200 miljoner i underskott på Akademiska sjukhuset

Ibland önskar man verkligen att man inte fått rätt. Men tyvärr blev det som jag befarade. Nu lägger Akademiska sjukhuset ett prognos på ett underskott på 200 miljoner kronor. Det är tydligt att Socialdemokraterna i Region Uppsala inte klarar att ta ansvar för ekonomin. Detta samtidigt som man inte ger den vård som patienter och medborgare har rätt att förvänta sig.

Underskottet kommer nämligen inte som en blixt från klar himmel. Molnen har tornat upp sig under våren - först var det ett befarat underskott på 60 miljoner kronor, sedan 120 och nu alltså 200 miljoner kronor.

Det enda Socialdemokraterna verkar ha trott att det räcker med att fatta beslut om att sjukhuset ska klara budget, för att man ska göra det. Alliansen har i Sjukhusstyrelsen agerat vid flera tillfällen för att styrelsen ska försöka ta kontroll över underskottet - men förslagen har röstats ned.

Alliansförslag som röstades ned i Sjukhusstyrelsen i juni

Det är tydligt att den Socialdemokratiska ledningen av Region Uppsala haft en för dålig krisinsikt och inte agerat i tid. Ansvaret för detta landar ytterst på regionstyrelsens ordförande som har det övergripande ansvaret för region Uppsalas ekonomi. Den brist på ledarskap som har uppvisats gör också att regionen får en extra tuff uppgift inför nästa år, när flera verksamheter går med betydande underskott.

Sjukhusstyrelsen utan kontroll

I ett tidigare inlägg skrev jag om det obefintliga beslutsunderlaget inför sjukhusstyrelse. I fredags uppdaterades underlaget. Istället för en handlingsplan nu, ska den levereras till nästa Sjukhusstyrelsen den 22 maj. Detta trots att det redan i börja av året stod klart att Akademiska sjukhuset (och därmed Sjukhusstyrelsen) var på väg mot ett underskott. Redan i den första ekonomirapporten för året, den som lämnas efter februari månad, var prognosen ett underskott på 60 miljoner kronor.

Vid det sammanträdet fick sjukhusdirektören i uppdrag att ta fram en handlingplan för ekonomi i balans.

En sådan ska också ha presenterats för Sjukhusstyrelsen arbetsutskott, men uppenbarligen inte i en form som man valt att lägga fram den för styrelsen. Istället skjuter man det beslutat till i den 22 maj. Det innebär att det i praktiken inte kommer att finns någon handlingsplan före sommaren.

Alla som någon gång varit verksam i offentlig sektor vet hur svårt det är att göra justeringar och varje månad som går minska chansen att få ordning på ekonomin. Det är också så att sjukhusstyrelsen faktiskt har ett uppdrag från regionsstyrelsen om en handlingsplan för ekonomi i balans, precis som övriga nämnder och styrelser som hade förvaltningar med underskott under 2017. Den kommer då inte att kunna presenteras förrän till regionstyrelsen i slutet av maj tidigast.

Det är tydligt att sjukhusstyrelsen inte har koll på ekonomin och att det inte finns någon plan för ekonomi i balans. Detta i en styrelse som i fjol gjorde ett kraftigt underskott på grund av att man genom medvetna beslut lätt utgifterna öka. Men istället för att ta tag i problemet och se till att få fram en plan ägnar sig sjukhusstyrelsen ordförande åt att utlova nya satsningar på personal för "extra" statsbidrag. Detta trots att det pengarna kanske räcker till att beta av en tredjedel av underskottet.

Sjukhusstyrelsens hela "besparingsplan"

Handlingsplanen för ekonomin i balans  är tunn.

I fjol gick Akademiska sjukhuset med ett underskott på över 200 miljoner kronor, vilket bidrog till ett underskott för hela Sjukhusstyrelsens. Orsaken att Sjukhusstyrelsen hade större utgifter än vad som man beviljats från Regionfullmäktige. Detta upptäcktes först efter sommaren.

