Satsning på rättvisare löner

Idag har vi från alliansen i landstinget presenterat våra prioriteringar inför 2015. Vi gör ett par tydliga satsningar. Den ena är att vi utökar budgeten för sjukhusvården, där vi ser att det finns ett större behov än vad som skulle bli resultatet av normala uppräkningar. Det andra är att vi skjuter till pengar för att underlätta för genomförande av den lönepolitik vi önskar och anser behövs.

Den inriktning som finns inom landstinget när det gäller lön är rätt, men det tar tid innan det når ut till den enskilda anställda. Kompetens och erfarenhet ska premieras, men vi sitter fast med gamla strukturer som gör det svårt att ge dem som borde ha extra löneökningar de löneökningar de bör ha.

Genom att skjuta till 30 miljoner extra ska det vara möjligt att ta något extra steg för att rätta till de löner som ligger fel. Men det krävs då att det verkligen går till de individer som ska ha löneökningarna och inte läggs ut i generella påslag till stora grupper.

Ett smalare EU

Tydliga besked från Centerpartiet om vad EU inte ska hålla på med. En mycket viktig fråga i valet till Europaparlamentet. En väldigt snygg film dessutom!

Ryskt uran eller närodlad bioenergi?

"Nej till rysk gas" är folkpartiets slogan i valet. Ryskt uran verkar dock inte folkpartiet vara lika tydligt emot. Tvärtom är det kärnkraft som är alternativet för partiet. Detta trots att det står klart för allt fler att framtidens energi inte bygger på att klyva atomer, läs till exempel krönikan av Klas Eklund i senaste Fokus.

Kanske bäst att lägga sin röst på ett parti som vill ha förnybara energikällor och gärna närodlade.

Peak-City - Cool Countryside

På dessa 20 minuter beskriver Teo Härén vad framtiden kan för med sig. Det är ett intressant perspektiv för den som alltid möter synen att storstäderna bara kommer att växa och landsbygden dö. Jag har skrivit en ledartext för Centerpressens Nyhetsbyrå på temat Peak-City, som bland annat publicerats i LT.

Hur förbereder vi som idag har ansvar för samhällsplaneringen vårt samhälle för Peak-City, eller är det så att många sitter fast i tänkandet att allt bara kommer att fortsätt?

Buss i tid

Från Enköping-Posten.

Att bussar och tåg ska komma fram i tid är viktigt. En av de saker som vi började med när landstinget tog över ansvaret för kollektivtrafiken var att börja mäta tidhållningen ordentligt och på ett jämförbart sätt (läs mer här: Koll på minuterna).

Resultatet brukar visa att tågtrafiken har rätt bra tidhållning (inom 5 minuter från rätt tid, som är det vedertagna måttet för regional trafik) de allra flesta tåg är fram vid sin slutstation i tid. Detta gäller Upptåget och SL:s pendeltåg som går in i länet. Busstrafiken är sämre, framför allt på regionsidan. Det är i och för sig naturligt Dels för att det är längre sträckor, dels för att trafikflödet och passagerarantalet varierar en hel del över dagen. Det är då svårt att lägga en tidtabell som är "rätt" hela dygnet.

I dagens Enköping-Posten redovisas en genomgång av förseningarna per linje (endast linjer som går i Enköping). Den visar att de flesta linjer har hygglig tidhållning. De jag själv åker med mest, linje 202 och 774, ligger runt 90 procent inom fem minuter. Även när jag reser i övriga delar av länet är det relativt sällan jag upplever stora problem med förseningar. Att jag inte märkt några problem alls, som det kan verka av artikeln, stämmer dock inte. Jag har hela tiden varit tydlig med att det finns problem med tidhållning och att det är en viktig fråga att arbeta med.

Men redovisningen visar också att det finns linjer som har betydligt större problem, till exempel 804 (Uppsala-Enköping) och 874 (Enköping-Västerås). För 874 kan det nog delvis förklaras med omfattande vägarbeten på E18 till Västerås. Dessa linjerna, där var femte buss är mer än fem minuter sen, har inte tillfredsställande tidhållning.

Det finns naturligtvis ett enkelt sätt att hålla tidtabellen och det är att lägga på mer tid. Men det betyder dels att många turer tar längre tid än nödvändigt, men också att kollektivtrafiken blir mindre attraktiv. Det får inte ta alltför lång tid att åka kollektivt, jämfört med att ta bilen. Helst ska det gå snabbare, som det för det mesta gör med tåg.

Det betyder att det är viktigt att arbeta med framkomligheten, framför allt i större tätorter. Kan man dessutom med kollektivtrafikfält och rätt signalprioritering gynna kollektivtrafiken, kan man både få ned den faktiska restiden och hålla tidtabellen.

Ett mer närodlat Europa - kandidaterna presenterar sig!

25 maj är det val till Europaparlamentet. Centerparteit har många bra kandidater (jag själv till exempel), de tre första på listan presenterar sig helt kort i några filmer och berättar hur de ser på EU och varför man ska rösta.


Kent Johansson

Kristina Yngve

Fredrick Federley

Enklare eller svårare att köpa en resa?

Fick ett brev som beskrev hur enkelt det en gång var att köpa en resa. Vill man åka mellan Knivsta och Borlänge var det bara att gå till stationen och köpa biljett. Idag finns det ingen station att köpa biljett på. Så för den som vill tala med en riktig människa är det svårt.

För den som kan nöja sig med att använda datorn är det dock enklare än någonsin att köpa också komplicerade resor. Går man in på SJ:s hemsida och söker på en resa från Knivsta till Borlänge kan man köpa hela resan direkt: pendeltåg till Uppsala och SJ:s tåg till Borlänge.

Det går också att köpa betydligt mer komplicerade resor. Den som bor i Alsike och den 17 april vill ta sig upp till Sälenfjällen kan lika enkelt köpa hela resan: UL buss 180 till Knivsta Ar, UL buss 801 till Uppsala, SJ tåg 12 till Borlänge, Dalatrafik buss 257 till Malung och Dalatrafik buss 157 till Tandådalen. Pris 399 kronor.

Men det finns en brist, denna tjänst fungerar inte för all kollektivtrafik, utan bara den kombination av bolag som SJ (i det här fallet) väljer att samarbeta med. Inom kollektivtrafikbranschen pågår därför ett arbete med att skapa en gemensam plattform för gemensamma biljetter. Som det ser ut som kommer en första version vara på plats till sommaren. Då kommer det att vara möjligt för mig som sällanresenär att snabbt och enkelt köpa en biljett hela vägen, oavsett vilka företag jag reser med.

Det gör det möjligt också för den som bor på landsbygden och mindre orter att köpa biljetter för hela resan som direkt går att använda utan att först behöva åka in till stan för att köpa biljetter. Bor jag i Lillkyrka kan jag köpa biljetten få den hemskickad eller skriva ut den själv. Men för den som vill köpa sin biljett av en person är det precis som för den som vill sätta in pengar på banken och betala räkningar kontant, samhällsutvecklingen har gjort livet betydligt svårare.

Allt till Akademiska, inget till vårdcentralerna

Socialdemokraterna gjorde i går ett valutspel om mer pengar till landstingen för vård. Inget konstigt med det, det kommer att komma massor av liknande utspel under valåret. Pengarna skulle gå till landstingen och i UNT kunder det socialdemokratiska oppositionsrådet Vivianne Macdisi breda på hur pengarna skulle användas. Det är lite oklart hur mycket det skulle bli, Börje Wennberg skriver 72 miljoner i sitt månadsbrev, Macdisi delar ut 75 miljoner. Ingen märkbar skillnad i landstingets budget på ca 9 miljarder.

Men det som är intressant är vad Socialdemokraterna säger att pengarna ska användas till. 75 miljoner till Akademiska sjukhuset lovar man. Inte en krona till primärvården och vårdcentralerna, inte en krona till lasarettet i Enköping.

I praktiken spelar detta ingen roll, Socialdemokraterna befinner sig förhoppningsvis i opposition också efter valet, men det ger en inblick i tankevärlden hos dem som vill ta över styret av Uppsala läns landsting. Från den nuvarande alliansmajoriteten har vi ansträngt oss för att se hela länet. Stora satsningar har gjorts på Akademiska sjukhuset, men vi har också utvidgat verksamheten på Enköpings lasarett och fått fler mottagningar också inom primärvården (Skokloster, Bälinge).

Från Socialdemokraterna tänker man automatiskt bara Akademiska sjukhuset. Det är ett skäl för alla som värnar om vård i hela länet att vara oroliga för ett Socialdemokratiskt maktövertagande i landstinget.

Dags att ta fram nej-djävulen!

