Enighet om länstransportplan

I stora långsiktiga frågor finns det ett egenvärde med att söka breda politiska lösningar. Idag har vi visat att vi klarar det i Region Uppsala. Regionala utvecklingsnämnden var helt enig när vi tog beslut om Länsplan för Regional transportinfrastruktur.  Ärendet ska i och för sig vidare till både regionstyrelse och så småningom regionfullmäktige i juni - men vi som ägnar mest tid åt detta är i varje fall eniga. Sedan ska planen i detta skick gälla hela nästa mandatperiod.

Det var vi inte i somras när planen gick ut på remiss. Då hade vi från Alliansen flera viktiga invändningar. I den plan som nu är antagen är de punkterna införlivade på ett bra sätt.

Den viktigaste frågan är naturligtvis färdigbyggandet av väg 288 Gimo-Börstil. I somras var beskedet otydligt - nu är det precis så tydligt som vi ville ha det och med en rimlig mängd medel avsatta. Det krävs fortfarande medfinansiering, men målet är nu helt klart.

En annan viktig fråga var att få med väg 263 bland de namnsatta bristerna. Den hade tappats bort vid behehandlingen i juni, men tyvärr vill majoriteten då inte lägga in den. Nu har är den i varje fall tillbaka i planen, vilket jag naturligtvis ör mycket nöjd med.

När det gäller en del andra mindre påpekanden har det också blivit bättre. När det gäller potten för trafiksäkerhet har enskilda vägar lagts till, det stor mer utförligt kring digitalisering.

En annan sak som vi var kritiska till var att det utan någon större analys avsattes 200 miljoner kronor till något som kallades "kapacitetsstark kollektivtrafik" - i praktiken för bygge av spårväg i Uppsala. I planen fanns också 213 miljoner kronor tänkta som medfinansiering av fyrspår.

Sedan i somras har det dock hänt väldigt mycket. Vi har fått avtalet med staten kring fyrspår och ett avtal kopplat till det mellan Uppsala kommun och Region Uppsala, vi har fått beslut om inköp av nya tåg till Upptåget. I samband med avatlet med staten om fyrspår åtar sig regionen att finansiera eller ha beredskap att finansiera vissa insatser med medel från länstransportplanen. Vi ser också behov av en del andra insatser kopplade till detta. Det har resulterat i att vi enats om ett "Tillgänglighetshöjande fyrspårspaket kopplat till bostadsbyggande och samhällsutveckling" på sammmanlagt 413 miljoner kronor. 

De resurserna kan användas till en mängd olika åtgärder kopplade till fyrspår och de nya bostadsområdena till exempel: cykelvägar för anslutning både till Bergsbrunna och Alsike, åtgärder för att förbereda Bergsbrunna för en ännu större uppgift i framatiden, delfinansiering av trafikplatser på E4:an i anslutning till de nya områdena, tidigareläggning av plattformsförlängningar på Ostkustbanan norr om Uppsala och kompletterande finansiering av Kunskapsspåret.

Jag tycker att det är viktigt att vi lyfter fram den positiva effekten av fyrspår också norr om Uppsala. Det blir nu ett väldigt fokus på de nya stora områden som ska byggas, men förutsättningarna blir också betydligt bättre för till exempel Vattholma och Skyttorp. Som vi skriver i planen:

"Utbyggnaden till fyrspår möjliggör en kraftigt ökad trafikering med bland annat förbättrad tillgänglighet till viktiga regionala målpunkter och arbetsplatser i Stockholmsregionen. Det skapar också ökad attraktivitet för stationsorterna norr om Uppsala. Region Uppsala investerar i nya tåg för att möta det ökande resandet från dessa orter, och det kommer även att behövas åtgärder till exempel i form av plattformsförlängningar för att möjliggöra en trafikering som har den kapacitet som kommer att krävas. I den mån dessa åtgärder inte inom rimlig tid ryms i nationell plan, kan frågan om samfinansiering från länsplanen komma att prövas."

 Utöver detta finns naturligtvis de delar som var med redan i utskicket, till exempel satsningen på väg 55 - även om skrivningen är något annorlunda och uppdelad på två delsträckor: Enköping-Litslena och Örsundsbro-Kvarnbolund. Vi påpekar dock att det behövs åtgärder också sträckan Litslena-Örsundsbro, främst för cykel och är mycket tydliga med att allmänna vägar också ska vara tillgängliga för gång och cykel!

