.

(S) har höjt trängselskatten på tåg!

"Trängselskatten" på tåg har höjts med 66 procent sedan S+MP började styra i Rosenbad.

Det märks att vi närmar oss valet och Socialdemokraterna blir allt mer desperata. I UNT har till exempel infrastrukturminister Tomas Eneroth tillsammans med ytterligare ett antal socialdemokrater skrivit en debattartikel med rubriken Urspårat M-förlag. Artikeln handlar om ett förslag till Moderaternas stämma om banavgifter. Förslaget från moderaterna har brister, och skrivningarna om banavgifter är inte de värsta. 

I artikeln kritiserar Socialdemokraterna det de kalla "trängselskatt" eller "trängselavgift" på tåg. De skriver bland annat: "Sträckan mellan Uppsala och Stockholm är en av Sveriges mest trafikerade sträckor. Genom en trängselavgift på tåg i rusningstid kommer denna sträcka drabbas extra hårt och konsekvenserna kan bli färre avgångar och dyrare priser."

Problemet med denna skrivning är att det redan idag tas ut en "trängselavgift" på sträckan (för Uppsalas del Ulriksdal-Skavsta by). Detta framgår av Järnvägsnätsbeskrivning 2018 .  Av den framgår följande: "Passageavgift tas ut för tilldelade tåglägen på delar av järnvägsnätet i Stockholm, Göteborg och Malmö, helgfria vardagar, måndag–fredag, klockan 06.00–09.00 och 15.00–18.00, se bilaga 4 C. Detaljerad information om passageavgifter finns i bilaga 6 A, avsnitt 2. "

Jag kan möjligen förstå att lokala politiker (och Moderaterna partistyrelse) inte har koll på detta, men infrastrukturministern borde väl åtminstone veta att den typ av avgift som han kritiserar tas ut av det Trafikverk han är ansvarig minister för. Och kanske också att denna avgift höjts kraftigt under den tid som Socialdemokraterna och Miljöpartiet styrt i Rosenbad. Ökningen av avgiften jämfört med 2015 är hela 66 procent!

Budget-nej till Centerpartiets elbussförslag

Centerpartiet har tillsammans med flera andra lyft fram att energiskatten på el till elbussar inte borde beskattas högre än den el som används för tåg, ett förslag som lagts fram av Mia Nordström från Centerpartiet i Uppsala.

 I dag betalar inte spårbunden trafik energiskatt på den el de använder. Centerpartiet vill uppmuntra elektrifiering och föreslår att även elbussar slipper betala energiskatt. Vi avsätter 90 miljoner till detta under kommande treårsperiod.  

Det kan verka självklart, men så blir det nu inte. Av regeringens budgetproposition framgår att man avfärdar det förslaget.

Bygg färdigt väg 288!

Idag hade vi från presidiet i Regionala utvecklingsnämnden ett möte med representanter för Östhammars kommun och näringslivet i Östhammars kommun (Mötet nämndes kort i UNT idag). Fokus var på frågan om väg 288, där det finns tankar på att sänka ambitionen på sista delen av vägen  (Gimo-Börstil) från den rödgröna majoriteten (även Vänsterpartiet verkar stå bakom det förslaget).

Det finns tydliga skäl varför vägen ska byggas färdig i sin helhet med mötesfri standard och med 100 km/h som hastighet. Det handlar om att ge Östhammars kommun en tillfredsställande tillgänglighet. Kommunen är den enda i länet som varken har järnväg för persontrafik eller motorväg - då är en hyggligt snabb väg rimligt och det finns stora behov både av utpendling, men inte minst - vilket både Forsmark och SKB lyfte fram - inpendling.

Från Alliansen har vi varit tydliga. Hela sträckan ska byggas som mötesfri landsväg med hastighetsstandard 100 km/h. Hela tiden har det varit tydligt att det är mötesfri landsväg som är målet, det slås fast i den avsiktsförklaring som landstingsfullmäktige ställde sig bakom i juni 2010, och som det hänvisas till i den nuvarande länstransportplanen. Ska detta lyckas kommer det nog att kräva en del extern medfinansiering - vilket det verkar finnas möjlighet till. Men då måste också Region Uppsala vara tydlig med ambitionen att ombyggnationen av väg 288 ska fullföljas.