Ulrika Ornbrant är klok. I ett inlägg på sin blogg skriver hon om alla investeringar som är på gång i Enköping och att det inte verkar som om någon säger nej. Inte så att hon skyller på andra, hon påpekar att också hon och Centerpartiet har ett ansvar.

Och jag kan inte annat än rannsaka mig själv och fundera över varför vi i Centerpartiet inte sade stopp tidigare. Jag har inget bra svar på det. Vi gjorde ett första försök i går i fullmäktige när vi protesterade mot utebadet. Vi fick utstå en del små-spe för det från alla andra. Ingen verkade se problemet så som vi.

Ett av problemen är att det blir så lätt att lägga till idéer när man ändå håller på. Om man behöver bygga ett badhus, så kan man väl passa på och göra ett litet äventyrsbad också, eller ett stort äventyrsbad, och visst vore det trevligt med ett utbad, en bowlinghall och en eventhall. Också kommer någon med önskemål om att de ska anpassas för de högsta serierna och tävlingarna. Miljonerna i investeringar rulla, investeringar som någon gång blir högre driftkostnader som ska betalas med mindre pengar till verksamhet eller högre intäkter i form av högre avgifter eller högre skatt.

Det är inte bara Enköpings kommun som drabbats av detta fenomen. Även landstinget står, precis som alla omgivande landsting, inför stora investeringar. Det gäller framför allt Akademiska sjukhuset där investeringar för många miljarder planeras. Det gäller då att tänka på att varje krona som läggs på investeringar för med sig kostnader som minskar utrymmet att anställa sjuksköterskor och läkare.

Det betyder inte att vi inte ska göra investeringarna - de är absolut nödvändiga. Men det betyder att det gäller att hålla tillbaka nivån på investeringar så långt som möjligt. Detta gäller inte bara sjukvårdens investeringar. Vi kommer också att behöva bygga ett antal depåer för kollektivtrafikens behov framöver.

Depåerna behövs - i Uppsala handlar det till exempel att ersätta den depå som ligger i centrala stan på mark som kommunen vill ha till helt andra saker. Landstingsstyrelsen har också bestämt var den nya depån ska ligga - billigast och bäst var bredvid regionbussdepån i Fyrislund.  Men frågan är hur mycket de ska få kosta. När man nu går in i programarbetet är det dags att ta fram nej-djävulen som sitter på axeln och verkligen granska vad som behövs - för varje krona som går i ökad hyra, är en krona som inte går till att köra buss eller tåg.

Tydliga avtryck i vårpropositionen för Centerpartiet

Det finns mycket bra i vårpropositionen och en hel del med tydlig Centerpartiprägel, både när det gäller företagande och utveckling i hela landet. Sedan kan jag väl avslöja att jag inte är så missnöjd med vissa delar av finansieringen heller.

Regeringen lyfter Uppsala län

Regeringen satsar på spår!

Så har då regeringen presenterat sin nationella plan för transportinfrastruktur. Den innehåller många positiva besked för Uppsala län och alla handlar inte om sådant som ska byggas i Uppsala län.

Det viktigaste beskedet, som i och för sig var väntat, är att regeringen avsätter pengar för att bygga färdigt Mälarbanan. Bygget har redan påbörjat och i i sitt beslut avsätter regeringen pengar till hela sträckan och gör också bedömningen att allt, inklusive en ny underjordisk station i Sundbyberg, ska var klar ungefär 2025. Pendlare mellan Enköping och Stockholm är idag de i länet som har det tuffast när det gäller störningar i tågtrafiken, så denna satsning på att få ordning på spåren och skilja på storregional tågpendling och SL:s pendeltåg är mycket viktig.

Regeringen lägger också in ytterligare 300 miljoner kronor på att förbättra punktligheten på Ostkustbanan. Annie Lööf beskriver i sin kommentar till satsningen varför den behövs: "Den här regionen är snabbt växande och en punktlig persontrafik mellan våra stora städer underlättar arbetspendling och förenklar människors vardag". I Uppsala kommer också plankorsningar att byggas bort och det arbete som redan inletts med dubbelspår vid Gamla Uppsala fortsätter.

För Uppsala är det också bra att regeringen gör ytterligare satsningar på Ostkustbanan söder om Sundsvall. En bra järnvägsförbindelse från Sundsvall till Uppsala (och Arlanda) är bra också för utvecklingen i Uppsala län.

Ytterligare en satsning som regeringen gör är på Dalabanan Uppsala-Borlänge(pdf-beskrivning). Det är viktigt, inte minst för det regionala pendlandet. Med Upptåget Uppsala-Sala har vi ju visat att det finns underlag. Dessutom har både Heby och Sala positiv befolkningsutveckling sedan Upptåget började gå. Men ska det bli riktigt regelbunden trafik behövs insatser på banan. 

Utöver detta görs en del mindre åtgärder på vägarna. Det handlar i huvudsak om väg 56 (där arbetet kommer igång snart) och väg 70 som är tänkt att få mitträcke. 

Självklart kan man alltid önska mer och behoven är omättliga. Centerpartiet har också presenterat förslag till hur det är möjligt att få fram mer pengar till infrastrukturinvesteringar. Men alliansregeringen har med denna plan gjort enorma satsningar på ett alltför eftersatt område. Resultatet kommer inte nästa år, men om ett decennium kommer vi på allvar se resultatet av Centerpartiets inflytande och alliansregeringens politik. 

Annie levererar!

För mig finns det en sak som är viktigt som politiker - att leverera resultat. Idag visade Annie Lööf att hon kan leverera resultat. Den satsning som nu görs i landsbygdsprogrammet var långtifrån självklar. Nu blir det ytterligare 2,8 miljarder till landsbygdsprogrammet nästa år - och en del av det kommer redan i år. Inriktningen är bredbandsutbyggnad, något som inte bara är nödvändigt för alla företag och verksamheter på landsbygden, utan också för att människor ska vilja bo på landsbygden.

Detta är ett beslut som kommer att ha betydelse för människors vardag, som konkret stärker landsbygdens attraktionskraft. Ett beslut som aldrig hade blivit till utan Centerpartiet i regeringen.

Bra betyg för länets kollektivtrafik

Sveriges kommuner och landsting gör regelbundan jämförelser mellan olika verksamheter. Idag har de öppna jämförelserna på kollektivtrafikområdet presenterats. Jämförelsen visar att inget annat län erbjuder mer kollektivtrafik per invånare än Uppsala län.

Detta ger också resultat, i tabell efter tabell återfinns Uppsala län i de övre skiktet. Uppsala har den fjärde största marknadsandelen och ligger också på fjärdeplats när det gäller antalet resor per invånare och på fjärde plats när det gäller andel tillgänglighetsanpassade bussar.

Även när det gäller nöjdhet, både hos kunder och allmänhet, nettokostnad per utbudskilometer, subventionsgrad får Uppsala län grönt ljus.Det finns bara två områden där vi ligger i den neder delen. Det ena är att vi jämfört med de flesta län satsar fler kronor per invånare på kollektivtrafiken. I SKL:s öppna jämförelser får det rött ljus.

Det andra är att antalet passagerare per buss är jämförelsevis lågt. Detta är naturligtvis delvis ett resultat av att vi försökt bygga ett kollektivtrafiksystem som fungerar för hela livet, inte bara de som behöver pendla kontrostid. Det betyder att det går bussar (och tåg) även sent på kvällen med rimligt mellanrum. Så är det inte i många andra län. Men detta visar också att det finns en potential att få fler resande i kollektivtrafiken, utan att det behöver leda till behov av fler bussar.

Ett led i detta är det förenklingar av pris- och biljettsystem som genomförs från 1 april. Då kommer den som dagligen pendlar mellan Skutskär och Gävle på helgen kunna ta tåget ner till Uppsala för att gå på konsert och resa på samma kort som i veckan. Men vi kommer också att behöva fundera på marknadsföring och få människor att upptäcka kollektivtrafiken.



Länk till hela rapporten (pdf) Öppna jämförelser kollektivtrafik (pdf)

Riktiga tåg från Enköping - inte pendeltåg

För mig är det självklart att tågpendlarna från Enköping behöver riktiga tåg som går snabbt till centrala Stockholm. Att förlänga SL:s pendeltåg, som stannar på varenda station på vägen till Stockholms central och som saknar toaletter, är inte tillräckligt.

För oss i Centerpartiet är det några krav som är självklara för för tågtrafiken till och från Enköping:

• Fler tåg till Västerås och Stockholm.
• Snabba resor med få stopp.
• Toalett på tågen.
• Tillräckligt med sittplatser också från Enköping.