 

Det som är roligt med detta arbete i Regionala utvecklingsnämnden är att det bygger samhälle på riktigt. Vi skapar bättre möjligheter för människor att leva och bo i hela vårt län. Visst har vi ibland olika perspketiv och visst kämpar vi ibland med andra som inte ser samma behov som oss, men tillsammans lyckas vi komma överens och vi gör skillnad. Det är praktisk politik!

  

Bättre kollektivtrafik utan spårväg

Utvecklingen står inte still - långa elbussar är ett bättre val för Uppsala än spårvagn.

Det är bra att det nu finns en överenskommelse med staten om att det ska byggas fyrspår från Uppsala till länsgränsen mot Stockholms län. Detta är något som Centerpartiet och jag själv kämpat för. 

Avtalet är det kopplat till bostadsbyggande í Bergbrunna och Södra staten, och på sikt till ett helt nytt samhälle - Nysala. Därmed behövs också utbygd kollektivtrafik med hög kapacitet. Avtalet kräver också att det byggs en länk över Fyrisån - Ultuna länken - som binder samman Gottsunda-Ultuna-Bergsbrunna.

Frågan om vilket system som ska väljas har diskuterats länge i Uppsala. Den senaste utredning som gjordes gemensamt av regionen och Uppsala kommun visar att Bus Rapid Transit, BRT, är det som ger högst turtäthet och lägst investeringskostnad. För oss i Centerpartiet är det då självklart att vi bör börja med att titta på det alternativet.

Från Centerpartiet vill vi se ett inovativt modernt system av extralånga elbussar. Det ger en hög turtäthet och lägre investeringskostnader. Men från Uppsala kommun har de rödgröna styret varit tydliga med att det bara är spårväg som gäller.

Fördelen med extralånga elbussar är inte bara att det är en billigare investering, det ger också en högre turtäthet. Resenärerna kan få vänta upp till dubbelt så långe på en spårvagn jämfört med om vi valt elbussar istället. Det är också därför som BRT-alternativet anses vara det bästa för kollektivtrafiken.

Från staten har man inte ställt krav på ett visst system för att bygga fyrspår, däremot behöver man bestämma system för att kunna "garanteras" hälften av kostnaden från statsmiljöavtalet. Vad man då inte reflekterat över är att man visserligen får statsbidrag för halva kostnden, men att den antagligen blir ungeför dubbelt så hög. Dessutom finns det frågetecken kring hur stark garantin är. Dessutom är Ultunalänken den lilla delen av ett framtida trafiksystem - för övriga delar finns det inga garantier i avtalet. Uppsala kommun är lite som de där som går på Black Friday erbjudanden och köper dyrare prylar än de behöver eftersom det är rabatt, utan att reflekter över att de får betala mer för något de inte behöver,

Valet av spårväg som system har alltså inget med fyrspåret att göra. Det har också hetsats fram och något rikigt underlag har inte funnits, vare sig när det gäller ekonomi eller behov. En av de stora fördelarna med ett gediget utredningsarbete i lugn och ro med ordentliga dialoger med medborgare och andra berörda är att man slipper en hel del obehagliga överraskningar.

När det gäller hanteringen inom Uppsala kommun finns det en hel del kritik, som inte minst kommer från Cenetrpartisterna i kommunen. Jag anser också att processen varit dålig när det gäller underlag, däremot har det funnits en bra dialog inom Region Uppsala. Det gör också att jag redan nu vill göra det klart att vi från Centerpartiet kommer att vara positiva till att se över systemvalet om det visar sig att Uppsala kommun kommer fram till att spårvåg inte är det bästa alternativet under det närmast året.

För Region Uppsalas ekonomi spelar det antagligen inte så stor roll om det blir spårväg eller extralånga elbussar. Den stora skillnaden mellan systemen är investeringarna, och ansvaret för de kostnaderna har Uppsala kommun fullt ut när det gäller vägar och spår. Däremot blir antagligen en spårvägsdepå 50 procent dyrare än en bussdepå.

Filmen i detta blogginlägg är från Kina. Ny Teknik har också skrivit om de spårlösa spårvagnarna. Man kan fundera på takten, men nog känns det mer modernt än att lägga miljarder på att gräva ner spår i backen. Men socialdemokrater och miljöpartister i Uppsala kommun sitter tyvärr fast i gamla spår. 

