200 miljoner i underskott på Akademiska sjukhuset

Ibland önskar man verkligen att man inte fått rätt. Men tyvärr blev det som jag befarade. Nu lägger Akademiska sjukhuset ett prognos på ett underskott på 200 miljoner kronor. Det är tydligt att Socialdemokraterna i Region Uppsala inte klarar att ta ansvar för ekonomin. Detta samtidigt som man inte ger den vård som patienter och medborgare har rätt att förvänta sig.

Underskottet kommer nämligen inte som en blixt från klar himmel. Molnen har tornat upp sig under våren - först var det ett befarat underskott på 60 miljoner kronor, sedan 120 och nu alltså 200 miljoner kronor.

Det enda Socialdemokraterna verkar ha trott att det räcker med att fatta beslut om att sjukhuset ska klara budget, för att man ska göra det. Alliansen har i Sjukhusstyrelsen agerat vid flera tillfällen för att styrelsen ska försöka ta kontroll över underskottet - men förslagen har röstats ned.

Alliansförslag som röstades ned i Sjukhusstyrelsen i juni

Det är tydligt att den Socialdemokratiska ledningen av Region Uppsala haft en för dålig krisinsikt och inte agerat i tid. Ansvaret för detta landar ytterst på regionstyrelsens ordförande som har det övergripande ansvaret för region Uppsalas ekonomi. Den brist på ledarskap som har uppvisats gör också att regionen får en extra tuff uppgift inför nästa år, när flera verksamheter går med betydande underskott.

Akademiska sjukhusets underskott fördubblat på en månad

Prognosen för Akademiska sjukhusets underskott har fördubblats

Nu har Akademiska sjukhuset lämnat sin prognos för efter årets första fyra månader. Efter tre månader var prognosen ett underskott på 60 miljoner kronor. Nu, bara en månad senare är prognosen uppjusterad till 120 miljoner kronor.

Den styrande politiska ledningen i Region Uppsala låtsas som ingenting och ägnar sig mest åt att gå ut i media och lova olika former av satsningar. Men det är ju satsningar som det alltså egentligen inte finns pengar till.

Det är tydligt att framför allt Sjukhusstyrelsens ordförande inte tar sitt ansvar för att säkerställa en god kontroll över Akademiska sjukhuset och därmed Sjukhusstyrelsen och hela region Uppsalas ekonomi.

Av handlingarna till Sjukhusstyrelsen den 22 maj framgår att det inte presenteras någon handlingsplan för ekonomi i balans. Istället har Akademiska sjukhuset presenterat en plan som kan minska kostnaderna med 27 miljoner kronor,

Av dessa föreslås Sjukhusstyrelsen avråda Akademiska sjukhuset från att minska vården till invånare i Uppsala län. Det betyder att kravet på ekonomi i balans inte alls är i närheten att uppnås. Sjukhusdirektören får ett uppdrag att redovisa ett förslag till i september, men det är svårt att tro att det skulle vara möjligt att rejält minska kostnaderna årets tre sista månader.

Dessutom kommer Sjukhusstyrelsen och Akademiska sjukhuset att gå in i 2019 med ytterligare effektiviseringskrav. Exakt hur mycket är inte presenterat ännu, men det är ingen tvekan att det kommer.

Sjukhusstyrelsen utan kontroll

I ett tidigare inlägg skrev jag om det obefintliga beslutsunderlaget inför sjukhusstyrelse. I fredags uppdaterades underlaget. Istället för en handlingsplan nu, ska den levereras till nästa Sjukhusstyrelsen den 22 maj. Detta trots att det redan i börja av året stod klart att Akademiska sjukhuset (och därmed Sjukhusstyrelsen) var på väg mot ett underskott. Redan i den första ekonomirapporten för året, den som lämnas efter februari månad, var prognosen ett underskott på 60 miljoner kronor.

Vid det sammanträdet fick sjukhusdirektören i uppdrag att ta fram en handlingplan för ekonomi i balans.