Jag som deltar aktivt i det samarbete som finns om framtida tågtrafik i Mälardalen vet att vi har en rätt bra målbild av hur det ska se ut när Citybanan startar - och det kommer nog att stämma rätt bra med de krav jag presenterat. I fredags tog Kollektivtrafiknämnden beslut om att rekommendera att Landstinget i Uppsala län skriver på det samverkansavtal som ska ligga till grund för detta trafiksystem.

På längre sikt kan det vara aktuellt med en förlängning av pendeltåget från Bålsta till Grillby, Enköping och Västerås som ett komplement till den snabba tågtrafiken. Men det får aldrig ske på bekostnad en en snabb och bekväm tågtrafik från Enköping till Stockholm C.

Sedan är frågan hur många tåg som vi egentligen kommer att behöva mellan Enköping och Västerås. Då, någon gång runt 2030 har vi förhoppningsvis också invigt den nya järnvägen mellan Enköping och Uppsala som binder samman Västerås-Enköping-Uppsala. Kanske kan det då också behövas ett tåg var tionde minut?

Tips för SL-pendlare

Idag har Stockholmståg, som är det bolag som kör SL-pendeln Uppsala-Stockholm och Bålsta-Stockholm, lanserat en ny app - Pendelkollen - där man kan få information om nästa tåg, men också olika former av störningar.

Kul initiativ att Stockholmståg, som förhoppningsvis kommer att underlätta för Stockholmspendlaren.

Nöjda patienter i Uppsala län

Patienterna som besöker länets vårdcentraler är generellt mycket nöjda. Och även på detta område ligger Landstinget i Uppsala län i topp i landet. Endast i Halland har en större andel nöjda. Bäst betyg, även om det var med knapp marginal, får Brukshälsan i Söderfors, en av dessa privata företag som bidrar till vården i Uppsala län.

Läs mer: Patienter i Uppsala län näst nöjdast i landet med sin vård

Debattartikel om matkrav

I helgen hade jag en debattartikel med rubriken "Konsumenten styr" publicerad i UNT. Artikeln tar upp betydelsen av att vi alla tar ansvar för vard vi köper, men också att stora inköpare som landsting måste gå före.

Jag avslutar debattartikeln så här:

Svenskt jordbruk hör till världens mest miljövänliga. Sverige har också bland de starkaste kraven på djurskydd i Europa. Vi har anledning att vara stolta över ett jordbruk som brukar utan att förbruka jordens resurser, där djuren för det mesta behandlas väl.

Men ska det jordbruket ha en chans att överleva måste det också kunna konkurrera på likvärdiga villkor. Då måste vi ställa samma krav på den mat vi köper – vare sig vi är privatpersoner eller offentliga aktörer – som vi ställer på de svenska böndernas produktion.

Det hade jag ingen aning om...

I Enköpings-Posten idag står det att Bålstadoktorn tänker öppna en filial i Skokloster. Det är utmärkt. Det bor en hel del människor i Skokloster och det kan mycket väl finnas underlag för en vårdcentralsfilial.

Det intressanta är att jag inte hade en aning om att det var på gång. Och det är alldeles utmärkt. Att invånarna i Skokloster nu får bättre service är resultatet av en av de frågor som det är störst diskussion om - den fria etableringsrätten. Den som vill starta en vårdcentral behöver inte be om lov, uppfyller man kraven kan man etablera sig. Det har lett till att vi idag har två vårdcentraler i Bålsta och nu också förhoppningsvis får en vårdcentralsfilial i Skokloster.

Valet i höst handlar bland annat om det system som varit så bra för Håbo kommer att finnas kvar också i framtiden.

Vad står på spel i höstens val?

På Centerpartiets kretsstämma i Uppsala på onsdagen berättade Centerpartiets gruppledare i riksdagen Anders W Jonsson vad som står på spel i höstens val. Ett inspirerande inlägg inför en fullsatt lokal. En stämman som lovar bra för Centerpartiet och för Uppsala.

"Svenska djurskyddskrav ska gälla...."

I dagens Enköping-Posten är jag intervjuad om att det bör ställas krav också på djurskydd vid upphandlingar av livsmedel. En rimlig inriktning är att samma krav ska gälla som vi som samhälle ställer på svenska gårdar. (Själva artikeln finns bakom EP:s betalvägg (www.eposten.se), så jag kan inte länka till den.)

Att vi som landsting uttryckligen ställer denna typ är viktigt, både för vår verksamhet (inte minst när det gäller antibiotikaresistens), för djuren och för att ge svenskt jordbruk rimliga förutsättningar. Vi har kommit en bit på väg i vissa upphandlingar, men vi behöver ta principiell ställning och konsekvent få med kraven i upphandlingarna.

S skattar bort jobben

Dagens Industri har i dagens tidning gått igenom Socialdemokraternas politik på företagsområdet. Det är ingen rolig läsning. Socialdemokraterna talar om att de vill att Sverige ska har Europas lägsta arbetslöshet, men verkar tro att vägen dit går genom att försämra villkoren för företagande.

Genomgången visar att Socialdemokraterna vill genomföra skattehöjningar för företagare på 25,5 miljarder, samtidigt som man bara ger tillbaka 4,1 miljarder kronor. Även om man räknar in en del annat som Socialdemokraterna vill göra, som förstärkt yrkesvägledning, är försämringarna mer än dubbelt så stora som förbättringarna. Knappast rätt strategi för att skapa fler jobb i Sverige!

Tack för förtroendet!

Jag har fått den stora glädjen att även inför nästa val toppa landstingslistan i Södra landstingsvalkretsen för Centerpartiet. Det ska bli kul. Jag får också med mig ett bra gäng, med både erfarenhet och nytänkande. I majoritet har vi varit med och utvecklat landstingets verksamhet i hela länet.

När jag för fyra år sedan för första gången hamnade på landstingslistan handlade mycket av diskussionen i Enköping och Håbo om två saker: stängningen av nattakuten i Enköping och att det bara fanns en vårdcentral i Bålsta. 

 

Nu fyra år senare finns det inte bara akutverksamhet dygnet runt i Enköping, det finns också två vårdcentraler i Bålsta och ett beslut om att öppna tillagningskök vid Enköpings lasarett. Utöver detta har landstinget satsat på att bygga om på Enköpings lasarett och utöka antalet operationer. Även när det gäller kollektivtrafiken är det lätt att peka på tydliga förbättringar, både när det gäller standard på bussar och när det gäller trafik. Precis som för övriga länet har de senaste fyra åren med Centerpartiet i majoritet varit bra för invånarna i Enköping och Håbo.

 

Det finns mycket kvar att göra, både i Södra länsdelen och i hela länet. Vi har visat att vi levererar resultat när vi är med och styr. Det vill jag och Centerpartiet fortsätta att göra i majoritet i ytterligare fyra år.

 

Hela listan ser ut så här:

1. Johan Örjes, Enköping

2. Ingegerd Andersson, Enköping

3. Lars-Olof Legnerfält, Frösthult

4. Bernt Sahlberg, Övergran

5. Rebecka Lindström, Torstuna

6. Johan Svensson, Enköping

7. Gunilla Hedén, Boglösa

8. Margareta Gustavsson, Boglösa

9. Lisbeth Bolin, Övergran

10. Sören Eriksson, Skokloster

11. Gudrun Forsberg, Bålsta

Obegripligt av Anders Borg

I Land Lantbruk uttalar sig finansminister Anders Borg väldigt negativt om framtiden för svenskt jordbruk. På webbsidan är rubriken "Jordbruksindustrin överlever inte". Med tanke på att finansdepartementet till väldigt stor del kan påverka detta, så är det naturligtvis också ett oroande uttalande. Om inte finansministern tror på svenskt jordbruks framtid, så är väl risken att det också är svårt att få de resurser som behövs för att stärka jordbrukets konkurrenskraft.

Jag vill att vi även i framtiden ska kunna köpa och servera god och näringsrik mat producerad i Sverige. Jag vill att patienterna på Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett ska få kött från djur som är uppfödda under goda villkor och gärna på gårdar i Uppland. Jag vet att åtminstone mina centerpartistiska kollegor resonerar på samma sätt när det gäller mat till förskolor, skolor och äldreboenden. Då behövs det stora mängder svenska livsmedel och ett livskraftigt jordbruk.

Bättre erbjudande för barnfamiljer

En av de första frågor som Anna-Karin Klomp (KD) tog upp med mig när jag fick ett visst ansvar för kollektivtrafiken handlade om barn. Med dagens regler inom UL får två barn under sju år följa med en betalande vuxen gratis. Men det finns familjer som har fler barn under sju år och det är ju inte alltid man reser (bara) med sina egna barn. Sedan Lina Nordquist (FP) tillträdde som landstingsråd har hon också talat mycket med mig om barnfamiljernas situation.