Spårväg behövs inte i Uppsala

Tydligt besked - BRT är bästa alternativet för 

kollektivtrafiken och ekonomin. 

Det finns inget behov av spårväg i Uppsala fram till 2030. Det är slutsatsen i den rapport som tagits fram på uppdrag av Uppsala kommun och Uppsala läns landsting som presenterades idag.

Fram till 2030 är ett system med snabbussar, så kallad BRT, det mest lämpliga alternativet. Den sammanfattande bedömningen i rapporten är att: ”BRT svarar kapacitetsmässigt mot den resandeefterfrågan som prognostiseras och BRT kan, i en jämförelse med spårväg, genomföras på ett enklare och sätt till en lägre kostnad.”

Resultatet är inte förvånande, det stämmer väl med den bild vi har sedan tidigare, där det inte finns behov av spårväg i Uppsala under de närmaste decennierna. På längre sikt, fram till 2050, gör utredningen bedömningen att delar av Uppsala stad behöver ytterligare kapacitet och att det då inte räcker med snabbussar, men det är långt in i framtiden.

Det är nu dags att på allvar börja planera för en snabbusslösning istället för att fastna i ytterligare diskussioner om det ska vara spårväg eller inte. Den processen borde ha gått igång direkt efter valet, när det stod klart att BRT var det mest lämpliga alternativet. Tyvärr har den dragit ut på tiden för att vissa inte klarat av att ge upp spårvägsdrömarna.

Det är däremot klokt att planera stadens utbyggnad så att det underlättar för en eventuell framtida spårvägsutbyggnad. Sedan får vi se när det blir aktuellt. 2050 är långt fram i tiden och det kan ske förändringar både i teknik och resandemönster som förändra förutsättningarna.

Vi vet till exempel inte hur byggandet av ett nytt bostadsområde och en station Uppsala södra i Bergsbrunna kan påverka de framtida resandeströmmarna så att behovet in mot Uppsala resecentrum inte växer lika snabbt från de södra delarna av staden.

Tillägg 2016-12-12
Många har velat läsa hela utredningen, men den har inte varit så lätt att få tag på. Jag har nu lagt upp den, så att alla kan ta del av innehållet: Systemvalsstudie

Mälarbanan ska prioriteras!

Regeringen har nu beslutat om direktiv till Trafikverket för åtgärdsplanering av de stora infrastruktursatsningar som riskdagen beslutat om. Ett viktigt besked, både för länet och regionen, är att regeringen tydligt lyfter fram utbyggnaden av Mälarbanans hela sträckning.

I direktiven skriver regeringen:

Vid Citybanans färdigställande 2017 kommer kapacitetsbrister att uppstå på närliggande systemviktiga järnvägsobjekt. Därför ska Trafikverket särskilt prioritera förslag till åtgärder på Mälarbanan, bandelen Barkarby–Tomteboda.

Att bygga färdigt Mälarbanan är viktigt för hela regionen och är en tydligt prioriterad del i det gemensamma arbete som är gjort. Att regeringen nu ger besked om att detta ska prioriteras är välkommet. Förhoppningsvis kommer det att innebär att hela banan, inklusive Huvusta-Sundbyberg-Duvbo kommer att stå klar senast 2025.

För oss i länet kommer det också att vara viktigt att tydligöra hur andra viktiga infrastrukturinvesteringar passar in för att bygga ett hållbart samhälle. Det handlar inte minst om behovet av förstärkningar på Ostkustbanan för öka kapaciteten - både för att möjligöra ytterligare bostadsbyggande i kollektivtrafiknära lägen - till exempel vid ett Uppsala Södra i Bergsbrunna, men också för att förbättra hela regionens tillgång till Arlanda.

I detta sammanhang ingår också behovet av förbättringar på Dalabanan och byggandet av Aroslänken mellan Enköping och Uppsala. Inte minst kommer Aroslänken, i kombination med bättre språkapacitet på Ostkustbanan, att ge nya möjligheter för regionen att ansluta till Arlanda, utan att behöva passera igenom Stockholm. Aroslänken är ju inte i första hand en järnväg för pendlare mellan Uppsala och Enköping, utan ett sätt att bygga samman nägra av Sveriges största städer.