Skriv bättre insändare

Vill du bli bättre på att skriva insändare?
Jag ger några goda råd på:

fredag, december 29, 2017

Självkörande bussar - en liten lösning


Självkörande buss i Tallinn. OK, men inte så snabb i blandtrafik.


Sverige ska få
sina första självkörande bussar. Det är i och för sig inte någon revolutionerande teknik, bussarna från franska Easymile finns redan på flera ställen i Europa. Jag hade själv möjlighet att provåka i samband med ett studiebesök i Tallinn. Även det var provanaläggningar som var igång i samband med renovering av spårväg.

Min snabba utvärdering är att det är så där som alternativ. När bussen gick i mer komplicerad miljö gick det faktiskt snabbare att gå, men när den gick på en ordentligt avskild bana kom den upp i hastighet. Sammanfattningsvis en liten lösning på mindre transportproblem. Kanske en lösning inne på Akademiska sjukhusets område eller i ett verksamhetsområde eller extern handlesområde, dock inget alternativ för tyngre sträckor.

Däremot är naturligtvis potentialen för självkörande bussar i framtiden stor, det lär dock dröja ännu ett tag innan tekniken är mogen att sätta in i tyngre stråk med större bussar.

Det har på något ställe påståtts att Kista är först i Norden. Men det det finns redan i Finland, där till och med tomten använder självkörande buss som transportmedel.



onsdag, december 27, 2017

Intressant Fälldindokumentär

Film från Fälldins resa till Indien.

SVT har sänt en mycket intressant dokumentär om en av 1900-talets främsta svenska politiska ledare Thorbjörn Fälldin. De två avsnitten är tillgängliga på SVT Play. För mig, som ju har läst det mesta som skrivits om Fälldin, var den stora behållningen intervjuerna med Solveig Fälldin och barnen. Det gav en djupare bild.

I del två fladdrar min far förbi med sin super 8 kamera vid ett av de internationella besöken med Fälldin. Den var ofta med på resorna och här ovan delar jag med mig en liten snutt från resan till Indien 1982.

För den som blir sugen att läsa mer om Thorbjörn Fälldin finns ett antal böcker.
Björn Elmbrant kom med boken  Fälldin redan 1991, Nils G Åsling skriver intressant om Fälldinregeringara i boken Maktskifte. Den mest intressanta boken En bonde blir statsminister, där Arvid Lagercrantz samtalar med Thorbjörn Fälldin, verkar tyvärr inte finnas att köp längre.







tisdag, december 26, 2017

Dags att tänka bort SJ?

Ingen papperstidning på Juldagen, men i e-tidningen hade jag en debattartikel med anledning av höstens pendlingskaos, framför allt Uppsala-Stockholm. Tyvärr finns det ingen länk till hemsidan, men jag lägger in den nedan.


Är det dags att tänka bort SJ?

Pendling och inte minst pendling mellan Uppsala län och Stockholms län engagerar. Under en följd av år har en mängd initiativ tagit för att underlätta för människor att resa till arbete, studier och fritidsintressen över länsgränsen. Under Alliansens tid fick vi bland annat SL:s pendeltåg förlängt till Uppsala och gemensamma biljetter UL/SL. Vi tog också besluten om att utveckla regionaltågstrafiken i Mälardalen tillsammans med Stockholms, Västmanland, Sörmland, Örebro och Östergötland – det som nu utvecklats till Movingo och Mälartåg.

Allt detta skedde i bred politisk enighet, där också Socialdemokraterna i dåvarande Landstinget i Uppsala län bidrog konstruktivt i arbetet. Efter valet har arbetet fortsatt med ytterligare gemensamma lösningar och vi har nu fått ett gemensamt sammanhållet system för pendlingsbiljetter i Mälardalen i form av Movingo.

Utgångspunkten har hela tiden varit att bidra till utveckling och tillväxt. Att underlätta pendlandet, samtidigt som ambitionen har varit att belastningen på miljön ska minska och risken för trängsel och köer ska hållas tillbaka. Det finns de som behöver bilen och kommer att behöva bilen, men för alla andra ska kollektivtrafiken vara det bästa valet.

