Nu föreslår S nedläggning av buss 801

Nu vill Socialdemokraterna och Miljöpartiet lägga ned buss 801.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet i Region Uppsala har problem att få ihop budgeten för Kollektivtrafiknämnden. Inför 2019 har de  tagit fram en del förslag, bland annat vill de lägga ned linje 801 - en favorit i repris.

Tanken är att en kommersiell aktör ska ta över trafiken. Planen var från början att beslutet i praktiken skulle tas vid dagens sammanträde utan skriftligt underlag och utan konsekvensbeskrivning, men från Alliansen fick vi igenom att beslutet tas i september och att UL då kan presentera ett tydligt underlag inför beslutet.

Vi avvisar inte förslaget från Socialdemokraterna och Miljöpartiet om en nedläggning av linje 801, men det är en anständighetsfråga att så stora beslut som påverkar så många människor tas först efter en gedigen konsekvensanalys. Någon sådan var inte presenterad. Vi får hoppas att det finns ett bättre underlag inför mötet i september.

Det krävs också att man kan säkerställa att de som pendlar till Arlanda får fungerande pendling till rimliga priser.

Lillkyrka får inte glömmas bort

Det är bra att Enköpings-Posten nu uppmärksammar att det blivit sämre med bussar från Lillkyrka. Från Centerpartiet har vi under hela processen tjatat om att man inte får glömma bort Lillkyrka och Lillkyrkas behov av kollektivtrafik när man genomförde förbättringarna för Grillby.

EP 3/7 2017

Jag har också uppmärksammat detta i en insändare redan i april med rubriken Glöm inte Lillkyrka och i början av juli med rubriken Glömde MP Lillkyrka? Den har jag ännu inte fått något svar på. Antar att Tomas Rådkvist, som också sitter i regionens kollektivtrafiknämnd, glömt att svara på den.

Från Centerpartiet kommer vi att fortsätta att påminna om de behov som finns av kollektivtrafik från Lillkyrka. Vi är öppna för att diskutera flera olika lösningar, till exempel anropsstyrd trafik under vissa tider för att möjliggöra för att vara med på kvällsaktiviteter inne i Enköping. 

Wennbergs rekordunderskott

Efter sitt första år som landstingsstyrelsens ordförande redovisar Börje Wennberg ett rekordunderskott för landstinget. Bara jämfört med den delårsrapport som debatterades på senaste landstingsfullmäktige har resultatet försämrats med 50 miljoner.

I ett pressmeddelande har landstingsstyrelsen ordförande redovisat landstingets ekonomiska resultat för 2015. Sammantaget gjorde landstinget ett underskott på 106 miljoner kronor.

Det är det största underskottet på decennier och den kraftiga försämringen under senare delen av året visar på landstingets stora problem. Det är också tydligt att det inte längre bara är Akademiska sjukhusets som har problem med ekonomin, underskotten är också betydande för bland annat Kollektivtrafiknämnden och Landstingsservice.

Underskottet är i nivå med den prognos som presenterades för landstingsstyrelsen i december. Akademiska gör ett något mindre underskott än vad man trodde i december, men andra delar går sämre och det sammantagna underskottet är på samma nivå som prognostiserades i december.

Nettokostnadsutvecklingen  landade på 5,7 procent, inte någon gång under förra mandatperioden hade vi en så kraftig ökning av nettokostnaderna, om man justerar för övertagandet av kollektivtrafiken, som vi hade förra året.

För att sätta förra årets katastrofala resultat i sitt rätta sammanhang har jag tagit fram landstingets samlade resultat från 2002 och framåt. Det är balanskravsresultat, det vill säga rensat från bland annat vinster vid markförsäljning. 

Bokslut (balanskravsresultat)

2002            -73 miljoner kronor

2003            190 miljoner kronor

2004            -8 miljoner kronor

2005            89 miljoner kronor

2006            73 miljoner kronor

2007            116 miljoner kronor

2008            175 miljoner kronor

2009            142 miljoner kronor

2010            132 miljoner kronor

2011            164 miljoner kronor

2012            173 miljoner kronor

2013            202 miljoner kronor

2014            -34 miljoner kronor

2015            -106 miljoner kronor 

Ett år med Socialdemokraterna - den sanna versionen

En bearbetad version av Socialdemokraterna annons som stämmer bättre
med verkligheten.