Lillkyrka får inte glömmas bort

Det är bra att Enköpings-Posten nu uppmärksammar att det blivit sämre med bussar från Lillkyrka. Från Centerpartiet har vi under hela processen tjatat om att man inte får glömma bort Lillkyrka och Lillkyrkas behov av kollektivtrafik när man genomförde förbättringarna för Grillby.

EP 3/7 2017

Jag har också uppmärksammat detta i en insändare redan i april med rubriken Glöm inte Lillkyrka och i början av juli med rubriken Glömde MP Lillkyrka? Den har jag ännu inte fått något svar på. Antar att Tomas Rådkvist, som också sitter i regionens kollektivtrafiknämnd, glömt att svara på den.

Från Centerpartiet kommer vi att fortsätta att påminna om de behov som finns av kollektivtrafik från Lillkyrka. Vi är öppna för att diskutera flera olika lösningar, till exempel anropsstyrd trafik under vissa tider för att möjliggöra för att vara med på kvällsaktiviteter inne i Enköping. 

Lång väntan på ambulans

SVT Uppsala uppmärksammar att det är stora skillnader i hur länge man i genomsnitt får vänta på ambulans i Uppsala län. Den statistik de presenterar är den som finns nationellt, och visar mediantid per kommun. Det gör att man inte får en fullständig bild av problemet. Sist jag kontrollerade var det i Knutbyområdet som man fick vänta allra längst.

Ett av problemen är att ambulansstationen i Uppsala ligger väldigt centralt. Det betyder att man måste köra genom hela Uppsala tätort, med trafik, byggen och vägarbeten, när ambulansen ska ta sig ut på uppdrag utanför centrala Uppsala.

Det står sedan länge klart att det behövs en ny ambulansstation i Uppsalas utkanter som har nära till de större vägarna och därmed snabbt kan komma på plats. Det läge som man landat i är Gränby, men det ser ut att dröja innan den kommer på plats. Enligt de senaste planerna verkar det första vara aktuellt omkring 2024.

Fel minska antalet väderskydd

Utformning av busshållplatser är en viktig fråga. I Uppsala län har vi en handbok om hur de ska utformas i olika lägen, längsta avstånd mellan hållplatser med mera. Handboken beskriver ett slags miniminivå vad man kan förvänta sig.

Nu har det dock visat sig att det finns problem med hur denna handbok tillämpas. Ett antal hållplatser längs väg 55 byggs om, men då tas också väderskydden bort. Det som uppmärksammade mig på frågan var en insändare i UNT i slutet av juni.

Det visar sig att de riktlinje som finns om när väderskydd ska finnas i praktiken tolkats när det inte ska finnas och därmed har man aktivt valt att ta bort väderskydden. Det är självklart att man i första hand ska prioritera de hållplatser som har många resande när nya väderskydd sätts upp, men det är en helt annan sak att aktivt ta bort redan befintliga busskurer.

När vi gör uppgraderingar av hållplatser kan det var klokt att prioritera så att det verkligen blir förbättringar för resenärerna. Att då börja med hållplatser där resultatet blir att resenärerna upplever försämringar är knappast den klokaste prioriteringen.  Jag har därför begärt att Kollektivtrafiknämnden ska ge Kollektivtrafikförvaltningen (UL) i uppdrag att se över tillämpningen hållplatshandboken och eventuellt också innehållet. Vill vi att fler ska resa kollektivt är det fel väg att gå att aktivt minska antalet hållplatser med väderskydd.

Problemet har också uppmärksammats av Radio Uppland:

Namninsamling från Rasbo

Mycket av debatten kring förslagen om stängningar av vård utanför centrala Uppsala har handlat om kvälls- och nattjourerna i Tierp och Östhammar. Men förslaget omfattar ju också ett förslag om en permanent stängning av vårdcentralen i Rasbo. Vårdstyrelsen har fått ta emot en rejäl bunt med namn som protesterar mot förslaget, och jag har fått en kopia.

