Skriv bättre insändare

Vill du bli bättre på att skriva insändare?
Jag ger några goda råd på:

onsdag, januari 16, 2013

Uppsala Akademiska ett ledande universitetssjukhus

Landstingets universitetssjukhus, Akademiska sjukhuset i Uppsala, placerar sig som ett av de tre bästa Universitetssjukhusen när Dagens Medicin har rankat landets universitetssjukhus efter medicinsk kvalitet. Det är bra. Bäst lyckas Universitetssjukhuset i Linköping. "Jag tror att det är en fördel att vi är ett av de mindre universitetssjukhusen. Det gör att det blir lättare att samverka inom sjukhuset mellan olika kliniker", säger Chefläkaren Christer Andersson .
Varför är då inte Akademiska sjukhuset ännu bättre. Dagens Medicin sammanfattar resultatet för Akademiska på följande sätt.
Akademiska sjukhuset kommer på samma poäng när det gäller medicinsk kvalitet som Sahlgrenska. Bäst i konkurrensen klarar sig sjukhuset när det gäller operationer av gråstarr, men det håller sig också väl framme inom bland annat strokesjukvård och diabetes. Sämre placeringar för vårdgaranti och ekonomi gör att det blir en bronsplats.

Med ekonomi menas i detta sammanhang kostnad per operation, ingrepp och liknande saker. det handlar inte om eventuella underskott mot budget. Det känns väldigt bra som landstingspolitiker i Uppsala län att Akademiska sjukhuset hävdar sig så väl när det gäller medicinsk kvalitet. Jag är inte förvånad över att väntetiderna drar ned betyget rejält, men lite förvånad över att resultatet när det gäller effektivitet - jag trodde att Akademiska skulle stå sig bättre.

Man ska ta dessa rankinglistor för vad de är, en bit av sanningen, inte hela sanningen. Men det tyder ändå på att det arbets som bedrivs från produktiosstyrelsen med att förbättre effektiviteten och minska köerna är rätt prioritering. Erfarenheterna från Linköping tyder på att det är möjligt att ha bättre medicinska resultat, kortare köer och en mer effektiv verksamhet.

Läs mer på Dagens Medicin.



lördag, januari 12, 2013

Platt skatt eller sänkt skatt?

I samband med förslaget till idéprogram för Centerpartiet diskuteras skrivningen om att "Centerpartiet strävar  efter ett plattare skattesystem, med låga marginalskatter...". Skrivningarna är ett arv efter en debatt för några år sedan då en del centerdebattörer efterfrågade ett system med plattskatt - något som man inte fick gehör för. Detta eftersom Centerpartiet alltid strävat efter ett skattesystem där den som har låga inkomster får behålla en större del av sin inkomst än den som har höga inkomster. Det är också något som är rimligt ur ett rättviseperspektiv, inte minst i ett samhälle där vi gemensamt finansierar de studier som för många är förutsättningen för de höga inkomsterna.

Det påstås att detta med "plattare skatt" redan är Centerpartiets politik. Det beror naturligtvis på vad man avser med "plattare skatt" - något stämmobeslut med just det uttrycket har jag inte hittat. Däremot står det i partistyrelsens skrivning till stämman 2011: "Därför vill Centerpartiet, i mån av ekonomiskt 
utrymme, sänka den statliga inkomstskatten stegvis och således platta till skatteskalan."  Med den stämmoordning som tillämpades är denna text dock inget som stämman har behandlat - utan det som partistämman behandlar är de konkreta punkterna. Där finns det när det gäller inkomstskatterna två punkter:

  • stegvis sänka den statliga inkomstskatten för att premiera utbildning och ansvarstagande. 
  • att framtida skattesänkningar i ännu högre grad än hittills ska riktas till dem med de allra lägsta inkomsterna.
Sammantaget kan detta, men behöver inte, leda till att skatteskalan blir plattare. Om skatten sänks mer i procentenheter för dem med låga inkomster kan skatteskalan till och med bli brantare. 

Intressant är också att se att Centerpartiet sedan 2007 - då partisstyrelsen skrev att partiet "även ville avskaffa" den så kallade värnskatten - nu förespråkar att det steget i skatteskalan behålls, men att det första steget i den statliga skatteskalan sänks till 15 procent (se Slopad värnskatt räcker inte) . Det innebär att Centerpartiet idag snarare står får en mer spetsig (och därmed mindre platt), statlig skatteskala än man gjorde 2007, men att fler får sänkt skatt.

Personligen skulle jag gärna se ytterligare steg för att sänka inkomstskatterna. Första prioritet borde vara att få ned den genomsnittliga kommunalskatten i landet ned mot 30 procent. Eftersom jag själv aktivt bidragit till att höja den, inser jag att det kräver omfattande reformer om det ska kunna kombineras med den välfärdsnivå som medborgarna och vi som parti önskar. Här skulle till exempel en kommunalisering av skattebaser kunna vara ett bidrag, självklart kombinerat med en fortsatt nationell utjämning. 

Så när väl stämman tar beslut ser jag gärna att skrivningen om plattare skatt ersatts med en om att skattetrycket ska sänkas, att skatt ska betalas efter bärkraft och att Centerpartiet via skattesystemet vill göra det möjligt för människor att tjäna på att utbilda sig, arbeta fler timmar, driva företag och vara miljövänliga.

torsdag, januari 10, 2013

Stefan Hanna levererar!

Under Stefan Hannas ledning har Uppsala kommun i år klarat EU:s miljökrav på hur höga partikelhalter som får finnas i luften. Se inslaget i SVT Uppland. Bra jobbat!


 

15 minuter försent är inte i tid!

Trafikverket har gått ut med ett pressmeddelande där man hävdar att: "Punktligheten för persontrafik på svensk järnväg var 96,9 procent under 2012". Då framstå klagomålen från resenärerna som kraftigt överdrivna. Men om man läser hela pressmeddelandet ser man förklaringen. "Statistiken baseras på tåg som kommit fram till slutstation inom 15 minuter."

15 minuter för sent är inte i tid! För den som reser från Knivsta till Stockholm med regionaltåg innebär en kvarts försening att resan tagit 50 procent längre tid än den skulle. Det är möjligt att man behöver någon form av felmarginal, fem minuter är den som brukar användas för regionaltågen. För att ge en rättvis bild behöver också titta på antalet inställda tåg.

Det är inte bara tåget som ska vara i tid - det gäller också bussar. Idag redovisar vi bara bussförseningar över 20 minuter. Det räcker naturligtvis inte. Vi från Kollektivtrafiknämnden har därför begärt att Kollektivtrafikförvaltningen ska ta fram nya relevanta mätetal för tidhållning.