Socialdemokraten Börje Wennberg har varit landstingsstyrelsens ordförande i ett år nu. I en annons på Facebook skryter han över "Första året med Socialdemokraterna i ledningen för landstinget i Uppsala län". Och så har han bockat för tre saker som han åstadkommit: Tar kontroll över byggkostnaderna, Tar kontroll över ekonomin och Tar kontroll över vårdköerna.

På den första punkten får vi väl se vad som kommer. Sant är att det finns en del tjänstemannaförslag att skära ned på investeringskostnaderna. Bland annat finns förlag om att låta bli att bygga det tillagningskök som behövs på Akademiska sjukhuset. Vad det blir av dessa förslag återstår att se.

När det gäller ekonomin finns det dock redan facit efter ett år med Socialdemokratisk brist på ledning av Uppsala läns landsting. Landstingets delårsrapport pekar mot ett underskott på 56 miljoner kronor. Det enda som gör att det inte ser ännu värre ut är att landstinget lyckligtvis får stora engångsintäkter.

Trots detta ser alltså landstinget ut att gå emot ett rekordunderskott. Om prognosen håller kommer landstinget att göra sitt sämsta resultat sedan 2002, då Mats O Karlsson (S) var tvungen att redovisa ett underskott på hela 73 miljoner kronor.

Men det kan bli värre. Tyvärr verkar det som utvecklingen även efter delårsrapporten går i fel riktning. I stället för den förbättring av ekonomin på Akademiska sjukhuset som vi alla hoppats på, ser det snarare ut som det sker en kraftig försämring. På samma sätt verkar också Kollektivtrafiknämnden gå emot ett större underskott än det som prognostiseras i delårsrapporten. Den senaste ekonomirapporten talar om ett underskott på över 100 miljoner kronor för landstinget som helhet. Detta är resultatet av en oförmåga att styra och leda. Detta är resultatet av att genomtänkta strategier kastades i papperskorgen för att ersättas med kaos. Detta är resultatet av ett kapsejsat ledarskap.

Sedan till vårdköerna. Här glider man undan i delårsrapporten och ger en väldigt välsminkad bild av verkligheten. Sanningen är att det för ett år sedan, i september 2014, var 2 493 personer som väntat över 90 dagar på sitt första besök eller på behandling/åtgärd i specialistvården. Sedan hände något den 14 september. I september i år är det 4 991 personer som väntat längre än 90 dagar. Det är alltså mer än en fördubbling. Då säger Börje Wennberg att han "tar kontroll över vårdköerna".

Jag har gjort om Socialdemokraternas Facebookannons så att den stämmer bättre med verkligheten. Den sanna bilden ser ni här ovan.

Skenande underskott för Akademiska sjukhuset

Det är tydligt att socialdemokrater och miljöpartister helt tappat kontrollen över landstingets ekonomi. I den nya månadsrapport som ska behandlas på produktionsstyrelsen i nästa vecka ökar Akademiska sjukhusets underskott med 30 procent. Nu lyder prognosen på -260 miljoner kronor.

Till detta ska läggas att också Kollektivtrafiknämnden prognostiserar ett underskott på omkring 26 miljoner kronor, till stor del beroenden på en medveten riskfyllt budgetering från socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister i nämnden.

Idag är det varken ordning och reda i beslutsprocesser eller ekonomi i landstinget. Det kan på sikt bli väldigt dyrt för länets invånare.

Om hållplatser, turtäthet och priser

Jacke Sjödin i UNT är alltid värd att läsa. I dagens UNT skriver han bland annat om bussar och det förslag till nytt stadstrafiknät som presenterades i veckan. Han verkar något skeptisk till att det ska bli något längre mellan hållplatserna för att det ska gå snabbare att resa med buss.

Han skriver bland annat: Om jag var med i fiffiga-buss-besluts-kommittén så skulle jag fokusera på lägre priser och högre täthet.

Jag sitter ju med i fiffiga-buss-besluts-kommittén - eller kollektivtrafiknämnden som är det officiella namnet. Därmed vet jag att det är just det som har skett. Precis som Sjödin föreslår ska förslaget leda till att turtätheten blir högre, utan att kostnaderna ökar så att priset blir högre. Därför innehåller förslaget bland annat att bussarna ska göra färre avvikelser från den rakaste linjen och stanna vid färre hållplatser. Den kortare restiden gör naturligtvis också att det blir mer intressant att ta bussen, eftersom skillnaden mot att göra samma resa med bil minskar.