Från Uppsala län har vi hela tiden sett det som positivt att det finns kommersiella företag som kör trafik som också bidrar till möjligheten att resa i vardagen till arbete, studier och fritidsintressen. I praktiken har det handlat om det av staten helägda SJ. En stor fördel har varit att linjer som i huvudsak haft en uppgift för mer långväga resenärer kunnat användas av pendlare. Det gäller inte minst de tåg som passerar Uppsala mot bland annat Gävle och Dalarna.

Tyvärr har detta nu ändrats. SJ har sagt nej till giltighet för Movingo på den så kallade Ostpendeln från Östergötland upp till Gävle, något som fått kraftigt negativa effekter inte minst för resande från Tierp. Från oktober har man också valt att krångla till det för resenärerna genom att inte acceptera att Movingo ska gälla på de tåg mellan Uppsala och Stockholm där TiM-biljetter tidigare gällt. Detta samtidigt har man haft mycket stora fordonsproblem, något som lett till en oacceptabel trängsel på de tåg där Movingo gäller.

SJ tar sina egna beslut och har att förhålla sig till det uppdrag företaget har från sin ägare staten. Men vi som regionala företrädare har också att förhålla oss till våra uppdragsgivare – medborgarna i Uppsala län och övriga delar av Mälardalen. Vi har ett ansvar för att den vardagliga pendlingen fungerar.

Det är redan nu dags att fundera över nästa steg. Hur vi ska ge bättre möjligheter för medborgarna att resa i vardagen till jobb och studier i hela Stockholm-Mälardalen i början av 2020-talet. Hur vi får ett system som hänger ihop smidigt med buss, pendeltåg och regionaltåg. Där det är enkelt att pendla från Tierp till Flemingsberg och från Uppsala till Stockholm.

En av de viktigaste frågorna är om det är dags att helt tänka bort SJ som en betydande del av lösningen för det vardagliga resandet i regionen. Vi kommer tillsammans i Mälardalen ha tillgång till fordon för att själva kunna upphandla driften av den regionala trafiken, och så kommer det att bli med den storregionala tågtrafiken söder om Mälaren.

Om det inte är så att det finns några vinster, till exempel möjlighet för regionala pendlare att också använda mer långväga tåg, är det kanske bäst för pendlarna att trafiken faktiskt beställs och styrs av dem som i först hand tänker på att få vardagen att fungera för de regionala pendlarna. Självklart kan SJ då fungera som entreprenör, precis som man tidigare varit när det gäller SL:s pendeltåg och Upptåget. Det är långtifrån min förstahandslösning, tvärtom har jag alltid sett en fördel i den kommersiella trafiken, men hösten erfarenheter visar att det kanske blir nödvändig att tänka bort SJ för att få en fungerande vardag för alla pendlare. 


Johan Örjes (C)
regionråd

torsdag, december 21, 2017

Enighet om länstransportplan

I stora långsiktiga frågor finns det ett egenvärde med att söka breda politiska lösningar. Idag har vi visat att vi klarar det i Region Uppsala. Regionala utvecklingsnämnden var helt enig när vi tog beslut om Länsplan för Regional transportinfrastruktur.  Ärendet ska i och för sig vidare till både regionstyrelse och så småningom regionfullmäktige i juni - men vi som ägnar mest tid åt detta är i varje fall eniga. Sedan ska planen i detta skick gälla hela nästa mandatperiod.

Det var vi inte i somras när planen gick ut på remiss. Då hade vi från Alliansen flera viktiga invändningar. I den plan som nu är antagen är de punkterna införlivade på ett bra sätt.

Den viktigaste frågan
är naturligtvis färdigbyggandet av väg 288 Gimo-Börstil. I somras var beskedet otydligt - nu är det precis så tydligt som vi ville ha det och med en rimlig mängd medel avsatta. Det krävs fortfarande medfinansiering, men målet är nu helt klart.




En annan viktig fråga var att få med väg 263 bland de namnsatta bristerna. Den hade tappats bort vid behehandlingen i juni, men tyvärr vill majoriteten då inte lägga in den. Nu har är den i varje fall tillbaka i planen, vilket jag naturligtvis ör mycket nöjd med.


När det gäller en del andra mindre påpekanden har det också blivit bättre. När det gäller potten för trafiksäkerhet har enskilda vägar lagts till, det stor mer utförligt kring digitalisering.

