Enköping invigt - Norduppland väntar fortfarande

BUP-chefen Ola Duregård berättar om verksamheten

Idag var jag på invigningen av den samlade psykiatriska mottagningen för barn och vuxna i Enköping. Det är bra att mottagningen kommit på plats, inte minste eftersom det under lång tid saknats en fungerande barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning i Enköping. Patienterna och deras föräldrar har istället hänvisats till Uppsala. Även där har det varit stor problem och köerna har varit orimligt långa.

Förhoppningsvis ska nu barn och unga i södra länsdelen få den vård de behöver nära och i tid, även om det naturligtvis återstår att se. Men det är också viktigt att inte glömma bort att vårt län är större än södra länsdelen och Uppsala. Det behövs en bra och nära vård också i Tierp och Östhammar. Där väntar man fortfarande på att man ska få tillbaka det som dragits in.

Från Centerpartiet kommer vi fortsätta att hålla ögonen på vården för barn och unga i hela länet och arbeta för att väntetiderna ska vara korta och vården nära.

Stefan Löfven i Uppsala

Min videokommentar till Stefan Löfvens besök i Uppsala.

Stefan Löfven är i Uppsala för att studera hälso- och sjukvård. Det är ett bra besöksmål. Här finns mycket som gått fel sedan Socialdemokraterna tog över ledningen av regionen.

Köerna till vården har ökat och till akuten är väntetiden bland de längsta i landet. Mottagningar är stängda.  När det gäller Barn- och ungdomspsykiatrin så är krisen så stor att det samlats på en särskild sida hos SVT Uppsala. Långa väntetider och stängda mottagningar i Enköping, Östhammar och Tierp.

Han kan också ta del av hur man kan öka kostnaderna kraftigt över budget, men samtidigt ge mindre vård.

Akademiskas akutmottagning ska inte ligga i botten

Akademiska sjukhuset har näst längst väntetider på  sin akutmottagning i hela Sverige enligt en artikel i UNT. Det är uppenbart att det är något som inte är som det ska. Självklart kan det bli väntetider på en akutmottagning, där prioriteras ju alltid de mest sjuka. Det som är anmärkningsvärt är att väntetiden är så lång och att Akademiska sjukhuset är näst sämst av alla sjukhus.

Det tyder på att det det finns en hel del att göra. Till att börja med behöver det bli lättare att komma till vårdcentralen - risken är annars att man inte kommer till vården i tid, utan hinner bli akut sjuk och måste söka akutmottagningen eller att man söker sig till akutmottagningen för att det är det ställe där man kan komma in till vården inom timmar, istället för dagar eller till och med veckor för att komma till vårdcentralen.

En av strategierna för att korta väntetiderna på akuten är därför att stärka upp mottagningarna runt om i länet och Närakuten i Uppsala. Att göra tvärtom, som när Socialdemokraterna och Miljöpartiet för ett år sedan föreslog att jourmottagningarna i Östhammar och Tierp skulle stänga på nätter och helger är hel fel väg att gå.

Men vi behöver också se akutmottagningen som en spjuspetsverksamhet där de som är erfarna väljer att arbeta och arbeta kvar. Där tror jag att det finns mycket att göra för att göra akutmottagningen till en mer attraktiv arbetsplats. Akademiska sjukhusets akutmottagning ska inte ligga i botten!

Enighet om länstransportplan

I stora långsiktiga frågor finns det ett egenvärde med att söka breda politiska lösningar. Idag har vi visat att vi klarar det i Region Uppsala. Regionala utvecklingsnämnden var helt enig när vi tog beslut om Länsplan för Regional transportinfrastruktur.  Ärendet ska i och för sig vidare till både regionstyrelse och så småningom regionfullmäktige i juni - men vi som ägnar mest tid åt detta är i varje fall eniga. Sedan ska planen i detta skick gälla hela nästa mandatperiod.

Det var vi inte i somras när planen gick ut på remiss. Då hade vi från Alliansen flera viktiga invändningar. I den plan som nu är antagen är de punkterna införlivade på ett bra sätt.

Den viktigaste frågan är naturligtvis färdigbyggandet av väg 288 Gimo-Börstil. I somras var beskedet otydligt - nu är det precis så tydligt som vi ville ha det och med en rimlig mängd medel avsatta. Det krävs fortfarande medfinansiering, men målet är nu helt klart.

En annan viktig fråga var att få med väg 263 bland de namnsatta bristerna. Den hade tappats bort vid behehandlingen i juni, men tyvärr vill majoriteten då inte lägga in den. Nu har är den i varje fall tillbaka i planen, vilket jag naturligtvis ör mycket nöjd med.