Det hela handlar i grunden om antalet bussar. Sambandet ser enkelt beskrivet ut så att om man har tätare mellan hållplatserna, tar resan längre tid och då blir det lägre turtäthet (med samma antal bussar) eller högre kostnader (med fler bussar).

Nu är det så bra att fiffiga-buss-besluts-kommittén i nästa vecka kommer att skicka ut förslaget till nytt stadsbussnät på remiss så att alla, även Jacke Sjödin, har chansen att komma med synpunkter. Det hoppas jag många gör - för det är inte helt självklart var den rätta balansen ligger.

Ps. Jacke Sjödin för också fram förslaget (möjligen något raljant) att avståndet mellan hållplatser på sträckan Storvreta - Vänge skulle utökas till 2,5 mil så bussen kommer upp i jättehög hastighet och inte behöver stanna alls. Förslaget är egentligen väldigt klokt - om det fanns ett stort resande mellan Storvreta och Vänge. Alla som har tillgång till direktbuss vet att det är det mest attraktiva sättet att resa kollektivt. Men då måste det finns tillräckligt med resande för att det också ska finnas vanliga bussar som stannar och tar upp alla som inte bor just i Vänge och Storvreta,

Ett politisk underskott

Kollektivtrafiknämnden är på väg mot ett underskott för 2015 på omkring 20 miljoner kronor. Det är ett underskott som helt förklaras av ett politiskt misslyckande - UL får inte så mycket betalt för skolskjutsverksamheten som man budgeterat.

Att det är ett politiskt misslyckande beror på att man i budgeten räknat med att få betydligt bättre betalt av länets kommuner. Eftersom detta skulle ske under löpande budgetår och utan  självklart stöd i några avtal, var förutsättningen för att lyckas att man politisk skulle komma överens om respektive kommun att de skulle ta sitt ansvar för skolskjutskostnaderna redan i år. Det har man inte lyckats med, trots att det var en bärande del i budgeten.

Från Alliansen såg vi redan från början att budgeten var underbalanserad. I Landstingsfullmäktige hade vi också ett förslag som innebar större intäkter till kollektivtrafiken. När Kollektivtrafiknämnden tog beslut om budget markerade vi att det fanns stor risk för underskott.

Förutom ekonomin ser det dock rätt bra ut. Resandet ökar och det gör också biljettintäkterna, även om det fortfarande är en bit kvar till budget. Kostnaderna är också betydligt lägre än budgeterat, inte minst tack vare låga dieselpriser.

Förbättrad punktlighet i regionbusstrafiken

En av de viktigaste kraven jag som kollektivtrafikresenär har på kollektivtrafiken är att den ska komma fram i tid. Från kollektivtrafiknämndens sida har vi därför börjat mäta tidhållning ordentligt. Målet är till att börja med att få koll på hur det ser ut, för att sedan kunna sätta upp rimliga mål.

Den nivå vi mäter på är rätt tid +5 minuter, det vill säga samma standard som regiontågen har, vilket underlättar jämförelser. Dock är det högre krav på SL:s pendelstågstrafik, där man mäter rätt tid +3 minuter.

Vi kan se att det naturligtvis är lite upp och ned mellan månaderna. Bäst på att hålla tiden är Upptåget, som i juli kom i rätt tid + 5 minuter vid 94 procent av avgångarna. Näst bäst av UL-trafiken var stadstrafiken i Uppsala som hade 91 procents punktlighet.

Den som gjort den bästa förbättringen är regionbusstrafiken. Där var andelen som var i rätt tid i januari och februari under 80 procent - i juli var den över 88 procent.

Fler gröna bussar

Kollektivtrafiknämnden har idag beslutat att utöka busstrafiken i Uppsala stad under nästa år. Det innebär bland annat att det kommer att bli bättre passning mellan stadsbussar och pendeltåg och utökad turtäthet på vissa linjer.

Totalt kommer det att bli 10 fler bussar i trafik. Beslut om utökning av regionbusstrafiken och tågtrafiken har nämnden tagit vid tidigare tillfällen. Ett kort inslag om detta i ABC:s Uppsalasändning ikväll.