En annan sak som vi var kritiska till var att det utan någon större analys avsattes 200 miljoner kronor till något som kallades "kapacitetsstark kollektivtrafik" - i praktiken för bygge av spårväg i Uppsala. I planen fanns också 213 miljoner kronor tänkta som medfinansiering av fyrspår.

Sedan i somras har det dock hänt väldigt mycket. Vi har fått avtalet med staten kring fyrspår och ett avtal kopplat till det mellan Uppsala kommun och Region Uppsala, vi har fått beslut om inköp av nya tåg till Upptåget. I samband med avatlet med staten om fyrspår åtar sig regionen att finansiera eller ha beredskap att finansiera vissa insatser med medel från länstransportplanen. Vi ser också behov av en del andra insatser kopplade till detta. Det har resulterat i att vi enats om ett "Tillgänglighetshöjande fyrspårspaket kopplat till bostadsbyggande och samhällsutveckling" på sammmanlagt 413 miljoner kronor

De resurserna kan användas till en mängd olika åtgärder kopplade till fyrspår och de nya bostadsområdena till exempel: cykelvägar för anslutning både till Bergsbrunna och Alsike, åtgärder för att förbereda Bergsbrunna för en ännu större uppgift i framatiden, delfinansiering av trafikplatser på E4:an i anslutning till de nya områdena, tidigareläggning av plattformsförlängningar på Ostkustbanan norr om Uppsala och kompletterande finansiering av Kunskapsspåret.

Jag tycker att det är viktigt att vi lyfter fram den positiva effekten av fyrspår också norr om Uppsala. Det blir nu ett väldigt fokus på de nya stora områden som ska byggas, men förutsättningarna blir också betydligt bättre för till exempel Vattholma och Skyttorp. Som vi skriver i planen:

"Utbyggnaden till fyrspår möjliggör en kraftigt ökad trafikering med bland annat förbättrad tillgänglighet till viktiga regionala målpunkter och arbetsplatser i Stockholmsregionen. Det skapar också ökad attraktivitet för stationsorterna norr om Uppsala. Region Uppsala investerar i nya tåg för att möta det ökande resandet från dessa orter, och det kommer även att behövas åtgärder till exempel i form av plattformsförlängningar för att möjliggöra en trafikering som har den kapacitet som kommer att krävas. I den mån dessa åtgärder inte inom rimlig tid ryms i nationell plan, kan frågan om samfinansiering från länsplanen komma att prövas."
 Utöver detta finns naturligtvis de delar som var med redan i utskicket, till exempel satsningen på väg 55 - även om skrivningen är något annorlunda och uppdelad på två delsträckor: Enköping-Litslena och Örsundsbro-Kvarnbolund. Vi påpekar dock att det behövs åtgärder också sträckan Litslena-Örsundsbro, främst för cykel och är mycket tydliga med att allmänna vägar också ska vara tillgängliga för gång och cykel!


 

Det som är roligt med detta arbete i Regionala utvecklingsnämnden är att det bygger samhälle på riktigt. Vi skapar bättre möjligheter för människor att leva och bo i hela vårt län. Visst har vi ibland olika perspketiv och visst kämpar vi ibland med andra som inte ser samma behov som oss, men tillsammans lyckas vi komma överens och vi gör skillnad. Det är praktisk politik!
  




onsdag, december 20, 2017

Skönt att Uppsala universitet delar Centerpartiets bedömning

Jag har alltid varit lite fundersam kring behovet av medicinskt bibliotek i samband med bygget av nytt kök. Nu finns det svart på vitt från Uppsala Universitet att de inte ser något behov av ett medicinskt bibliotek.




Behovet av ett nytt kök vid Akademiska sjukhuset är utredd grundligt ett flertal gånger och åtminstone de senate sju år har utredningarna landat i att det behövs ett kök och att det är mer effektivt att bygga ett tillagningskök än mottagningskök.

Detta med medicinskt bibliotek slängdes in i processen relativt sent. Det var först vid produktionsstyrelsens sammanträde i mars 2014 som man beslutade att lägga in detta med bibliotek och konferensanläggning, detta eftersom det var tänkt att verksamheten skulle flytta.