När det gäller en del andra mindre påpekanden har det också blivit bättre. När det gäller potten för trafiksäkerhet har enskilda vägar lagts till, det stor mer utförligt kring digitalisering.

En annan sak som vi var kritiska till var att det utan någon större analys avsattes 200 miljoner kronor till något som kallades "kapacitetsstark kollektivtrafik" - i praktiken för bygge av spårväg i Uppsala. I planen fanns också 213 miljoner kronor tänkta som medfinansiering av fyrspår.

Sedan i somras har det dock hänt väldigt mycket. Vi har fått avtalet med staten kring fyrspår och ett avtal kopplat till det mellan Uppsala kommun och Region Uppsala, vi har fått beslut om inköp av nya tåg till Upptåget. I samband med avatlet med staten om fyrspår åtar sig regionen att finansiera eller ha beredskap att finansiera vissa insatser med medel från länstransportplanen. Vi ser också behov av en del andra insatser kopplade till detta. Det har resulterat i att vi enats om ett "Tillgänglighetshöjande fyrspårspaket kopplat till bostadsbyggande och samhällsutveckling" på sammmanlagt 413 miljoner kronor. 

De resurserna kan användas till en mängd olika åtgärder kopplade till fyrspår och de nya bostadsområdena till exempel: cykelvägar för anslutning både till Bergsbrunna och Alsike, åtgärder för att förbereda Bergsbrunna för en ännu större uppgift i framatiden, delfinansiering av trafikplatser på E4:an i anslutning till de nya områdena, tidigareläggning av plattformsförlängningar på Ostkustbanan norr om Uppsala och kompletterande finansiering av Kunskapsspåret.

Jag tycker att det är viktigt att vi lyfter fram den positiva effekten av fyrspår också norr om Uppsala. Det blir nu ett väldigt fokus på de nya stora områden som ska byggas, men förutsättningarna blir också betydligt bättre för till exempel Vattholma och Skyttorp. Som vi skriver i planen:

"Utbyggnaden till fyrspår möjliggör en kraftigt ökad trafikering med bland annat förbättrad tillgänglighet till viktiga regionala målpunkter och arbetsplatser i Stockholmsregionen. Det skapar också ökad attraktivitet för stationsorterna norr om Uppsala. Region Uppsala investerar i nya tåg för att möta det ökande resandet från dessa orter, och det kommer även att behövas åtgärder till exempel i form av plattformsförlängningar för att möjliggöra en trafikering som har den kapacitet som kommer att krävas. I den mån dessa åtgärder inte inom rimlig tid ryms i nationell plan, kan frågan om samfinansiering från länsplanen komma att prövas."

 Utöver detta finns naturligtvis de delar som var med redan i utskicket, till exempel satsningen på väg 55 - även om skrivningen är något annorlunda och uppdelad på två delsträckor: Enköping-Litslena och Örsundsbro-Kvarnbolund. Vi påpekar dock att det behövs åtgärder också sträckan Litslena-Örsundsbro, främst för cykel och är mycket tydliga med att allmänna vägar också ska vara tillgängliga för gång och cykel!

 

Det som är roligt med detta arbete i Regionala utvecklingsnämnden är att det bygger samhälle på riktigt. Vi skapar bättre möjligheter för människor att leva och bo i hela vårt län. Visst har vi ibland olika perspketiv och visst kämpar vi ibland med andra som inte ser samma behov som oss, men tillsammans lyckas vi komma överens och vi gör skillnad. Det är praktisk politik!

  

Viktig Centerseger om väg 288

Som företrädare för Centerpartiet i Region Uppsala är en av mina viktigaste uppgifter att värna tillväxt och utveckling i hela länet. Som Centerpartist är det självklart att försöka nå resultat, även i opposition. En av de konkreta frågor där detta varit mest tydligt handlar om väg 288 från Uppsala till Östhammar. Nu har vi äntligen lyckats få igenom det. En mycket viktig Centerseger.

Vägen har under en mycket lång tid byggts om bit för bit till en trafiksäker, mötesfri väg, med 100 kilometer i timmen som hastighet. Nu är det bara den sista biten kvar - Gimo till Börstil. Det har dock funnits partier som velat se en lägre standard på vägen och som motarbetat förslaget. 

I det förslag till länstransportplan som gick ut på remiss var det inte klart att det skulle bli mötesfri väg hela vägen och den summa som avsattes var alldelses för låg för att nå den standarden. Från Alliansen i Regionala utvecklingsnämnden lade vi förslag om att vi skulle vara tydliga med att det skulle vara mötesfritt hela vägen, men det röstades ned av socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister.