Läs pressmeddelandet: Satsning på stadsbusstrafik i Uppsala

Allt på ett kort!

De nya UL-kort som nu börjar introduceras är första steget för att skapa ett gemensamt, enkelt, pris- och biljettsystem i hela länet. Nu får vi all UL-trafik på ett kort och knyter ihop stadbussarna i Uppsala med Upptåg, regionbussar och stadstrafiken i Enköping på samma kort. Nästa steg är att också förbättra priser och regler.

En av de vanligaste synpunkterna jag får kring kollektivtrafiken handlar om biljetter och biljettregler. Ofta är det något som verkar konstigt eller orimligt - som varför det går att köpa en tilläggsbiljett för 60 kronor om man har SL-kort och åker till Uppsala, men att resan tillbaka kostar 90 kronor. Det finns naturligtvis en förklaring, det enhetliga priset 60 kronor gör att de som säljer tilläggsbiljetten hos SL inte behöver hålla koll på UL:s olika zongränser (den som reser från Knivsta behöver bara betala 45 kronor för returbiljetten). Men är det begripligt för kunden? Inte alls.

Det finns mängder av särregler och undantag från regler. Alla i grunden skapade för att lösa ett problem eller göra det enklare för kunden eller för att de fungerade i det sammanhang när det infördes. Sammantaget har det dock blivit rätt många olika regler, undantag och särlösningar. Från kollektivtrafiknämnden har vi därför gett Kollektivtrafikförvaltningen UL i uppdrag att se över pris- och biljettsystemet för att se vad som går att göra för att få det enklare, mer logiskt, men att det ändå ska upplevas som rättvist. Förslag kommer att lämnas till Kollektivtrafiknämnden under hösten.

Kommer vi då lyckas göra alla nöjda? Knappast. Precis som det alltid kommer att finnas synpunkter på tidtabeller kommer det alltid att finnas synpunkter på pris- och biljettsystem. Men förhoppningsvis kommer vi att komma fram till ett system som upplevs som enkelt, logiskt och rättvist - samtidigt som det ger de intäkter som krävs för att vi ska kunna fortsätta att köra buss och tåg i minst den omfattning vi gör idag.

Koll på minuterna

Punktlighet i UL-trafik (ej SL-pendeln)

Tidhållningen för järnvägen har länge varit ett hett diskussionsämne. Det har det kunnat vara eftersom tågförseningar mäts och rapporteras offentligt. Så har det dock inte varit all kollektivtrafik. Inom UL har det som rapporterats varit förseningar över 20 minuter, det vill säga den period då resegarantin slår till. Resultatet såg väldigt bra ut, ytterst få bussar var mer än 20 minuter försenade.

Från kollektivtrafiknämnden var vi helt överens om att vi ville ha en bättre koll på minuterna. Våra egna erfarenheter sa oss att det nog hände rätt ofta att bussarna var försenade så att det påverkade oss som resenärer, även om förseningen var mindre än 20 minuter.

Inför 2013 gav vi därför kollektivtrafikförvaltningen, UL, i uppdrag att ta fram mer relevanta mått på förseningar som ska rapporteras i månadsrapporterna till nämnden. På kollektivtrafiknämndens sammanträd igår torsdag fick vi så de första rapporterna. Den nivå som vi valt är samma som den som gäller för regiontågen - andelen som är framme högst 5 minuter för sent.

Statistiken visar att i april var det Upptåget som var bäst med 93 procents punktlighet, följt av stadbussarna i Uppsala med 90  procent och av regionbussarna var ungefär 85 procent i rätt tid.Vi mäter också inställda turer, men som andelar är de äldigt få i busstrafiken och runt två procent i tågtrafiken.

Statistiken är nyfarmtagen och det innebär att det fortfarande kan finnas felkällor. Att få koll på föresningarna är bara första steget. Nu gäller det att också hitta hur förseningarna kan minskas och sätta upp mål inför nästa år vad som är en acceptabel nivå.

Ps. I februari talade jag i Radio Uppland om att vi måste resovisa också förseningar inom busstrafiken. Nu levererar vi det! Fem minuter är försent...

15 minuter försent är inte i tid!

Trafikverket har gått ut med ett pressmeddelande där man hävdar att: "Punktligheten för persontrafik på svensk järnväg var 96,9 procent under 2012". Då framstå klagomålen från resenärerna som kraftigt överdrivna. Men om man läser hela pressmeddelandet ser man förklaringen. "Statistiken baseras på tåg som kommit fram till slutstation inom 15 minuter."

15 minuter för sent är inte i tid! För den som reser från Knivsta till Stockholm med regionaltåg innebär en kvarts försening att resan tagit 50 procent längre tid än den skulle. Det är möjligt att man behöver någon form av felmarginal, fem minuter är den som brukar användas för regionaltågen. För att ge en rättvis bild behöver också titta på antalet inställda tåg.

Det är inte bara tåget som ska vara i tid - det gäller också bussar. Idag redovisar vi bara bussförseningar över 20 minuter. Det räcker naturligtvis inte. Vi från Kollektivtrafiknämnden har därför begärt att Kollektivtrafikförvaltningen ska ta fram nya relevanta mätetal för tidhållning.

Halvtimmestrafik på linje 801



Från den 9 december kommer det att bli halvtimmestrafik med linje 801.


För den som följt utvecklingen är det föga förvånande att UL:s linje 801 mellan Uppsala och Arlanda från nästa års tidtabell återgår till halvtimmestrafik. Inför årets budget var vi tvungna att skära ned på kostnader. I full politisk enighet beslutade vi då att minska turtätheten på linje 801.

En orsak till att besparingen skedde på just den linjen var en bedömning att det var en linje där det potentiellt kunde finnas möjlighet för en rent kommersiell trafik. På många andra håll i landet bedrivs busstrafiken till flygplatserna på rent kommersiell grund. Tanken var att en rent kommersiell aktör skulle kunna ta över från tidtabellsskiftet den 9 december.

När det före sommaren stod klart att det inte fanns något uttalat intresse för en sådan lösning från någon aktör, blev det naturligt att planera för en fortsatt upphandlad trafik också nästa år. Besked om att detta var planeringsinriktningen gavs redan i juni i samband med landstingsfullmäktige (Besked om buss 801). Från sommartidtabellen förstärktes också trafiken i högtrafik.

Inför nästa år görs bedömningen att det är lämpligt att ytterligare förstärka trafiken, eftersom det finns en hög eftersfrågan och det ligger också i den trafikbeställning för 2013 som Kollektivtrafiknämnden fattar beslut om imorgon.

PS: För den som vill ha bakgrunden till det ursprungliga beslutet har jag beskrivit den här: Buss 801 -Namninsamling mot sig själv .

Om mål och medel

I torsdags antog Kollektivtrafiknämnden länets första regionala trafikförsörjningsprogram. I det ställer vi upp ambitionerna och redovisar behovet av kollektivtrafik för oss alla som  bor i Uppsala län. Det mål som landstinget redan antagit om en fördubbling av antalet resande med kollektivtrafik till 2020 står kvar och vi slår också fast att det är viktigt att öka kollektivtrafikens marknadsandel mot bilen och att den på sikt bör fördubblas. Vi ställer också upp ambitiösa mål för miljö och tillgänglighet och har börjat utforma en modell för lägsta standard när det gäller restider och turtäthet med kollektivtrafiken.

Oppositionen ska självklart opponera. Den stora kritiken från oppositionen är nu att vi inte satt ett bestämt år för när andelen kollektivtrafik ska ha fördubblats. Anledningen är, som vi skriver i programmet, att det idag inte finns någon realistisk plan för hur detta ska gå till eller någon konsekvensbeskrivning av vad det innebär socialt, ekologiskt och ekonomiskt. En del vill verkar radikala och framåt genom att sätt mål i det blå, utan att fundera på hur det ska åstadkommas och vilka konsekvesner det medför. Vi som tar ansvar vill nog åtminstone ha någon uppfattning om ett mål är realistiskt innan vi spikar fast det.

Oppositionen vill också ha in skrivningar kring trängselsskatter och liknande. Något som vi också sa nej till.

Vi gör i nästa års budget den största satsningen någonsin på kollektivtrafik i vårt län. Nästan 200 miljoner kronor i ökad budget: nya bussar, SL-pendel till Uppsala, utvidgad trafik med Upptåget.