Från Centerpartiet hade vi då ingen avvikande uppfattning, utan vi litade på att det var en korrekt bedömning av vad som var det bästa för verksamheten. Sedan dess har det dock blivit allt tydligare att detta inte är nödvändigt och de beräknade investeringskostnaderna har dragit iväg.

Från Centerpartiet har vi därför tydligt markerat att vi bedömer att det inte behövs något nytt medicinskt bibliotek. I samband med att investeringsbudgeten togs i Regionfullmäktige i november hade vi från Centerpartiet också strukit bort de medicinska biblioteket från vår investeringsplan. Det känns skönt att den bedömningen delas av Uppsala universitet.



tisdag, december 19, 2017

Akademiska sjukhusets underskott skenar


Den månadsrapport som redovisas på dagens möte med regionstyrelsen visar på en fortsatt kraftig försämring av Region Uppsalas ekonomi - på en månad har de prognostiserade underskottet ökat från 150 miljoner kronor till ett underskott på 195 miljoner kronor.  Det är uppenbart att det rödgröna styret, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, varken har kontroll över verksamhet eller ekonomi.

Framför allt är det Akademiska sjukhusets ekonomi som försämrats, detta bland annat på grund av "obudgeterade satsningar". Totalt är prognosen för Akademiska sjukhuset nu 195 miljoner kronor.  Det handlar alltså om medvetna beslut Akademiska sjukhuset tagit på sig kostnader som man inte haft täckning för.  


Ansvaret är naturligtvis i första hand Sjukhusstyrelsen och frågan är om de varit medvetna om att Akademiska sjukhuset tagit på sig kostnader som man inte haft i budget.

torsdag, december 14, 2017

Du kommer inte att tro vad som är Centerpartiets hemliga valstrategi!


Det här tror jag är en av hemligheterna bakom Centerpartiets framgångar under Annie Lööfs ledning. Det är dock lättare att säga än att göra och det är väl inte alltid som vi i Centerpartiet lyckas hålla oss till strategin. Jag tror dock Sverige, svensk politik och svenska väljare skulle tjäna på att fler anamade Centerpartiets strategi:
  • Måla inte världen i svart!
  • Se problemen!
  • Presenterar konkreta lösningar!
ps Det är möjligt att du förvänade dig något mer, men jag vill kolla om detta får större räckvidd än mina långa seriösa inlägg om infrastruktur och åkermark.

40 hektar jordbruksmark

Så här beskrivs exploateringen i kommunens PM

När Centerpartiet i Region Uppsala hade gruppmöte och diskuterade avtalet med staten och Uppsala kommun om fyrspår och en massiv utbyggnad av södra Uppsala och Bergsbrunna var det faktiskt inte språväg som tog upp den största delen av diskussionen. Det var en annan fråga och en som många kanske inte ser som en fråga för Region Uppsala. I planerna ingår nämligen att 1/4 av all jordbruksmark inom en kilometer från den nya Bergsbrunna station kommer att försvinna. Det handlar om runt 40 hektar.

 Erik Pelling säger till Land Lantbruk att: "Det går inte ha nolltolerans. Ska vi bygga inom stadens gränser kommer viss jordbruksmark att ta i anspråk men vi kommer att försöka bevara de stora arealerna".  Man kan naturligtvis diskutera hur mycket 40 hektar är, det motsvarar åkerarealen på en genomsnittlig svensk gård. Men Uppsala är en av de kommuner där mest åkerareal försvunnit de senaste 25 åren.

måndag, december 11, 2017

Bättre kollektivtrafik utan spårväg


Utvecklingen står inte still - långa elbussar är ett bättre val för Uppsala än spårvagn.

Det är bra att det
 nu finns en överenskommelse med staten om att det ska byggas fyrspår från Uppsala till länsgränsen mot Stockholms län. Detta är något som Centerpartiet och jag själv kämpat för. 

Avtalet är det kopplat till bostadsbyggande í Bergbrunna och Södra staten, och på sikt till ett helt nytt samhälle - Nysala. Därmed behövs också utbygd kollektivtrafik med hög kapacitet. Avtalet kräver också att det byggs en länk över Fyrisån - Ultuna länken - som binder samman Gottsunda-Ultuna-Bergsbrunna.