Primärvård dygnet runt är effektivt

I utredningen ”Effektiv vård”, står det så här: ”Visserligen finns också i primärvården en jourverksamhet men den sträcker sig oftast inte över hela dygnet.” Utredningens hypotes är att ”patienternas okunskap om öppettider, uppdrag och vad som faktiskt kan göras i primärvården medför att man söker sig till det man känner till, akutsjukhusets akutmottagningar.”

Utredningen rekommenderar att primärvården ges ett tydligt uppdrag dygnet runt för den vård som inte kräver sjukhusets resurser.

Hur man får detta att rimma med att patienter från Norduppland som behöver vård under kvällar och nätter, motsvarande nästan halva veckans antal timmar, ska hänvisas till akutmottagningen i Uppsala är faktiskt omöjligt att förstå. Det verkar som om man som så många gånger förr inom offentlig sektor blandar ihop (eventuella) besparingar på enskilda konton med att bygga effektiva system för hela Region Uppsala.

Nej till nattstängd vård!

Socialdemokraterna och Miljöpartiet i Region Uppsala vill stänga akutmottagningarna i Tierp och Östhammar. Beslut ska tas redan 30 mars. Från Centerpartiet säger vi nej till förslaget.

Var fjärde resenär drabbas!

När det gäller kollektivtrafiken är vi oftast rätt överens över partigränserna. Men ibland märks det ändå en tydlig skillnad. Idag tog vi beslut om en stor satsning på Östhammarsstråket. Den stora delen i satsningen handlar om att förstärka trafiken till Lindbacken som ligger några kilometer från Uppsalas stadsgräns och en utökning av expressbusstrafiken Uppsala-Östhammar.

I grunden är det en bra satsning. Beslutet blev också bättre än förslaget eftersom buss 886 kommer att åka igenom Lejsta  på sin väg till och från Uppsala, något som vi från Centerpartiet har tyckt varit viktigt.´

Men på en punkt är jag, och hela Alliansen, kritisk till förslaget. På kvällstid anser man att det är rimligt att de som bor på landsbygden mellan tätorterna ska behöva vänta en timme på bussen. Varannan tur med 811 ersätt med en expressbuss som kommer att köra förbi alla hållplatser på landsbygden och inte heller gå till och från Öregrund.

Det är självklart så att det är ett mindre resande kvällstid. Det är då viktigt att använda resurserna på rätt sätt. Idag är antalet av- och påstigande i Östhammarsstråket mellan Alunda och Öregrund efter klockan 19.00 ungefär 273 personer - av dessa är det 69 som går av eller på endera på landsbygden eller i Öregrund.

Det betyder att var fjärde resenär mellan Alunda och Öregrund drabbas av försämringen. Risken är uppenbar att om man riskerar att behöva vänta upp till en timme på bussen hem, så väljer man att ta bilen.

Annie Lööf kungsbyn

Hade idag den stora glädjen att lyssna till Centerpartiets partiledare Annie Lööf på Kungsbyn i Kungsåra utanför Västerås. Rejält med folk på den ombyggda skullen och en positivs stämning. Ett litet bifogar här ett litet smakprov av vad Annie talade om.

Sveriges 20 största landsbygdskommuner

Bild från Sveriges näst största landsbygdskommun.

Vad är en typisk landsbygdskommun? Ja, det är lätt att tro att det är någon kommun i Norrlands inland, eller möjligen i Småland. Men man kan också tänka annorlunda. Vilken kommun är det som har flest människor som bor på landsbygden, det vill säga utanför tätort.

Det blir en intressant lista som toppas av Uppsala - där över 25 000 invånare bor utanför tätort. Sedan följer Gotland och Norrtälje, med drygt 21 000 invånare på landsbygd. Enköping kommer på 8:e plats med drygt 13 000 som bor utanför tätorter.

