Exempel på nyttor som inte låter sig fångas på ett enkelt sätt, och som vi bortser ifrån, är samhällsnyttan av att kunna erbjuda rörelsehindrade eller personer med låga inkomster möjligheter att resa, likaså om ett bättre transportsystem bidrar till en bättre fungerande arbetsmarknad vilket är svårt att kvantifiera.
Kursiveringen är min. Det är klart att om man bortser från det som är syftet med den förbättrade trafiken, en bättre fungerande arbetsmarknad och bostadsmarknad i Mälardalen, så är det också svårt att hitta de positiva effekter som vi vill uppnå med den gemensamma satsningen. Därmed blir ju också rapporten som underlag för någon form av debatt helt meningslös.
Det finns också mycket annat som är konstigt i rapporten. Bland annat att man väljer att räkna på Mälarbanan, där det inte planeras någon större utvidgning av trafiken och där det är tänkt att det inte ska ske någon ökad samhällssubvention. Jag kan väl också påpeka att det är få av dem som pendlar mellan Västerås eller Enköping och Stockholm som upplever att det finns någon alternativ kollektivtrafik förutom regionaltåget - även om det går att ta buss 874 från Västerås till Enköping, byta till buss 803 eller 898 från Enköping till Bålsta och sedan ta pendeltåget. Det är möjligt att någon åker så enligt VTI:s modeller, men i verkligheten är det inget alternativ för en pendlare.
Vidare påstås att "Kollektivtrafikmyndigheterna i Mälardalen subventionerar trafiken genom bolaget Mälab". Vad jag vet subventioneras inte trafiken på Mälarbanan med en enda krona. Det enda som finns är en viss gemensam marknadsföringsbudget inom ramen för TIM-samarbetet.
För den som trots allt vill läsa hela rapporten finns den här: VTI Rapport 866
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar