Miljöpartiet och kärnkraftsinvesteringar

Obs - killen i mörk kavaj och rosa skjorta är jag, inte Lena Rönnberg!

På senaste landstingsfullmäktige diskuterade vi inte bara budget, utan också finansplicy och placeringspolicy för landstinget. I dessa har vi i praktiken ett förbud mot investeringar i vissa typer av företag, till exempel de som håller på med alkohol, tobak och vapen. Vi har satt gränsen till att mindre än 1 procent av omsättningen får utgöras av tillverkning, distrubution eller marknadsföring av dessa varor - vilket är ett mycket tufft ställt krav.


Nytt i den senaste revideringen var en begränsing av investeringar också i företag som sysslar med fossila bränslen. Gränsen där sattes till att en fond får ha högst 5 procent med företag som huvudsakligen, mer än 50 procent, sysslar med fossila bränslen. En viktig markering, inte minst eftersom en rimlig bedömning är att företag som huvudsakligen sysslar med fossila bränslen nog inte är några bra långsiktiga investeringar.

Från Centerpartiet ville vi ha samma begränsning för kärnkraft (kärnteknisk verksamhet för energiändamål). Man kunde tro att åtminstone Miljöpartiet skulle tycka att det var en bra idé. Så var det dock inte. I Landstinget i Uppsala län är det Miljöpartiet som leder kampen för att landstinget ska kunna investera i kärnkraft. Och det var en miljöpartist som yrkade avslag på vårt förslag att undvika kärnkraftsinvesteringar.

Den som vill ta del av argumenten kan se min debatt med Miljöpartiets Fredrik Leijerstam ovan. Kortversionen är att Miljöpartiet i landstinget vill kunna investera i kränkraft för att:

1. Kärnkraften håller på att avveckla sig själv.
   Det borde väl egentligen vara ett skäl att inte investera i kärnkraft.
2. Det finns inga aktiefonder att investera i som vi vet är utan kärnkraft.
3. De aktiefonder vi investerar i innehåller inga kärnkraftaktier, så någon begränsning behövs inte.

Hur argument 2 och 3 kan framföras av samma person i samma debatt har jag svårt att ta in.

Från Centerpartiet handlar detta inte enbart om att vi vill att de investeringar och placeringar som landstinget gör ska vara i långsiktigt hållbara energiföretag, utan också just detta att både fossila bränslen och kärnkraft är på väg ut. Därför är det företag som landstinget inte bör äga, vare sig direkt eller indirekt. Varför Miljöpartiet i vårt landsting inte delar den synen kan jag faktiskt inte förstå.