Politisering av anställningar

Den nya vänstermajoriteten i landstinget har beslutat att politisera anställningen av förvaltningschefer. De ska nu anställas av Landstingsstyrelsens arbetsutskott. Tidigare var det landstingsdirektören som anställde förvaltningschefer. Det är också det mest rimlig med den typ av organisation som landstinget är.

Jag kritiserar detta i Radio Uppland idag:Politikerna får mer makt i landstinget

När politiker anställer innebär det ju också att det kan finnas politiska skiljelinjer i vem som ska anställas. Vilken legitimitet har den förvaltningschef som anställs efter votering? Ska den chefen förvänta sig att få gå vid ett majoritetsskifte? Det som i praktiken hänt med landstingsdirektören nu efter valet.

Om man vill att politiker ska anställa förvaltningschefer vore det för övrigt det naturliga att respektive nämnd anställde förvaltningschefen.

Om fördubblingsmålet

Börje Wennberg (S) ställde på dagens landstingsfullmäktige en fråga till mig angående mål om fördubblad andel av kollektivtrafiken.

I det regionala trafikförsörjningsprogrammet står det: "Branschens långsiktiga mål är att fördubbla andelen kollektivtrafik i förhållande till biltrafiken. Detta är också landstingets långsiktiga mål." Den sista meningen lades till efter yrkande från mig på nämndens sammanträde. När det gäller antalet kollektivtrafikresor fonns det ett mål om en fördubbling till 2020 jämfört med 2006.


Jag har i olika sammanhang informerat om att detta är landstingets målsättning, bland annat i en replik i UNT den 14 oktober och i en artikel i UNT den 22 september. Börje Wennberg verkar ha fått för sig att det i branschens målsättning finns ett årtal också för andelen. Då kan det vara bra att gå in och läsa på Svensk kollektivtrafiks hemsida. Där står det:

Det övergripande målet är att kollektivtrafikens marknadsandel ska fördubblas på sikt. Som ett mål på vägen dit ska antalet resor med kollektivtrafik fördubblas till år 2020.

Precis den målsättning som också anges i vårt regionala trafikförsörjningsprogram.

Ohederligt av Gardfjell?

Maria Gardfjell (MP) kallar det i Sveriges Televisions lokala nyheter för "avtalsbrott" och "djupt ohederligt av landstinget" när vi fattar beslut helt i enlighet med det avtal som landstinget slutit med kommunerna i samband med övertagandet av kollektivtrafiken. Frågan är om hon är en politiker som uttalar sig snabbt och svepande utan att ha koll eller om hon har koll och är ohederlig.

I det avtal som Gardfjell hänvisar till (Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Uppsala län) står det följande: "Resandet med kollektivtrafiken i Uppsala län ska öka. Målet är en höjd 
marknadsandel och ett fördubblat resande till år 2020 jämfört med 2006."

I det trafikförsörjningsprogram som Maria Gardfjell menar bryter mot avtalet står det på sidan 16: "Resandet med kollektivtrafik ska vara dubbelt så stort 2020 som 2006. Kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet ska kontinuerligt öka" .

Skillnaden är alltså att medan avtalet bara innehåller att marknadsandelen ska öka, så skriver vi att marknadsandelen ska öka kontinuerligt. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är alltså, åtminstone vid en bokstavstolkning, mer ambitiöst än avtalet. Att påstå att våra ambitioner skulle vara lägre än de som anges i avtalet är faktiskt inte sant.

Alla kan göra fel, och jag utgår från att Maria Gardfjell snabbt tar tillbaka anklagelserna om "avtalsbrott" när hon läser på och inser att vi från landstinget  på denna punkt uppfyllt det som står i avtalet med råge.

Om mål och medel

I torsdags antog Kollektivtrafiknämnden länets första regionala trafikförsörjningsprogram. I det ställer vi upp ambitionerna och redovisar behovet av kollektivtrafik för oss alla som  bor i Uppsala län. Det mål som landstinget redan antagit om en fördubbling av antalet resande med kollektivtrafik till 2020 står kvar och vi slår också fast att det är viktigt att öka kollektivtrafikens marknadsandel mot bilen och att den på sikt bör fördubblas. Vi ställer också upp ambitiösa mål för miljö och tillgänglighet och har börjat utforma en modell för lägsta standard när det gäller restider och turtäthet med kollektivtrafiken.

Oppositionen ska självklart opponera. Den stora kritiken från oppositionen är nu att vi inte satt ett bestämt år för när andelen kollektivtrafik ska ha fördubblats. Anledningen är, som vi skriver i programmet, att det idag inte finns någon realistisk plan för hur detta ska gå till eller någon konsekvensbeskrivning av vad det innebär socialt, ekologiskt och ekonomiskt. En del vill verkar radikala och framåt genom att sätt mål i det blå, utan att fundera på hur det ska åstadkommas och vilka konsekvesner det medför. Vi som tar ansvar vill nog åtminstone ha någon uppfattning om ett mål är realistiskt innan vi spikar fast det.

Oppositionen vill också ha in skrivningar kring trängselsskatter och liknande. Något som vi också sa nej till.

Vi gör i nästa års budget den största satsningen någonsin på kollektivtrafik i vårt län. Nästan 200 miljoner kronor i ökad budget: nya bussar, SL-pendel till Uppsala, utvidgad trafik med Upptåget.

Det viktiga är de åtgärder vi gör idag och här, inte hur djärva mål vi sätter upp. Mål utan analys blir mest prat – jag vill se resultat!

Landstinget tar ansvaret för kollektivtrafiken

Landstingets kommer att ta ansvaret för hela länets kollektivtrafik. Det har Landstinget och länets kommuner kommit överens om. Bakgrunden är ny lagstiftning som ändra förutsättningarna för kollektivtrafiken på reginal nivå. Det ska finnas en kollektivtrafikmyndighet i varje län som ska ha ansvar för  att kartlägga, planera och besluta om hela kollektivtrafiken i länet. Om respektive fullmäktige ställer sig bakom överenskommelsen innebör det att landstinget blir kollektivtrafikmyndighet i vårt län. (läs pressmeddelande)

Skillanden mot idag är att det bara blir en betalare av den samhällssubventionerade kollektivtrafiken i länet. Det kommer inte längre att bli meningsfullt att diskutera om det är kommunen eller landstinget som har ansvaret för en viss linje. Men förändringen innebär också att den komersiella trafiken på ett tydligare sätt kommer in i länets kollektivtrafikplanerinsgprocess - till exempel de tåg som SJ kör eller bussar som körs av privata företag utan någon samhällssubvention.

Övertagandet innebär stora utmaningar, inte minst för att uppfylla den målsättning som finns att fördubbla kollektivtrafiken fram till 2020 (läs mer här om fördubblings målet) . Det är också en stor utmaning att få samhällsplaneringen och utbyggnad av kollektivtrafik att fungera på ett bra sätt tillsammans.