Det viktiga är de åtgärder vi gör idag och här, inte hur djärva mål vi sätter upp. Mål utan analys blir mest prat – jag vill se resultat!

Hållbara kollektivtrafik

Idag skriver vi från alliansen (och ja, Petra Karlå från KD har också undetecknat, vilket framgår av webbversionen men tyvärr inte i dagens tidning) i Kollektivtrafiknämnden om det nya trafikförsörjningsprogram som nämnden ska besluta om imorgon. Det är det första programmet enligt den nya kollektivtrafiklagen och syftet är, som vi skriver att "skapa ett sammanhållet kollektivtrafiksystem i vårt län och med angränsande län som bidrar till ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle".

Läs hela debattartikeln här: Fler ska välja tåg eller buss

Fördubbla kollektivtrafiken

På UNT:s debattsida redovisar vi tankar för framtidens kollektivtrafik i länet.

Idag gör vi från alliansgruppen i kollektivtrafiknämnden något av en programförklaring på UNT:s debattsida. Vi vill redovisa hur vi ser på kollektivtrafiken i Uppsala län i framtiden. De stora satsningar vi vill se, men också tankar kring hur det hela ska finansieras. Vi har dock inte själva satt rubriken - men den är sann. Ska vi klara av den utbyggnad av kollektivtrafiken och med den kvalitet som medborgarna förväntar sig, behöver en del av de ökade resurserna komma från oss som reser.

Några citat från debattartikel:

Kollektivtrafiken behövs för länets tillväxt. Många som bor i Uppsala och omkringliggande kommuner är beroende av väl fungerande pendlingsmöjligheter till bland annat Stockholm, Sala och Gävle. Uppsala läns näringsliv och förvaltningar är beroende av bra tåg- och busstrafik för att anställda ska kunna komma till sin arbetsplats.

Vi skriver också att vi måste "vara tydliga med att det är bilen som är konkurrenten. Det finns ingen samhällsvinst med att människor ställer cykeln och tar bussen, eller hoppar på bussen några hållplatser i stället för att gå".

Med vår inlägg markerar jag, Fredrik Ahlstedt (M), Robert Lemming (FP)och Petra Karlå (KD) att alliansen i landstinget har fortsatt höga ambitioner för kollektivtrafiken:

När vi från landstinget vid årsskiftet tar över hela ansvaret för kollektivtrafiken, fortsätter vi arbetet med att fördubbla antalet kollektivtrafikresor i länet fram till 2020.

Läs hela debattartikeln: Höjt pris nödvändigt 

Tillväxten betydelse för bra service

I ett klokt inlägg i en intervju med TV4 påpekar landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman betydelsen av att länet växer och att kommunerna planerar för utbyggnad i de områden där de vill ha utvidgad eller förbättrad service. Det är särskilt tydligt inom kollektivtrafikens område. Här måste kollektivtrafikutbyggnad och samhällsplanering gå hand i hand.

De orter där kommunen satsar, där det byggs nya bostäder och där det finns planer på utbyggnad kommer det också att vara lättare att få en bra kollektivtrafik. Om kommunen inte ger dessa förutsättningar eller prioriterar andra områden och det leder till ett minskat underlag, riskerar också servicen att bli sämre.

Det är därför oerhört viktigt att det finns ett väldigt bra samspel mellan samhällsplanering och kollektivtrafik, inte minst att större nya bostadsområden planeras så att de ligger i anslutning till bra kollektivtrafiksstråk. Kollektivtrafiken måste tänkas in redan från början när nya bostadsområden planeras.

Att få denna samverkan att fungera är en av de stora uppgifterna för landstinget som regional kollektivtrafikmyndighet och en av de frågor som kommer att vara mycket viktig för kollektivtrafiknämnden.

Första mötet med KTN

Idag hade Kollektivtrafiknämnden sitt första möte. Mycket information om uppdrag och kollektivtrafiken i länet. UL informerade och svarade på frågor, bland annat om entreprenörsbytet och vad de inställda tågen hade kostat DSB.

Vi hade inte så många beslutspunkter och vi lyckades bli eniga i alla beslut. Jag tror det blir ett bra gäng som tillsammans kan arbeta för att kollektivtrafiken ska växa och i stora delar kunna ersätta biltrafiken.

Blev också en kort intervju i TV4 om den nya nämndens arbete.