Frågan om vilket system som ska väljas har diskuterats länge i Uppsala. Den senaste utredning som gjordes gemensamt av regionen och Uppsala kommun visar att Bus Rapid Transit, BRT, är det som ger högst turtäthet och lägst investeringskostnad. För oss i Centerpartiet är det då självklart att vi bör börja med att titta på det alternativet.

Från Centerpartiet vill vi se ett inovativt modernt system av extralånga elbussar. Det ger en hög turtäthet och lägre investeringskostnader. Men från Uppsala kommun har de rödgröna styret varit tydliga med att det bara är spårväg som gäller.

Fördelen med extralånga elbussar är inte bara att det är en billigare investering, det ger också en högre turtäthet. Resenärerna kan få vänta upp till dubbelt så långe på en spårvagn jämfört med om vi valt elbussar istället. Det är också därför som BRT-alternativet anses vara det bästa för kollektivtrafiken.

Från staten har man
inte ställt krav på ett visst system för att bygga fyrspår, däremot behöver man bestämma system för att kunna "garanteras" hälften av kostnaden från statsmiljöavtalet. Vad man då inte reflekterat över är att man visserligen får statsbidrag för halva kostnden, men att den antagligen blir ungeför dubbelt så hög. Dessutom finns det frågetecken kring hur stark garantin är. Dessutom är Ultunalänken den lilla delen av ett framtida trafiksystem - för övriga delar finns det inga garantier i avtalet. Uppsala kommun är lite som de där som går på Black Friday erbjudanden och köper dyrare prylar än de behöver eftersom det är rabatt, utan att reflekter över att de får betala mer för något de inte behöver,
Valet av spårväg som system har alltså inget med fyrspåret att göra. Det har också hetsats fram och något rikigt underlag har inte funnits, vare sig när det gäller ekonomi eller behov. En av de stora fördelarna med ett gediget utredningsarbete i lugn och ro med ordentliga dialoger med medborgare och andra berörda är att man slipper en hel del obehagliga överraskningar.

När det gäller hanteringen inom Uppsala kommun finns det en hel del kritik, som inte minst kommer från Cenetrpartisterna i kommunen. Jag anser också att processen varit dålig när det gäller underlag, däremot har det funnits en bra dialog inom Region Uppsala. Det gör också att jag redan nu vill göra det klart att vi från Centerpartiet kommer att vara positiva till att se över systemvalet om det visar sig att Uppsala kommun kommer fram till att spårvåg inte är det bästa alternativet under det närmast året.

För Region Uppsalas ekonomi spelar det antagligen inte så stor roll om det blir spårväg eller extralånga elbussar. Den stora skillnaden mellan systemen är investeringarna, och ansvaret för de kostnaderna har Uppsala kommun fullt ut när det gäller vägar och spår. Däremot blir antagligen en spårvägsdepå 50 procent dyrare än en bussdepå.

Filmen i detta blogginlägg är från Kina. Ny Teknik har också skrivit om de spårlösa spårvagnarna. Man kan fundera på takten, men nog känns det mer modernt än att lägga miljarder på att gräva ner spår i backen. Men socialdemokrater och miljöpartister i Uppsala kommun sitter tyvärr fast i gamla spår. 

lördag, december 09, 2017

Viktig Centerseger om väg 288

Som företrädare för Centerpartiet i Region Uppsala är en av mina viktigaste uppgifter att värna tillväxt och utveckling i hela länet. Som Centerpartist är det självklart att försöka nå resultat, även i opposition. En av de konkreta frågor där detta varit mest tydligt handlar om väg 288 från Uppsala till Östhammar. Nu har vi äntligen lyckats få igenom det. En mycket viktig Centerseger.

Vägen har under en mycket lång tid byggts om bit för bit till en trafiksäker, mötesfri väg, med 100 kilometer i timmen som hastighet. Nu är det bara den sista biten kvar - Gimo till Börstil. Det har dock funnits partier som velat se en lägre standard på vägen och som motarbetat förslaget. 

I det förslag till länstransportplan som gick ut på remiss var det inte klart att det skulle bli mötesfri väg hela vägen och den summa som avsattes var alldelses för låg för att nå den standarden. Från Alliansen i Regionala utvecklingsnämnden lade vi förslag om att vi skulle vara tydliga med att det skulle vara mötesfritt hela vägen, men det röstades ned av socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister.
Det som röstades ned i juni är vi nu överens om. Det är bra!