När vi nästa vecka har kollektivtrafiknämnd finns det ett förslag om att slopa gränsen för antalet barn. Är det en vuxen som reser med barnen (och därmed tar ansvar för dem) så ska det från 1 april inte finnas någon begränsning på antalet är det tänkt.

En annan förändring är att helgrabatten kommer att bli bättre enligt förslaget. Idag innebär helgrabatten att en vuxen får ta med sig två barn till och med 11 år under lördagar, söndagar och helgdagar. Nu är förslaget att helgrabatten ska utvidgas. Den ska börja gälla redan klockan 12 på fredagen och man ska få ta med sig upp till 6 barn till och med 11 år.

Förhoppningen är bland annat att de familjer där någon av de vuxna har ett UL-kort för resorna till och från jobbet i veckorna nu i större utsträckning kommer att använda det när man ska ta barnen och deras kompisar på bio eller till badet.

Läs på Sveriges Radio Uppland: Enklare och billigare att åka kollektivt med barn

Länets sjukhus i topp

Det kan ibland vara intressant att lyfta blicken och se hur länets två sjukhus värderas i en jämförelse med övriga landets sjukhus. En sådan jämförelse har gjorts av tidningen Dagens Medicin. Den visar att det är kvalitet i det arbete som görs anställda och ledning på landstingets båda sjukhus.

Akademiska sjukhuset ligger på medaljplats även i år. Precis som i fjol rankas man som det tredje bästa univeristetssjukhuset i landet. Det som drar ned resultatet är köer till vården och väntetider på akuten.

Även Enköpings lasarett klarar sig bra. Av de 18 mindre sjukhus som är med i rankingen hamnar Enköping på plats fem.

Uppdaterad:
ps. Värt att notera att näst bäst i klassen är Bollnäs sjukhus, som drivs av Aleris på uppdrag av landstinget Gävleborg. Läs mer på Hälsingetidningar webb: Bollnäs sjukhus i ny topp

Tråkigt besked från SJ

SJ stänger i stort sett alla sina resebutiker runt om i landet. Beslutet är ett led i bolagets stora besparingsprogram. I vårt län är försvinner både butiken i Uppsala och den i Enköping. Det är ett trågigt besked.

Även om försäljningen kanske inte är så stor, så är det en viktigt informationskanal för den som reser lite då och då. I Enköping säljer SJ:s resebutik också UL:s biljetter och även om det finns ytterligare två ombud så är det naturligtvis en förlust om möjligheten att ställa frågor och köpa biljetter nu försvinner, även om vi lyckligtvis har en biljettautomat på plats på resecentrum i Enköping.

Fördela tåglägen på nytt sätt

Dagen Nyheter skriver idag Trångt på spåret – då går tågen långsammare om hur pendlarna i Mälardalen drabbas av Trafikverkets fördelning av tåglägen. Detta är ett högst påtagligt hot mot många människors vardag, men också mot utvecklingen i många minder (och större) orter i Mälardalen. Ska man man bosätta sig i Strängnäs eller Enköping vill man veta att det går att pendla till jobb i Stockholmsområdet inte bara de närmaste året utan under längre tid.

 

Som DN skriver har många pendlare fått kraftigt förlängda restider under högtrafik, för att ge plats för flera konkurrerande tågföretag på sträckan Stockholm-Göteborg. Problemet är att dessa tåg får företräde framför de de storregional tågen.



 

Det är inte långsiktigt förenligt med önskan om en breddad arbetsmarknad, ökat bostadsbyggande och tillväxt att tvinga pendlare att leva i ständigt oro över att tåget inte ska gå nästa år eller att det dagliga resandet plötsligt ska bli betydligt längre. Samtidigt behöver det naturligtvis finnas tåg också till Göteborg och en utökad konkurrens är bra. En vettig lösning vore att under längre tid definiera utrymmet för olika tågsystem. Att bestämma att det ska finnas minst ett antal avgångar för snabbtåg till Göteborg och att det ska finnas utrymme för minst ett antal regionaltåg till Katrineholm och pendeltåg till Gnesta. Inom dessa ramar kan man sedan ha konkurrens om tåglägena, så att snabbtåg tävlar mot snabbtåg och regionaltåg mot regionaltåg.

 

Inga höjda enkelbiljetter i Uppsala stad

Vi uppskattar att Stefan Hanna med flera delar vår syn att det är bra att pendlingen underlättas genom ett gemensamt månadskort – även om det innebär att en del får betala mer än de gör idag. Hans förslag om att göra hela Uppsala kommun till en zon för enkelbiljetter har UL tittat på i sitt utredningsarbete. Det förslaget skulle innebära kraftiga höjningar jämfört med dagens enkelbiljettpris på stadsbussarna. Eftersom vi inte vill höja priset på enkelbiljetterna i Uppsala stad valde vi den lösning som nu är föreslagen.

Johan Örjes Fredrik Ahlstedt

Ny tidtabell - nya möjligheter för Fjärdhundra

Uppdaterad 2013-12-14 14:50
Med nya tidtabeller uppstår också nya möjligheter. Detta gäller från den 15 december inte minst Fjärdhundra. Jag har roat mig med att kolla i Resrobot hur det ser ut fram till sommaren. Genom att bland annat skapa några anslutningar till Upptåget i Heby, får Fjärdhundra ett rätt bra utbud av resemöjligheter till inte alltför avskräckande restider. Kortaste restiden till Uppsala blir en timme och tre minuter.

Resmöjligheter Fjärdhundra-Uppsala.

På väg hem från Uppsala går det till och med ännu snabbare vid vissa tider. Den snabbaste förbindelsen från Uppsala 15:43 går på under timmen.

Resmöjligheter Uppsala-Fjärdhundra

Resmöjligheterna till Stockholm finns också, men väntetiden i Enköping är lite för lång för att det ska vara riktigt attraktivt som daglig pendling. (Läs dock kommentaren från pendlare nedan)  Till Västerås tar det runt en timme, i några fall ned under 50 minuter om man byter till tåg i Enköping.

Enklare att resa i Mälardalen

Fackföreningen Unionen vill underlätta för pendlande i Mälardalen och ha ett Mälardalskort. Nu finns ett sådant redan - det heter TiM-komplett och kostar drygt 4 000 kronor i månaden. Det gäller på alla SJ:s regiontåg och alla lokaltrafik i Mälardalen. Ett bra kort för den som reser i hela Mälardalen.

SVT kom och frågade mig om vad jag tyckte om Unionens utspel, och det var egentligen bara att hålla med. Vi jobbar i precis den riktningen.

Jag hoppas att vi så småningom ska ha ett mer sammanhållet biljettsystem i hela Mälardalen och det är också något som vi gemensamt arbetar med. Men innan dess behöver vi lösa en del andra problem. Mellan SL och UL har vi skapat ett bra gemensamt utbud av biljetter. Liknande lösningar bör vara möjliga att hitta också med andra län. Sådant som underlättar för den som pendlar mellan Söderhamn och Skutskär eller Västerås och Morgongåva.

En sak som vi redan börjat med är att jämföra våra olika regler i Mälardalen. Det finns en hel del skillnader. Det enda som är lika överallt är att barn är barn upp till 7 år. Det är många som saknar både studerande rabatt och rabatt för äldre, två viktiga och populära produkter i UL-trafiken. SL har tre zoner, några andra län flera hundra. Ska vi på sikt ha ett gemensamt Mälardalskort, kommer vi också att behöva vara överens om reglerna - och dessutom kunna få majoritet för de gemensamma reglerna i respektive landsting. Det är nog en rejäl utmaning.

ps. För den som pendlar mellan Storvreta och Söder finns det redan idag ett bra kort. Det gemensamma UL-SL-kortet. Bra pris (1800 kronor per månad) och tar man pendeln slipper man också bytet på centralen och kan gå av på Södra station.

Laga mat på Akademiska!

Idag beslutade produktionsstyrelsen om ett tillagningskök på Akademiska sjukhuset. Ett bra och framåtsyftande beslut helt i linje både Centerpartiets politik och det som är den rådande trenden när det gäller offentlig matlagning. Redan tidigare har ju produktionsstyrelsen satt igång arbetet för ett tillagningskök på Enköpings lasarett.

Men var maten lagas är bara en del av förutsättningarna för en god måltid som bidrar till patienternas välbefinnande. Hela vägen fram till patienten måste var väl genomtänkt och fungera bra. Den bästa gourmémat kan förstöras på vägen från köket till munnen. Men det känns som ett stort steg framåt att Centerpartiet aktivt bidragit till att patientmaten i framtiden lagas på plats!