Det kan finnas mycket som påverkar, gränsen för tätort går vid 200 invånare, har man småorter i en kommun som kryper över den gränsen minskar landsbygden, utan att det kanske egentligen upplevs som någon större skillnad. Samtidigt kan utvecklingen också gå åt andra hållet, och tätorter blir småorter och därmed landsbygd i denna statistik.

Det skulle vara roligt om kommunerna började tävla också om att växa på landsbygden. Kan Norrtälje växa om Gotland? Och visst borde väl Enköping satsa på att inte bara vara Sveriges närmaste stad, utan också Sveriges femte största landsbygdskommun!

1.       Uppsala	25 012
2.       Gotland	21 746
3.       Norrtälje	21 566
4.       Linköping	15 359
5.       Örebro	15 199
6.       Örnsköldsvik	13 965
7.       Skellefteå	13 573
8.       Enköping	13 120
9.       Norrköping	12 382
10.   Umeå	12 373
11.   Kristianstad	12 368
12.   Jönköping	12 350
13.   Varberg	12 094
14.   Sundsvall	11 991
15.   Växjö	11 625
16.   Mark	11 261
17.   Karlskrona	10 870
18.   Kungsbacka	10 842
19.   Uddevalla	10 459
20.   Hudiksvall	10 330

"Skräpytor" och tillväxt

Ett referat i Veckans Affärer har börjat cirkulera. Det är en föreläsning på Nordic Business Forum Sweden av Kjell A. Nordström som refereras där han påstås ha sagt att:

Vi kallar detta för skräpyta. Det är till exempel Värmland och Gotland som är typiska fall av skräpyta. Där finns ingen ekonomisk aktivitet, inga universitet, ingen underhållning, ingen shopping, ingenting, bara träd 

Han ska också ha sagt att Stockholm växer snabbare än Kina.

Till att börja med verkar ju den gode Nordström ha ett förhållande till sanningen som gör att ha har en framtid som talesperson för Donald Trump. Universitet finns både på Gotland och i Värmland.

Det här med tillväxt är ju lite lurigt, det kan användas både om befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt. Även Stockholm är ett diffust begrepp - det kan innebär allt från Stockholms stad till hela Stockholm-Mälardalen, inklusive Östergötland och Gotland.

Låt oss titta på detta med den ekonomiska tillväxten och utgå från länen. När man mäter ekonomisk tillväxt i länder brukar man utgå från bruttonationalprodukten per capita, det vill säga det samlade värdet av produktionen i ett land delat med befolkningen. Motsvarigheten på regional nivå är bruttoregionalprodukt. Ska man mäta ekonomisk aktivitet i en region är det ett lämpligt mått. Om vi tittar på vilken del av Sverige som har högst bruttoregionalprodukt per invånare, så ligger Stockholms län i topp. Men tittar vi istället på var tillväxten är snabbast, så är det andra som sticker upp.

Om vi ser till utvecklingen de senaste fem åren ser topplistan ut så här:

1. Västra Götaland +18,5%
2. Gotland +18,1%
3. Jönköping +16,1%
4. Uppsala +16,0%
5. Kronoberg +15,7%
6. Stockholm +15,6%
7. Värmland +14,5%

De två "skräpytorna" har alltså de senaste fem åren haft en ekonomisk tillväxt som överstiger eller är ungefär i nivå med Stockholms. Stockholms län har inte den enorma ekonomiska utvecklingskraft som det verkar när man följer debatten. Ser man det i ett längre perspektiv klarar sig dock Stockholm bättre än både Värmland och Gotland, men halkar samtidigt själv ner ytterligare några steg. Om man ser utvecklingen sedan år 2000 är det Norrbottens län som toppar tillväxtligan med + 71%, följt av Uppsala län +70% och Västerbottens län +69%.  Stockholm hamnar på en åttonde plats med +60% och får se sig passerad i tillväxttakt av Västra Götaland, Halland, Östergötland och Kronoberg.

Stockholm är en stor del av Sveriges ekonomi, inte minst för att det bor så stor del av landets befolkning där. Det är viktigt för hela Sverige att ha bra förutsättningar för tillväxt i Stockholm. Men räknat per invånare finns det många andra län som bidragit betydligt mer till landets tillväxt de senaste 15 åren än stockholmarna - det kan vara värt att hålla i minnet.