Det var dock flera remissinstanser som stödde Alliansens förslag, inte bara Östhammars kommun med Jacob Spangenberg (C) i spetsen, utan också bland annat Handelskammmaren och Tierps kommun. Jag har också varit tydlig med att om det inte blev beslut om mötesfritt hela vägen skulle det blir en valfråga för Centerpartiet nästa år.

Nu får vi inte den valfrågan. Det är bra. Efter arbetetsutskottet i Regionala utvecklingsnämnden finns en bred överenskommelse om att det ska var mötesfritt, 100 km/h från Gimo till Börstil och att det avsätts 225 miljoner kronor för detta i länstransportplanen. Det innebär att det av allt att döma kommer att behövas ytterligare medfinansiering, vilket i detta fall är rimligt och något som också fanns i alliansens gemensamma förslag från i somras.

Frågan hade kunna vara utklarad redan i somras, men motståndet från de rödgröna styret var hårt. Det ska dock påpekas att det hos åtminstone många socialdemokraterna funnits en insikt och ett stöd för förslaget och jag vet att Margareta Widén-Berggren, även om hon röstade "fel" i juni, gjort ett mycket stort jobb internt för att få tillstånd ett positivt beslut för Östhammar. Många andra har också bidragit, inte minst invånare och företagare i Östhammar.

tisdag, december 05, 2017

Centerpartiet har ökat mest

Utveckling sedan valet.


Idag presenterades
den stora SCB-undersökningen om svenskarnas partisympatier. Det är den största och mest välgjorda av alla undersökningar om vad väljarna tycker. Samtidigt presenteras den bara två gånger om året, så det är inget för att se snabba förändringar. Däremot utmärkt för att följa de långa skiftningarna.

Det är en ovanligt intressant undersökning. Sedan valet är det tydligt att det är ett parti som stärkt sin ställning hos svenska folket - Centerpartiet. Med en ökning på 3,4 procentenheter sedan valet. Sverigedemokraterna, som ökat näst mest, har ökat med 1,9 procentenheter. Centerpartiets ökande stöd är dock välkänt, även om det är många som inte riktigt accepterat det.

Det som är mer intressant i undersökningen är två andra resultat. Det första är att Miljöpartiet i denna mätning hamnar under fyraprocentspärren med 3,8 procent. Det är första gången sedan november 2002 som Miljöpartiet ligger under strecket i en SCB-mätning. Det visar att regerandet har inneburit mycket stora problem för partiet. Som framgår av flödena är det många som kommit fram till att de lika gärna kan rösta på Socialdemokraterna direkt, andra har flytt till Vänsterpartiet eller Centerpartiet.

Folkpartiet har bytt namn till Liberalerna under mandatperioden. Det löste inte partiets problem - tvärtom verkar det. I denna mätning får Liberalerna 4,2 procent, det sämsta resultatet sedan maj 1999. Partiets stora problem är nog att det är svårt för väljarna att veta varför de ska rösta på Liberalerna sedan skolfrågan liksom lösts upp.

Utvecklingen för Sverigedemokraterna är intressant. Partiet får 14,8 procent. Fortfarande över valresultatet, men i en klar nedåtgående trend. Nu verkar det inte längre orimligt att tänka sig att SD får ett lägre stöd i valet 2018 än 2014. Det är också intressant att Centerpartiet och Vänsterpartiet, som även om de partierna har väldigt stora åsiktsskillnader har samma profil i migrationsfrågan, tillsammans har ökat mer än dubbelt så mycket som Sverigedemokraterna.

Moderaterna återhämtar sig från det väldigt dåliga stödet de hade i majmätningen och får 22,2 procent. Stor glädje hos Moderaterna naturligtvis, men det tål att påminna om att det är det näst sämsta resultatet i en SCB-mätning sedan november 2004 - endast mätningen i maj i år var sämre.

Vad som är förvånande är att Socialdemokraterna klarar bra. Partiet får 32,6 procent - vilket till och med är över valresultatet. Det är klart att kraftig fart i ekonomin hjälper till och det kanske är det som räddar partiet. Även om 32 procent i ett långt historiskt perspektiv är ett dåligt resultat, är det för dagens socialdemokrati antagligen rätt nära toppen av vad som är möjligt att nå.