Enköpings lasarett kortar köer

Vilken härlig rubrik! Och vilket synligt bevis på den utveckling som de senaste åren skett på Enköpings lasarett. Den som läser artikel får också en bild av det kraftig ökade antalet operationer på lasarettet. Och framför allt - vad bra för alla de patienter som nu kan få sin operation snabbare. Röntgenundersökningar dygnet runt och operationer en söndagsmorgon.

I Uppsala läns landsting har vi en väldigt bra vård av hög kvalitet, men vi har problem med att väntetiderna ibland är alldeles för långa. Att det nu sätts in insatser för att få ned kötiderna är därför verkligen välkommet. Det är också ett resultat av ett hårt arbete, både i politiken och i verksamheten, för att hitta vägar att komma tillrätta med köerna.

Ett enklare biljettsystem

Det finns få frågor som jag får lika ofta som frågor om biljetter och biljettpriser. Det system vi har är enkelt i grunden, men har massor av undantag och särlösningar och är dessutom en blandning beroende på olika huvudmän. Därför har kollektivtrafiknämnden begärt att förvaltningen skulle ta fram ett förslag till en ny pris- och biljettstruktur som skulle vara enklare.

Det har de gjort och det förslag de lägger fram uppfyller de krav vi ställt. Samtidigt är det radikalt. Ett UL-kort för all UL-trafik och fem zoner utan undantag med ett pris på 25 kronor per zon. I stort sett är det samma system som man har i Stockholms län, vilket inte minst är en fördel om vi utvecklar samarbetet ytterligare.

Den stora vinsten med förslaget är att jag som resenär enkelt kan förstå och lära mig systemet. Det kommer säkert att leda till ett ökat resande, framför allt på lite längre sikt. Du behöver inte tänka när du sätter dig på bussen till Arlanda, även om du oftast reser inne i Uppsala stad. Eller om du vill åka ut till Ulva kvarn, gå på fest i Vänge eller festival i Gävle. Har du ett UL-kort är det bara att kliva på bussen eller tåget.

Prisnivån i förslaget är samma som i Stockholm, det betyder att en del får sänkta priser och en del höjda. Så är det när budgeten ska gå ihop.

Jag har varit väldigt skeptisk till tanken på ett kort för hela länet. Men när jag följt de utredningsarbete som förvaltningen gjort och prövat olika alternativa förslag har jag insett att ett UL-kort för all trafik är det som är bäst för länet.

Om förslaget vinner nämndens gillande och passerar landstingsstyrelsens nålsöga och får bifall av ledamöterna landstingsfullmäktige, så kan det börja gälla nästa vår. Annars får vi väl harva på med vårt gamla system med  lite nytt lappande och lagande, men då kan vi politiker i varje fall inte lägga skulden på kollektivtrafikförvaltningen är medborgarna kritiserar oss för att det är svårt att förstå biljettsystemet.

Läs pressmeddelande från förvaltningen om förslaget: Förslag om ny zonindelning och prissättningsmodell för UL-trafiken

Ett bra besked för Mälardalen

På Dagens Nyheters debattsida presenteras en överenkommelse mellan staten, Stockholms läns landsting och ett antal kommuner. Beskedet innebär att det blir en utbyggnad av tunnelbanenätet - dels till Nacka (via Södermalm) men också till bland annat Barkarby.

Detta är en tydlig framgång inte minst för Centerpartiet i Stockholm. Som enda alliansparti gick Centerpartiet till val 2010 i Stockholm med löftet om att verka för en utbyggd tunnelbana. Nu kommer resultatet. Ett tydligt exempel på vad ett allianssamarbete kan ge i praktisk politisk utdelning.

En utbygd tunnelbana är också ett bra besked för hela Mälardalen. En väl fungerande kollektivtrafik i Stockholm är en förutsättning för att kollektivtrafik ska vara det alternativ som resenärerna väljer vid resor till och från Stockholm.

Att staten dessutom går in och medfinansierar kollektivtrafikens infrastruktur i några av länets storstäder gör det ju pockså lättare att föra en sådan diskussion också när det gäller kollektivtrafikens infrastruktur i storstaden Uppsala.

Mandat för minoritetsregering

Det är inte så lätt att förstå vad Stefan Löfven och Carin Jämtin menar med sin artikel på DN-debatt. När jag läsar får jag ändå intrycket av att de söker mandat för att bilda en minoritetsregering och att det hoppas kunna regera så med stöd i riksdagen i första hand från Miljöpartiet.  Om Miljöpartiet konstrar eller rösterna inte räcker kan de tänka sig att försöka få igenom sin politik med stöd av andra partier.

Traktiken är att uppträdda som man fortfarande var ett 45-procentsparti som dominerar svensk politik. Om det är den världsbild som finns på Sveavägen 68 tror jag det är bäddat för ett brutalt uppvaknande dagen efter valet.

Hur mycket skattepengar för en svart klänning?

Har sett Uppdrags gransknings inslag om Göteborgs deltagande på Mipim. Är lite besviken. Trodde att det hade hittat mer. Visst har de en del fina fynd - köpet av fusk champagne som en vd begärt ersättning för som "frukost" var väl de tydligaste. Bra att det nu utreds av polis. När det gäller kvittot på den svarta klänningen som lämnats in som ett lunchkvitto känns det dock inte lika klockrent. Där är förklaringen, att man lämnat in fel kvitto, inte otrolig. 

Till en del var Uppdrag granskning in och tangerade frågan om nyttan med hela tillställningen. Lönar det sig att åka till Mipim. Men där gick man inte alls på djupet utan stannade vid lite förenklade frågor om man kunde knyta någon enskild etablering till just deltagandet i Mipim. En djupare granskning av nyttan med deltagande är ju annars den riktigt intressanta frågan. Det är också det som har stor ekonomisk betydelse - att deltaga eller inte deltaga på denna mässan handlar om miljoner, de felaktiga kvittona är några hundralappar.

Nu blev det ännu ett kvittogranskningsprogram. Det är bra och en viktig del i vår offentlighetsprincip att det är möjligt för allmänheten att granska till exempel denna typ av bokföring. Det har säkert också en viktig preventiv effekt, även om det nu inte verkar fungerat fullt ut i detta fall. Självklart hittade Uppdrag granskning några felaktigheter, så blir det antagligen alltid när man granskar en stor mängd verifikationer. Alternativet är en mycket mer noggrann kontroll av alla utlägg och kvitton. Men en sådan utbyggd kontrollapparat är inte gratis. Frågan man bör ställ innan man reflexmässigt börjar ropa på mer kontroller är ändå hur mycket skattepengar vi är beredda att lägga på att hitta ett felaktigt inlämnat kvitto på en svart klänning.

Glöm inte Mälardalens pendlare, Fritzson!

 



Vore bra om fokus på pendlare i Mälardalen också var en självklar del för SJ:s vd.

Dagens Industri har idag en stor intervju med SJ:s vd Crister Fritzon. Budskapet är tydligt. Det är affärsresenärerna som är prioroiterade. Det enda som nämns om pendlare i artikeln är hur eländigt det är för SJ:s långdistanståg att hamna bakom ett lokaltåg när SJ.s tåg är försenade. Han bör nog tänka på att det är många av dem som pendlar dagligen med SJ i Mälardalen som också läser Dagens Industri.

På senare tid har SJ i olika sammanhang gett uttryck för att pendlarna i Mälardalen är en prioriterad grupp. Det har också märkts i kontakterna med SJ.  Det är därför förvånande att denna målgrupp inte alls verkar finnas i Crister Fritzons tankar i DI-intervjun.  De som sitter på SJ:s Uppsalapendel eller tågen på Mälarbanan är trots allt inte en obetydligt del av SJ:s kunder.

Bra tänkt av Nobina

UNT skriver idag om att Nobina, som är det bussbolag som kör den stora delen av länets regiontrafik, arbetar med att få sina chaufförer att köra mer mjukt och därmed bränslesnålt (Nobina vill ha mjuka förare).

Det är kul att UNT uppmärksammat det arbetet, precis som de tidigare skrivit om en annan av våra entreprenörer, GUB, genomfört en liknande satsning. Företagens arbete är viktigt av flera skäl. Dels handlar det naturligtvis om miljö - mjukare körstil sparar bränsle och minskar därmed utsläppen. Dels handlar det om komfort. Som passagerare är en ryckig körstil med snabba accelerationer och hastiga inbromsningar inget man önskar sig.

Sedan är det väl ingen nackdel att det också påverkar ekonomin. En betydande del av de rörliga kostnaderna för buss är ändå bränslekostnaden. Där finns det pengar att tjäna.

Sveriges bästa sjukhustandvård?