När vi från oppositionen ställde frågor kring ekonomin inför 2018 utlovades att detta skulle man klara av. Sedan kom årsskiftet och nästan direkt kom en prognos om ett underskott på 60 miljoner kronor för Sjukhusstyrelsens verksamhet, också i år på grund av problem för Akademiska sjukhuset att hålla budget.

Det utlovades då - och krävdes från Regionstyrelsen - en åtgärdsplan för ekonomi i balans. Ett slags "besparingsplan", även om det möjligen också kan finnas något sätt att öka intäkterna. Ärendet kommer upp på Sjukhusstyrelsen nästa vecka. Handlingen - ja hela handlingen - är inkopierad ovan.

Detta är alltså den handlingsplan för ekonomi i balans 2018 som Sjukhusstyrelsen ordförande valt att presentera för Sjukhusstyrelsen. Inte ett konkret förslag, inte en konkret åtgärd, inte ens en problembeskrivning. Att ta fram och presentera nya förslag innan mötet i nästa vecka skulle inte heller vara seriöst. Risken är att det kastas fram dåligt analyserade och illa förberedda förslag - precis som när Socialdemokraterna och Miljöpartiet förra våren vill lägga ned de dygnet-runt-öppna mottagningarna i Tierp och Östhammar.

Att hålla ordning och reda på den verksamhet som ligger under Sjukhusstyrelsen är ett svårt uppdrag. Sjukhusstyrelsens verksamhet omsätter mer än flera genomsnittliga kommuner och är komplicerad. Självklart går det inte som politiker att hålla på att peta i verksamhetens detaljer, men kravet på den som är ordförande är att se till att det finns väl förberedda och väl genomarbetade förslag för de politiska beslut som behöver tas och för att säkerställa den kontroll som den politiskt ansvariga styrelsen har. Utifrån det som presenteras kan man konstatera att det jobbet inte är gjort av sjukhusstyrelsens ordförande. Och det är ett problem för Region Uppsala.

Resultat av S-styre: Mindre vård till högre kostnad

Det socialdemokratiskta styret av Akademiska ger mindre vård, men högre kostnad.

Akademiska sjukhusets årsrapport visar att Socialdemokraterna i Region Uppsala varken har kontroll på ekonomin eller på verksamheten. Akademiska sjukhuset ger mindre vård, samtidigt som underskottet jämfört med budget hamnar på hela 205 miljoner kronor. Detta är ett misslyckade för den socialdemokratiska ledningen i Region Uppsala.

Vården som ges till boende i Uppsala län minskade under 2017.

Det allvarligaste är att Akademiska sjukhuset under 2017 gav mindre vård än 2016 (det som på ekonomspråk kallas ”produktion”). Framför allt är det vården för oss som bor i Uppsala län som minskat och är lägre än vad man räknade med. Akademiska sjukhuset köpte också mer vård från andra regioner under året och sålde mindre än vad man gjorde året innan. Dessutom utförde Akademiska sjukhuset verksamheten till en betydligt högre kostnad än budgeterat – bland annat för att utgifterna för hyrpersonal i princip fördubblats på ett år.

Problemet för Akademiska sjukhuset är inte minskade intäkter, utan ökade kostnader.

 Det är viktigt att inse att underskottet inte beror på minskade intäkter, trots en stor miss i form av felfaktureringar som fick betalas tillbaka. Sjukhusets intäkter är högre än budgeterat, problemet är att man inte klarat av att hålla kostnaderna inom budget. Det kan endera bero på att Sjukhusstyrelsen avsatte en för låg budget för Akademiska sjukhuset eller att budgeten var korrekt men Sjukhusstyrelsen inte hade tillräcklig kontroll på verksamheten under året. Oavsett så är det ett haveri för den Socialdemokratiska ledningen av Sjukhusvården i länet att länsinvånarna får mindre vård, samtidigt som de betalar en högre kostnad.


Det är tydligt att det behövs ett nytt ledarskap för sjukhusvården i Region Uppsala.