En sådan ska också ha presenterats för Sjukhusstyrelsen arbetsutskott, men uppenbarligen inte i en form som man valt att lägga fram den för styrelsen. Istället skjuter man det beslutat till i den 22 maj. Det innebär att det i praktiken inte kommer att finns någon handlingsplan före sommaren.

Alla som någon gång varit verksam i offentlig sektor vet hur svårt det är att göra justeringar och varje månad som går minska chansen att få ordning på ekonomin. Det är också så att sjukhusstyrelsen faktiskt har ett uppdrag från regionsstyrelsen om en handlingsplan för ekonomi i balans, precis som övriga nämnder och styrelser som hade förvaltningar med underskott under 2017. Den kommer då inte att kunna presenteras förrän till regionstyrelsen i slutet av maj tidigast.

Det är tydligt att sjukhusstyrelsen inte har koll på ekonomin och att det inte finns någon plan för ekonomi i balans. Detta i en styrelse som i fjol gjorde ett kraftigt underskott på grund av att man genom medvetna beslut lätt utgifterna öka. Men istället för att ta tag i problemet och se till att få fram en plan ägnar sig sjukhusstyrelsen ordförande åt att utlova nya satsningar på personal för "extra" statsbidrag. Detta trots att det pengarna kanske räcker till att beta av en tredjedel av underskottet.

Sjukhusstyrelsens hela "besparingsplan"

Handlingsplanen för ekonomin i balans  är tunn.

I fjol gick Akademiska sjukhuset med ett underskott på över 200 miljoner kronor, vilket bidrog till ett underskott för hela Sjukhusstyrelsens. Orsaken att Sjukhusstyrelsen hade större utgifter än vad som man beviljats från Regionfullmäktige. Detta upptäcktes först efter sommaren.

När vi från oppositionen ställde frågor kring ekonomin inför 2018 utlovades att detta skulle man klara av. Sedan kom årsskiftet och nästan direkt kom en prognos om ett underskott på 60 miljoner kronor för Sjukhusstyrelsens verksamhet, också i år på grund av problem för Akademiska sjukhuset att hålla budget.

Det utlovades då - och krävdes från Regionstyrelsen - en åtgärdsplan för ekonomi i balans. Ett slags "besparingsplan", även om det möjligen också kan finnas något sätt att öka intäkterna. Ärendet kommer upp på Sjukhusstyrelsen nästa vecka. Handlingen - ja hela handlingen - är inkopierad ovan.

Detta är alltså den handlingsplan för ekonomi i balans 2018 som Sjukhusstyrelsen ordförande valt att presentera för Sjukhusstyrelsen. Inte ett konkret förslag, inte en konkret åtgärd, inte ens en problembeskrivning. Att ta fram och presentera nya förslag innan mötet i nästa vecka skulle inte heller vara seriöst. Risken är att det kastas fram dåligt analyserade och illa förberedda förslag - precis som när Socialdemokraterna och Miljöpartiet förra våren vill lägga ned de dygnet-runt-öppna mottagningarna i Tierp och Östhammar.

Att hålla ordning och reda på den verksamhet som ligger under Sjukhusstyrelsen är ett svårt uppdrag. Sjukhusstyrelsens verksamhet omsätter mer än flera genomsnittliga kommuner och är komplicerad. Självklart går det inte som politiker att hålla på att peta i verksamhetens detaljer, men kravet på den som är ordförande är att se till att det finns väl förberedda och väl genomarbetade förslag för de politiska beslut som behöver tas och för att säkerställa den kontroll som den politiskt ansvariga styrelsen har. Utifrån det som presenteras kan man konstatera att det jobbet inte är gjort av sjukhusstyrelsens ordförande. Och det är ett problem för Region Uppsala.

Redan 60 miljoner minus på Akademiska

Två månader - redan är prognosen -60 miljoner för Akademiska.

Det har ännu inte gått tre månader av det nya året. Under förra året gjorde Akademiska sjukhuset till slut ett underskott på 205 miljoner kronor. Detta trots att ända fram till efter sommaren progonsticerades att sjukhuset skulle hålla budgeten.