Idag besökt jag sjukhustandvården  vid Enköpings lasarett. Som landstingsråd behöver jag ju skaffa mig kunskap om mer än bara den kollektivtrafik som jag är direkt ansvarig för (eftersom en av de anställda bor i Grillby och jag ställde frågor om hur man tog sig till arbetet fick jag dock som en bonus  tydliga synpunkter på hur kollektivtrafiken kan utvecklas).

Det blev ett positivt besök inte minst kring den lokala ST-utbildning som genomförs tillsammans med sjukhustandvården i ytterligare ett antal län. Men jag får också del av hur IT-system fungerar (eller snarare inte fungerar) i vardagen.

När jag sedan frågar klinikchefen om vilket län som har bäst sjukhustandvård finns dröjer svaret. Han tänker efter, har nog inte tänkt riktigt i de banorna tidigare. Så kommer svaret: "Det är nog i Uppsala" - och så kommer några tydliga motiveringar.

Upptåget gör skillnad

Sveriges Radio Uppland har kollat hur priserna på bostadsrätter utvecklats de senaste åren. Den kraftigaste ökningen har skett i Knivsta och Tierp. Två orter som har det gemensamt att de har bra kollektivtrafik med Upptåget och SL:s pendeltåg.

Det som intervjuas i Tierp är eniga om att Upptåget är en bidragande orsak till att intresset för Tierp ökar. Från landstinget har vi gjort stora satsningar på att förbättra kollektivtrafiken, bland annat genom att öka antalet avgångar till och från Tierp, men även genom att ge Knivsta (och Uppsala) tillgång till SL:s pendeltågssystem.

Att bygga en fungerande kollektivtrafik innebär inte bara bättre möjligheter för orter som Tierp att utvecklas, det minskar också pressen på storstäder som Uppsala och Stockholm.

Fler operationer i Enköping

Som Enköpings-Posten idag skriver så kommer Hälso- och sjukvårdsstyrelsen nästa år att ytterligare öka antalet operationer vid Enköpings lasarett. Det är en del i en utveckling där Enköpings lasarett fått ett mer omfattande och tydligare uppdrag.

Uppsakttningsvis handlar det om ytterligare 500 operationer per år som kommer att bidra till att förkorta väntetiderna för dem som står i kö till operation. Att detta nu är möjligt beror på den satsning som gjorts på att utöka kapaciteten för operationer i Enköping.

Lägg Nordeamiljarderna på infrastruktur

I dag skriver jag på unt.se om behovet av ytterligare satsningar på kollektivtrafik: i vårt län, i hela Mälardalen och fakstiskt i hela Sverige.

När man går igenom de utmaningar som vi står för inför framtiden är det ingen tvekan om att det behövs ytterligare investeringar. Den genomgång vi gjort inom ramen för Mälardalsrådet visar på att de sastningar som görs från statemn, som är stora, ändå inte räcker. Jag tycker att det då är naturligt att staten använder de pengar man får in genom att göra sig av med andra investeringar (aktierna i Nordea är det jag pekar på i debattartikeln) för att göra nya investeringar - nya och rustade spår och vägar i Mälardalen.

Läs hela inlägget på: http://www.unt.se/debatt/anvand-nordeamiljarder-till-infrastruktur-2618489.aspx 

Succé för Upptåget till Sala

Den nya Upptågetlinjen till Sala har blivit en succé, som framgår av reportaget i SVT ovan. Under första halvåret 2013 genomfördes 90 000 fler resor än på sträckan Sala-Uppsala än vad det gjorde första halvåret 2012. Det motsvarar en ökning med över 30 procent.

I inslaget berättar två av resenärerna hur nöjda de är. Idag träffade jag två andra som också är nöjda kommunstyrelsen ordförande i Heby Marie Wilén och kommunstyrelsens ordförande i Sala P-O Rapp. Båda vitnar om vilken betydelse den nya linjen har för kommunernas utveckling.

Detta är bara det senaste exemplet på att tågsatsningar ger resultat i ökat kollektivt resande. Ofta underskattas effekterna i olika beräkningar. Detta understryker det som vi gemensamt konstaterat från Mälardalsrådet - de satsningar som görs på infrastruktur är bra, men de räcker inte för att stärka tillväxten och lösa det behovs som finns av ökat kollektivt resande.

För övrigt kan jag konstatera att buss 774 till Uppsala och SJ-tåg in till Stockholm, eller buss 898 och tunnelbanan från Kista är nog så bra alternativ som att förlita åka med SJ-tåg till Bålsta, ersättningsbuss till Spånga och sedan pendeltåg in till Stockholm.

Ett smalare, men vassare EU

Självklart var jag upp i EU-debatten på Centerstämman och yrkade bifall till ett smalare, 

men vassare EU.
Foto: Patrick Trägårdh

En väldigt bra Centerstämma är avslutad. Sista avsnittet var Europapolitiken där vi lade en bra grund inför arbetet med valplattformen inför EP-valet nästa år. Ett tydligt avstamp i devisen "smalare, men vassare". Jag gjorde också en tydlig markering kring euron. Så här 10 år efteråt är det tydligt att den kritik som Centerpartiet då riktade mot europrojektet visade sig korrekt.

Även om det fanns enstaka röster som avvek, är Centerpartiet nu också relativt enat i EU-politiken. Det bådar mycket gott inför EP-valet.

Guldkorn i budgeten

Idag lyssnade jag på fyra av alliansens riksdagsledamöter som presenterade den gemensamma budgete under Solveig Zanders ledning. Många satsningar och åtgärder var det som räknades upp när varje ledamot berättade vad just det partiet såg som viktigt.

Självklart innehåller budgeten väldigt många förslag och det är inte alltid de ekonomiskt största insatserna som är mest intressant. Jag har hittat tre guldkorn i budgeten.

1. Satsning på utbildning av vårdpersonal. Budgeten innehåller en stor satsning på utbildning av vårdpersonal, framför allt sjuksköterskor och barnmorskor, i Stockholmsområdet. Även om den satsningen inte direkt berör Uppsala universitet, så är det bra för hela Stockholm-Mälardalens regionen, och därmed för Uppsala och Landstinget i Uppsala län.

2. Utveckling av metoder för att rena avlopp från läkemedelsrester. Regeringen avsätter 32 miljoner kronor för att förbättra reningen av läkemedelsrester i reningsverken. Dagens avloppsreningsverk är inte utformade för att ta hand om läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara kemikalier. Regeringen vill därför främja pågående utveckling av avancerad reningsteknik för att rena det utgående avloppsvattnet, så att tekniken kan utvecklas till full skala.

3. Satsning på lokala vattenvårdsinsatser. Regeringen satsar 75 miljoner kronor per år på att fortsätta stödja lokala vattenvårdsinsatser. Pengarna används i första hand som delfinansiering för insatser att minska läckage av fosfor och kväve och har bland annat gått till projekt för strukturkalking i anslutning till Örsundaån och båttvätt och båttoa i Östhammars kommun.

Förbättrad punktlighet i regionbusstrafiken

En av de viktigaste kraven jag som kollektivtrafikresenär har på kollektivtrafiken är att den ska komma fram i tid. Från kollektivtrafiknämndens sida har vi därför börjat mäta tidhållning ordentligt. Målet är till att börja med att få koll på hur det ser ut, för att sedan kunna sätta upp rimliga mål.

Den nivå vi mäter på är rätt tid +5 minuter, det vill säga samma standard som regiontågen har, vilket underlättar jämförelser. Dock är det högre krav på SL:s pendelstågstrafik, där man mäter rätt tid +3 minuter.

Vi kan se att det naturligtvis är lite upp och ned mellan månaderna. Bäst på att hålla tiden är Upptåget, som i juli kom i rätt tid + 5 minuter vid 94 procent av avgångarna. Näst bäst av UL-trafiken var stadstrafiken i Uppsala som hade 91 procents punktlighet.

Den som gjort den bästa förbättringen är regionbusstrafiken. Där var andelen som var i rätt tid i januari och februari under 80 procent - i juli var den över 88 procent.

Vettiga skolskjutsregler

Centerpartiet i Skolnämnden kräver nu en utvärdering av den förändrade tillämpningen av skolskjutsreglementet. Det är bra. Till Enköpings-Postens säger Centerpartiets Mats Lundqvist: "Reglementet har sett ut så här länge. Det är själva tillämpningen av reglementet som vi kanske inte var riktigt beredda på".

Det är bra att Centerpartiet nu tar initiativ för att reda upp situationen. Enköping har i grunden ett bra skolskjutsreglemente som varit detsamma i många år. Men tydligen har tjänstemännen på kommunen plötsligt börjat tolka reglerna mer restriktivt.