Det föddes ett barn i Åbo

"Det är inte acceptabelt. Vi är Sveriges fjärde största stad och måste kunna ha en förlossning som är dimensionerad att ta emot alla kvinnor i Uppsala län." Citatet är från Vivianne Macdisi i en artikel 2014 Nu kommer rapporter om att det är mycket stora problem. En artikel i Dagens Nyheter beskriver att en blivande mamma från länet fått föda i Åbo och att också en annan mamma där Akademiska sjukhuset haft ansvar varit tvungen att resa till Åbo för övervakning, men behövde inte föda där. Detta är enligt sjukvårdsminister Gabriel Wikström "helt oacceptabelt

"Blivande föräldrar ska inte behöva skickas till utomlands för att föda sina barn." säger Wikström.

Sjukvårdsministern menar också att det är ett mycket oroande om vi riskerar vår mycket goda vård om vi skickar den här typen av patienter utomlands. Wikström gör naturligtvis helt rätt när han pekar på landstingens ansvar. I detta fall är det Landstinget i Uppsala län som är det landstings som har misslyckats. Vi får hoppas att det nu ansvariga landstingsrådet Vivianne Macdisi delar Wikström uppfattning och ser till att få ordningen på den avancerade vården för nyfödda.

Samtidigt ska vi vara väldigt glada över det gränsöverskridande samarbete vi har med bland annat Finland. Och även om det i de aktuella fallen varit en del språksvårigheter är det ju inte självklart att en flytt inom landet är mer praktisk.

Radio Upplands har också uppmärksammat problemen: Rekordmånga för tidigt födda nekas plats på Akademiska

Bu eller bä för nattstopp?

Det började med att Folkpartiet (som de hette då) lanserade idén om så kallade nattstopp och jag tror till och med vi hade med idén som en del av Alliansens gemensamma politik i landstinget inför valet. Efter valet lade lades förslaget fram av Liberalerna (eller möjligen Folkpartiet, minns inte riktigt). Till samma sammanträde lanserad socialdemokrater och miljöpartister ett liknande förslag. Nu har vi i Kollektivtrafiknämnden i stor enighet beslutat att det ska genomföra ett försök med nattstopp.

Vad innebär då nattstopp. Ju det betyder att den som vill kan få gå av mellan hållplatserna under kvällar och nätter och därmed inte behöva gå lika långt. Meningen är att skapa större trygghetskänsla.

Ett antal bussförare har uttryckt oro för att nattstopp kan få negativa effekter, bland annat för deras arbetsmiljö. Dessa farhågor var kända när nämnden tog beslut. Erfarenheterna från de områden där nattstopp införts är att farhågorna inte besannas. Genom ett försök också i vårt län kan vi få svar på frågan om det fungerar också i en större stad. Men självklart ska man ha respekt för den oro som finns. Det är därför man ska börja med ett försök som kan utvärderas och justeras.

Lyckad likvidering på Göteborgs nation

Så är det då över med Regionförbundet i Uppsala län. På sista regionförbundsfullmäktige i fredags på Göteborgs nation i Uppsala beslutades att förbundet skulle "likvideras". Verksamheten tas nu över av Region Uppsala, och i huvudsak av den regionala utvecklingsnämnd där jag är vice ordförande.

Vi tog i varje fall beslut om en ny regional utvecklingsstrategi, RUS, innan förbundet lades ned. De slutliga förslaget innehöll både tydliga mål om bredband till hela länet och mål om ökning av jordbruks- och trädgårdsproduktion i länet. Två viktiga områden där vi hade förslag i landstingsstyrelsen, men som då inte kom med. Min stora insats var att jag upptäckte att riksväg 70 mellan Enköping och Sala inte fanns med på den viktigaste kartan, med bred politisk samsyn över alla blockgränser beslutades att kartan ska överensstämma med verkligheten.

Den stora behållningen under dagen var dock Jacke Sjödin, som på ett utmärkt sätt lyckades sammanfatta Mats O Karlssons föredrag och bok om regionförbundets historia.