I år är bilden betydligt mörkare. Det framgår av den ekonomiska rapport som lämnas till Reginstyrelsen på tisdag. Redan efter två månader prognosticerar Akademiska sjukhuset ett underskott på 60 miljoner kronor. Vad det blir vid årets slut vet vi inte, men det känns inte särskilt tryggt. Samtidigt ser vi hur vårdplatser är stängda och viktig delar av vården havererar.

Det känns inte heller som om den politiska ledningen för länets hälso- och sjukvård har koll på utvecklingen eller någon plan för hur de ska komma tillrätta med obalanserna. Detta trots att det redan i december var rimligt att räkna med att Akademiska sjukhuset stod inför stora ekonomiska utmaningar under 2018.

Länk till Regionstyrelsens handlingar: RS 2018-03-27 del 1

Akademiska sjukhusets underskott skenar

Den månadsrapport som redovisas på dagens möte med regionstyrelsen visar på en fortsatt kraftig försämring av Region Uppsalas ekonomi - på en månad har de prognostiserade underskottet ökat från 150 miljoner kronor till ett underskott på 195 miljoner kronor.  Det är uppenbart att det rödgröna styret, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, varken har kontroll över verksamhet eller ekonomi.

Framför allt är det Akademiska sjukhusets ekonomi som försämrats, detta bland annat på grund av "obudgeterade satsningar". Totalt är prognosen för Akademiska sjukhuset nu 195 miljoner kronor.  Det handlar alltså om medvetna beslut Akademiska sjukhuset tagit på sig kostnader som man inte haft täckning för.  

Ansvaret är naturligtvis i första hand Sjukhusstyrelsen och frågan är om de varit medvetna om att Akademiska sjukhuset tagit på sig kostnader som man inte haft i budget.

Wennbergs rekordunderskott

Efter sitt första år som landstingsstyrelsens ordförande redovisar Börje Wennberg ett rekordunderskott för landstinget. Bara jämfört med den delårsrapport som debatterades på senaste landstingsfullmäktige har resultatet försämrats med 50 miljoner.

I ett pressmeddelande har landstingsstyrelsen ordförande redovisat landstingets ekonomiska resultat för 2015. Sammantaget gjorde landstinget ett underskott på 106 miljoner kronor.

Det är det största underskottet på decennier och den kraftiga försämringen under senare delen av året visar på landstingets stora problem. Det är också tydligt att det inte längre bara är Akademiska sjukhusets som har problem med ekonomin, underskotten är också betydande för bland annat Kollektivtrafiknämnden och Landstingsservice.

Underskottet är i nivå med den prognos som presenterades för landstingsstyrelsen i december. Akademiska gör ett något mindre underskott än vad man trodde i december, men andra delar går sämre och det sammantagna underskottet är på samma nivå som prognostiserades i december.

Nettokostnadsutvecklingen  landade på 5,7 procent, inte någon gång under förra mandatperioden hade vi en så kraftig ökning av nettokostnaderna, om man justerar för övertagandet av kollektivtrafiken, som vi hade förra året.

För att sätta förra årets katastrofala resultat i sitt rätta sammanhang har jag tagit fram landstingets samlade resultat från 2002 och framåt. Det är balanskravsresultat, det vill säga rensat från bland annat vinster vid markförsäljning. 

Bokslut (balanskravsresultat)

2002            -73 miljoner kronor

2003            190 miljoner kronor

2004            -8 miljoner kronor

2005            89 miljoner kronor

2006            73 miljoner kronor

2007            116 miljoner kronor

2008            175 miljoner kronor

2009            142 miljoner kronor

2010            132 miljoner kronor

2011            164 miljoner kronor

2012            173 miljoner kronor

2013            202 miljoner kronor

2014            -34 miljoner kronor

2015            -106 miljoner kronor 

Ett kapsejsat ledarskap

Landstinget i Uppsala län är på väg mot rekordunderskott samtidigt som antalet som står i vårdkö fördubblats på ett år. I mitt anförande på senaste landstingsfullmäktige beskriver jag resultatet av ett år med Socialdemokraterna i ledningen för landstinget och pekar på ett kapsejsat ledarskap.