Uppsala näst bäst på ekomat

Sveriges kommuner och landsting har sammanställt en rapport över miljönyckeltal i kommuner och landsting. Som representant för landstinget i Sveriges ekokommuners styrelse är det naturligtvis en intressant läsning.

När det gäller ekologiska livsmedel ligger vi i topp i Sverige. Det är endast Kronobergs län som har en större andel ekologiska livsmedel. det visar att det är möjligt att med upphandling som metod påverka utvecklingen. Mycket handlar naturligtvis om patientmaten, där sammarbetet sker med Västmanland. Där är det roligt att se att det samarbetet fört Västmanland från en plats i botten på listan till en femteplats.

Men de som tydligats profilerat sig på ekologisk mat är Wiks slott, där man också är duktiga på att samverka med lokala producenter. Något som jag och många andra upplever som ett mervärde vid besök på slottet.

När det gäller förnybara bränslen i kollektivtrafiken ligger vi i mitten av listan. det har dock skett mycekt det senaste året och ännu mer är på gång att hända. Förhoppningsvis kommer det att synas redan till nästa års rapport, även om de stora stegen ligger längre fram.

Det finns områden där vi helt klart kan och måste bli bättre. Energianvänding är en sådan där vi är tredje sämst i landet. Men det är något som uppmärksammats och den som läser diagramen i SKL:s rapport ser att energianvändningen i våra lokaler sjunkit kraftigt det senaste året. Ett annat är antibiotikaförskrivning. Det är inte minst en långsiktig patientsäkerhetsfråga. Trots att det sker ett omfattande arbete syns dör ännu inte någon långsiktig stabil nedgång av förskrivningen.



Ladda ner rapporten här: Miljönyckeltal för landsting och regioner 2013

Lillkyrka-Stockholm med kollektivtrafik

Kan man pendla med kollektivtrafik från Lillkyrka till Stockholm? När man kollar upp en sådan fråga, blir man i bland förvånad. Ibland går det till och med snabbare att åka från Stockholm till Lillkyrka, än vad det tar för mig att åka hem från Uppsala, trots att jag bor inne i Enköping!

Jag har tittat på tider från Lillkyrka, hållplatsen Trögdshemmet. Det finns många förbindelser, men jag har bara tittat på de snabbaste - de som går på under 2 timmar. Det finns fler. Det går till exempel att åka från Stockholm 20:28 och vara i Lillkyrka 22:40.


Förbindelserna på kvällen är väl något för dåliga för att fungera för daglig pendling. Försenade tåg kan också göra att det blir problem, men för den som ska vara i Stockholm mellan åtta och fem går det att åka kollektivt.


Pendlingstabell
(framtagen med hjälp av Resrobot):



Fler gröna bussar

Kollektivtrafiknämnden har idag beslutat att utöka busstrafiken i Uppsala stad under nästa år. Det innebär bland annat att det kommer att bli bättre passning mellan stadsbussar och pendeltåg och utökad turtäthet på vissa linjer.

Totalt kommer det att bli 10 fler bussar i trafik. Beslut om utökning av regionbusstrafiken och tågtrafiken har nämnden tagit vid tidigare tillfällen. Ett kort inslag om detta i ABC:s Uppsalasändning ikväll.

Läs pressmeddelandet: Satsning på stadsbusstrafik i Uppsala

Hemlig funktion i UL:s reskassa

Ingen i Uppsala län har antagligen missat att UL håller på att byta biljettsystem. Ett nytt modernt system och samma i alla UL-trafik. Däremot är det kanske inte så många som har koll på den funktion som finns inbyggd i det nya systemet, och som kommer att underlätta för åtminstone en del av de resenärer som rör sig utanför länets gränser. Idag fungerar det i Dalarna (det har jag kollat) och troligen i Värmland. I framtiden väntar Gävleborg, Västmanland och Örebro.

Utvidgad IVPA i länet

Det lyckade arbetet med I väntan på ambulans, där räddningstjänsten rycker ut på bland annat larm om hjärtstopp kommer att utvidgas. Idag är det det de deltidskråerna som åker på så kallade IVPA-larm, men under en period har det också gjorts av heltidskårerna  i Enköping och Håbo.

Nu utvidgas verksamheten och omfattar också heltidskåren i Uppsala-Tierp-Östhammar. Det hela kommer att ingå i en nationell utvärdering för att bedöma de effekterna av att också områden som har stationerade ambulanser omfattas av IVPA-verksamheten.

Raddningstjänstens utryckningar på bland annat hjärtstopp är ett bra komplement till ambulansverksamheten, men det är inte någon ersättning för en väl fungerande ambulansorganisation. Men det är ett utmärkt exempel på hur kommuner och landsting tillsammans kan arbeta för länsinnevånarnas bästa.

Rätt inställning från Heby

Heby kommun visar helt rätt inställning när de ny, genom det kommunala bostadsbolaget, satsar på att bygga i Morgongåva. Det visar också att vi från landstinget gjorde rätt när vi satsade på Upptåget till Heby och Sala med uppehåll i Morgongåva.

Ett utmärkt exempel på när precessen samhällsplanering  och kollektivtrafik hänger samman, och dessutom gynnar utvecklingen också i länets medelstora tätorter.

Allt på ett kort!

De nya UL-kort som nu börjar introduceras är första steget för att skapa ett gemensamt, enkelt, pris- och biljettsystem i hela länet. Nu får vi all UL-trafik på ett kort och knyter ihop stadbussarna i Uppsala med Upptåg, regionbussar och stadstrafiken i Enköping på samma kort. Nästa steg är att också förbättra priser och regler.

En av de vanligaste synpunkterna jag får kring kollektivtrafiken handlar om biljetter och biljettregler. Ofta är det något som verkar konstigt eller orimligt - som varför det går att köpa en tilläggsbiljett för 60 kronor om man har SL-kort och åker till Uppsala, men att resan tillbaka kostar 90 kronor. Det finns naturligtvis en förklaring, det enhetliga priset 60 kronor gör att de som säljer tilläggsbiljetten hos SL inte behöver hålla koll på UL:s olika zongränser (den som reser från Knivsta behöver bara betala 45 kronor för returbiljetten). Men är det begripligt för kunden? Inte alls.

Det finns mängder av särregler och undantag från regler. Alla i grunden skapade för att lösa ett problem eller göra det enklare för kunden eller för att de fungerade i det sammanhang när det infördes. Sammantaget har det dock blivit rätt många olika regler, undantag och särlösningar. Från kollektivtrafiknämnden har vi därför gett Kollektivtrafikförvaltningen UL i uppdrag att se över pris- och biljettsystemet för att se vad som går att göra för att få det enklare, mer logiskt, men att det ändå ska upplevas som rättvist. Förslag kommer att lämnas till Kollektivtrafiknämnden under hösten.

Kommer vi då lyckas göra alla nöjda? Knappast. Precis som det alltid kommer att finnas synpunkter på tidtabeller kommer det alltid att finnas synpunkter på pris- och biljettsystem. Men förhoppningsvis kommer vi att komma fram till ett system som upplevs som enkelt, logiskt och rättvist - samtidigt som det ger de intäkter som krävs för att vi ska kunna fortsätta att köra buss och tåg i minst den omfattning vi gör idag.

I Uppsala kan man betala med kort

DN:s ledarsida uppmärksammar att i UL:s trafik kan man betala med kort, även i Uppsala.

Slopandet av kontantbetalning på bussar och tåg är en av de största försämringar som genomförts för kollektivtrafikens resenärer under senare tid. Typiskt nog är det inte resultatet av något politiskt ställningstagande, utan bygger på beslut från Arbetsmiljöverket, utan hänsyn till effekterna för resenärerna. Förbudet har gjort det svårare att åka kollektivt.

Samma sak med kravet på att registrera sig innan man kan göra SMS-betalningar. Här var det dock inte någon myndighet som låg bakom, utan telefonbolagen som började kräva registrering. Även detta har försvårat för resenärerna.

Vad kan man då göra för att underlätta. Inom UL-trafiken går det nu att betala med kontokort, både i regiontrafiken och på stadsbussarna. Detta uppmärksammas idag på ledarsidan i Dagens Nyheter. Det funkar alldeles utmärkt för sällanresenären och genom att det inte behövs någon pin-kod för mindre belopp så har tiden förkortats.

Bättre kapacitet behövs på järnvägen

Så har då trafikverket presenterat sitt förslag till nationell plan för transportsystemet. Mycket som står där är bra. En hel del självklart och redan känt och till och med påbörjat. Viktigt är att det finns med att kapaciteten mellan Uppsala och Stockholm ska utredas. Det är första steget på väg mot en utökad spårkapacitet. Det är också bra att det finns med en start av byggandet av Mälarbanan Tomteboda-Barkarby. Mälarbanan är just nu den järnvägsdel som fungerar sämst i länet.