Mälartåg tar form

Det sker en spännande utveckling i tågtrafiken i Mälardalen. Mälab och dess ägare har beslutat att köpa in tåg för att slippa vara helt i händerna på operatörerna och därmed få större möjligheter att ge invånarna den stabilitet och utveckling de förväntar sig när det gäller pendlingsmöjligheter.

Som en del av det arbetet var delar av Mälabs styrelse på besök för att se den provvagn som byggts upp. Sådan byggs för att i praktiken testa av olika inredningsdetaljer. Självklart fanns det en stor mängd punkter som behöver ses över - men sammantaget var det ett mycket positivt intryck som provvagnen gav.

För den som någon gång suttit fast efter en älgkrock var det också roligt att höra hur man tänkt för så långt möjligt utforma tåget så det själv kan ta sig till station efter en krock och därmed undvika behovet av att evakuera tåget mitt ute i skogen.

Testvagnen är en testvagn för att möjliggöra förändringar och förbättringar, det betyder naturligtvis att det enda som är riktigt säkert är att när tågen väl börjar rulla 2019 kommer de inte att se ut exakt som det vi fick se i torsdags.

Elbusspremiär i Bålsta och Enköping

Äntligen är de på plats - de första rena elbussarna i UL:s trafik. Två bussar som körs av Sambus. En i Bålsta på linje 304 och en i Enköping på linje 216. I Uppsala går sedan tidigare ett antal elhybridbussar.

Från Centerpartiet har vi inställningen att elbussar är det bästa alternativet för denna typ av tätortstrafik. Biogas och biodiesel av olika slag är det som passar bäst i mer långväga trafik med till exempel regionbussar.

Det är kul att det UL nu tar ytterligare steg för att klara målet om en fossilbränslefri kollektivtrafik till 2020 (och ja, bussarna kör på grön el).

Spårväg behövs inte i Uppsala

Tydligt besked - BRT är bästa alternativet för 

kollektivtrafiken och ekonomin. 

Det finns inget behov av spårväg i Uppsala fram till 2030. Det är slutsatsen i den rapport som tagits fram på uppdrag av Uppsala kommun och Uppsala läns landsting som presenterades idag.

Fram till 2030 är ett system med snabbussar, så kallad BRT, det mest lämpliga alternativet. Den sammanfattande bedömningen i rapporten är att: ”BRT svarar kapacitetsmässigt mot den resandeefterfrågan som prognostiseras och BRT kan, i en jämförelse med spårväg, genomföras på ett enklare och sätt till en lägre kostnad.”

Resultatet är inte förvånande, det stämmer väl med den bild vi har sedan tidigare, där det inte finns behov av spårväg i Uppsala under de närmaste decennierna. På längre sikt, fram till 2050, gör utredningen bedömningen att delar av Uppsala stad behöver ytterligare kapacitet och att det då inte räcker med snabbussar, men det är långt in i framtiden.

Det är nu dags att på allvar börja planera för en snabbusslösning istället för att fastna i ytterligare diskussioner om det ska vara spårväg eller inte. Den processen borde ha gått igång direkt efter valet, när det stod klart att BRT var det mest lämpliga alternativet. Tyvärr har den dragit ut på tiden för att vissa inte klarat av att ge upp spårvägsdrömarna.

Det är däremot klokt att planera stadens utbyggnad så att det underlättar för en eventuell framtida spårvägsutbyggnad. Sedan får vi se när det blir aktuellt. 2050 är långt fram i tiden och det kan ske förändringar både i teknik och resandemönster som förändra förutsättningarna.

Vi vet till exempel inte hur byggandet av ett nytt bostadsområde och en station Uppsala södra i Bergsbrunna kan påverka de framtida resandeströmmarna så att behovet in mot Uppsala resecentrum inte växer lika snabbt från de södra delarna av staden.

Tillägg 2016-12-12
Många har velat läsa hela utredningen, men den har inte varit så lätt att få tag på. Jag har nu lagt upp den, så att alla kan ta del av innehållet: Systemvalsstudie