Vad som är mindre bra är att det verkar som om åtgärder för att förbättra kapaciteten och höja hastigheten på Dalabanan sträckan Uppsala-Sala kommer att dröja till efter 2025. Denna del av banan är en viktig del i att knyta samman Uppsala regionen och utvecklas den västra delen av Uppsala kommun. Det finns planer och efterfrågan både på en tätare trafik och att tåget ska stanna på fler stationer.

Konstaterar också med glädje att Trafikverket skriver "Arbetet med att förstärka den storregionala pendlingen i Mälardalen behöver fortsätta." Nu gäller det bara att man drar den korrekta slutsatsen av denna insikt när det gäller trafiken till Gnesta i nästa års trafikplan och ger den regionala och storregionala pendlingen vettiga planeringsförutsättningar.

Landstinget fick rätt

En rätt underlig debatt har förekommit i anslutning till att landstinget sålde tre vårdcentraler till de företag som sedan tidigare drev vårdcentralerna på entreprenad. Inför försäljningen gjordes en noggrann värdering och utifrån den värderingen såldes vårdcentralerna till den vid det tillfället enda möjliga köparen.

Oppositionen talade dock i högt tonläge om att de såldes för billigt, och när de förlorade den demokratiska vägen vid votering i landstingsfullmäktige försökte de stoppa försäljningen den juridiska vägen.

Idag skriver UNT om förvaltningsrätten avgörande. Rubriken säger allt - priset var rimligt. Landstinget fick rätt (igen) när ett beslut överprövats den juridiska vägen.

Gnestas sak är vår

Konkurrens är bra, men när det finns begränsade resurser och konkurrensen inte skapar nya, krävs en bedömning av vad som är bäst för samhället i sin helhet när resurserna ska fördelas. När det gäller kollektivtrafik finns regionala kollektivtrafikmyndigheter som har att se till vilken trafik som behöver upprätthållas. Den kan vara både kommersiell och upphandlad. När det gäller sträckan Uppsala-Stockholm finns till exempel både den upphandlade tågtrafiken i form av SL-pendeln och SJ:s rent kommersiella tågtrafik. Båda dessa behövs för regionens utveckling och konkurrens mellan de olika alternativen är bra för resenärerna.

De regionala kollektivtrafikmyndigheterna sätter in all persontrafik i sitt sammanhang. När det finns brist på järnvägskapacitet och olika järnvägsföretag konkurrerar om samma spårutrymme är det lämpligt att bedömningen av vilken persontrafik som är viktigast till stor del bygger på de långsiktiga behov som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna identifierat. Det handlar om att prioritera människors vardagliga resande till arbete och studier. Människor väljer bostadsort efter vilken kollektivtrafik som finns, då fungerar det inte att fungerande pendlingsalternativ för stora grupper plöstligt bara försvinner. Det förslag som tydligen finns från Trafikverket om att helt ta bort eller reducera pendeltågstrafiken till Gnesta är ett förslag som inte verkar ha den utgångspunkten.

Vad bryr du dig om Gnesta, kanske någon undrar. En väl fungerande kollektivtrafik i hela Stockholm-Mälarregionen är ett gemensamt intresse för alla län runt Mälaren. Ska vi klarar regionens tillväxt måste man som stockholmare tryggt kunna ta ett jobb i Gnesta eller Morgongåva och kunna lita på att tågen går också nästa år. På det sättet är också Gnestas sak vår.

Koll på minuterna

Punktlighet i UL-trafik (ej SL-pendeln)

Tidhållningen för järnvägen har länge varit ett hett diskussionsämne. Det har det kunnat vara eftersom tågförseningar mäts och rapporteras offentligt. Så har det dock inte varit all kollektivtrafik. Inom UL har det som rapporterats varit förseningar över 20 minuter, det vill säga den period då resegarantin slår till. Resultatet såg väldigt bra ut, ytterst få bussar var mer än 20 minuter försenade.

Från kollektivtrafiknämnden var vi helt överens om att vi ville ha en bättre koll på minuterna. Våra egna erfarenheter sa oss att det nog hände rätt ofta att bussarna var försenade så att det påverkade oss som resenärer, även om förseningen var mindre än 20 minuter.

Inför 2013 gav vi därför kollektivtrafikförvaltningen, UL, i uppdrag att ta fram mer relevanta mått på förseningar som ska rapporteras i månadsrapporterna till nämnden. På kollektivtrafiknämndens sammanträd igår torsdag fick vi så de första rapporterna. Den nivå som vi valt är samma som den som gäller för regiontågen - andelen som är framme högst 5 minuter för sent.

Statistiken visar att i april var det Upptåget som var bäst med 93 procents punktlighet, följt av stadbussarna i Uppsala med 90  procent och av regionbussarna var ungefär 85 procent i rätt tid.Vi mäter också inställda turer, men som andelar är de äldigt få i busstrafiken och runt två procent i tågtrafiken.

Statistiken är nyfarmtagen och det innebär att det fortfarande kan finnas felkällor. Att få koll på föresningarna är bara första steget. Nu gäller det att också hitta hur förseningarna kan minskas och sätta upp mål inför nästa år vad som är en acceptabel nivå.

Ps. I februari talade jag i Radio Uppland om att vi måste resovisa också förseningar inom busstrafiken. Nu levererar vi det! Fem minuter är försent...

Målet - Sveriges bästa sjukhusmat!

Även Akdemiska sjukhuset ska få ett ordentligt kök där maten ska lagas. Det är ett viktigt steg för att förbättra möjligheterna till en god och näringsrik mat.

Beslutet är taget efter ordentligt utredande där olika alternativ ställts mot varandra. Detta är den lösning som bedöms ge bäst möjligheter att kunna servera en god mat som bidrar till tillfrisknandet. Det har gjorts ett bra jobb på sjukhusköket i Västerås, det kan alla intyga som varit där på besök, men något har försvunnit på vägen.

Det är dock viktigt att komma ihåg att ett tillagningskök på Akademiska sjukhuset inte autoimatiskt löser de problem som funnits med patientmaten. Det ger bättre förutsättningar, men det kommer att krävas ett genomtänkt arbete med att lyfta maten och måltidens betydelse. Det jobbet kan inledas redan innan det nya köket är på plats.

Målet för både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping bör vara tydligt - landstinget i Uppsala län serverar Sveriges bästa sjukhusmat.

Maten ska lagas på lasarettet

Detta sa Centerpartiet i valrörelsen.

Efter ett ordentligt utredande kom så idag beskedet. Det nedgångna köket på Enköpings lasarett ska rustas så att det går att laga varm mat där. Därmed följer Landstinget i Uppsala län den utveckling som nu blir allt mer dominerande i matlandet Sverige - maten ska lagas nära dem som äter.

Det finns naturligtvis många skäl till att det är bra med lokal matlagning. Inte minst handlar det om att få en närhet mellan dem som äter och beställer maten och de som ansvarar för den. Det finns idag en hög kompetens på köket i Västerås, men närheten saknas.  Genom beslutet fortsätter också alliansen i landstinget att stärka Enköpings lasaretts varumärke.

Beskedet ges efter ett noggrant utredande, där man gått igenom vad som krävs för att få köket i ordning och respekterar de avtal som vi har med andra landsting. Just den långsiktiga hållbarhet som vi från Centerpartiet eftersträvar i allt beslutsfattande.


Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte är lösningen för en bra patientmat. Det är en del i lösningen, men det kommer att krävas fortsatt hårt arbete för att patienterna i Uppsala län ska uppleva att de har Sveriges bästa patientmat.

Gröna bussar blir grönare

Till hösten kommer denna buss få sällskap av tre elhybrider. På sikt en del i
att få en kollektivtrafik med enbart förnybara bränslen och ett fossilbränslefritt landsting.

 

UNT skriver idag (tyvärr inte på webben) om de elhybrid bussar som kommer att vara en del av stadstrafiken i Uppsala från hösten.

I första skedet är det tre elhybridbussar som är aktuella, men om det slår väl ut kan det vara en del i lösningen för framtidens kollektivtrafik inne i centrala Uppsala.

När det gäller vilka drivmedel som ska användas i framtiden börjar det nu bli allt mer tydligt att det kommer att vara olika och inte ett enda. När det gäller spårtrafik är det naturligtvis förnybar el som gäller, men el kommer också att ta en större del av stadstrafiken, i någon form.

När det gäller regiontrafiken och delar av stadstrafiken kommer biogas vara den långsiktigt dominerande lösningen, men det kommer ockås att behövas olika former av "förnybar diesel".