Det som röstades ned i juni är vi nu överens om. Det är bra!

Det var dock flera remissinstanser som stödde Alliansens förslag, inte bara Östhammars kommun med Jacob Spangenberg (C) i spetsen, utan också bland annat Handelskammmaren och Tierps kommun. Jag har också varit tydlig med att om det inte blev beslut om mötesfritt hela vägen skulle det blir en valfråga för Centerpartiet nästa år.

Nu får vi inte den valfrågan. Det är bra. Efter arbetetsutskottet i Regionala utvecklingsnämnden finns en bred överenskommelse om att det ska var mötesfritt, 100 km/h från Gimo till Börstil och att det avsätts 225 miljoner kronor för detta i länstransportplanen. Det innebär att det av allt att döma kommer att behövas ytterligare medfinansiering, vilket i detta fall är rimligt och något som också fanns i alliansens gemensamma förslag från i somras.

Frågan hade kunna vara utklarad redan i somras, men motståndet från de rödgröna styret var hårt. Det ska dock påpekas att det hos åtminstone många socialdemokraterna funnits en insikt och ett stöd för förslaget och jag vet att Margareta Widén-Berggren, även om hon röstade "fel" i juni, gjort ett mycket stort jobb internt för att få tillstånd ett positivt beslut för Östhammar. Många andra har också bidragit, inte minst invånare och företagare i Östhammar.

Bygg färdigt väg 288!

Idag hade vi från presidiet i Regionala utvecklingsnämnden ett möte med representanter för Östhammars kommun och näringslivet i Östhammars kommun (Mötet nämndes kort i UNT idag). Fokus var på frågan om väg 288, där det finns tankar på att sänka ambitionen på sista delen av vägen  (Gimo-Börstil) från den rödgröna majoriteten (även Vänsterpartiet verkar stå bakom det förslaget).

Det finns tydliga skäl varför vägen ska byggas färdig i sin helhet med mötesfri standard och med 100 km/h som hastighet. Det handlar om att ge Östhammars kommun en tillfredsställande tillgänglighet. Kommunen är den enda i länet som varken har järnväg för persontrafik eller motorväg - då är en hyggligt snabb väg rimligt och det finns stora behov både av utpendling, men inte minst - vilket både Forsmark och SKB lyfte fram - inpendling.

Från Alliansen har vi varit tydliga. Hela sträckan ska byggas som mötesfri landsväg med hastighetsstandard 100 km/h. Hela tiden har det varit tydligt att det är mötesfri landsväg som är målet, det slås fast i den avsiktsförklaring som landstingsfullmäktige ställde sig bakom i juni 2010, och som det hänvisas till i den nuvarande länstransportplanen. Ska detta lyckas kommer det nog att kräva en del extern medfinansiering - vilket det verkar finnas möjlighet till. Men då måste också Region Uppsala vara tydlig med ambitionen att ombyggnationen av väg 288 ska fullföljas.

Primärvård dygnet runt är effektivt

I utredningen ”Effektiv vård”, står det så här: ”Visserligen finns också i primärvården en jourverksamhet men den sträcker sig oftast inte över hela dygnet.” Utredningens hypotes är att ”patienternas okunskap om öppettider, uppdrag och vad som faktiskt kan göras i primärvården medför att man söker sig till det man känner till, akutsjukhusets akutmottagningar.”

Utredningen rekommenderar att primärvården ges ett tydligt uppdrag dygnet runt för den vård som inte kräver sjukhusets resurser.

Hur man får detta att rimma med att patienter från Norduppland som behöver vård under kvällar och nätter, motsvarande nästan halva veckans antal timmar, ska hänvisas till akutmottagningen i Uppsala är faktiskt omöjligt att förstå. Det verkar som om man som så många gånger förr inom offentlig sektor blandar ihop (eventuella) besparingar på enskilda konton med att bygga effektiva system för hela Region Uppsala.

Nej till nattstängd vård!

Socialdemokraterna och Miljöpartiet i Region Uppsala vill stänga akutmottagningarna i Tierp och Östhammar. Beslut ska tas redan 30 mars. Från Centerpartiet säger vi nej till förslaget.

Var fjärde resenär drabbas!

När det gäller kollektivtrafiken är vi oftast rätt överens över partigränserna. Men ibland märks det ändå en tydlig skillnad. Idag tog vi beslut om en stor satsning på Östhammarsstråket. Den stora delen i satsningen handlar om att förstärka trafiken till Lindbacken som ligger några kilometer från Uppsalas stadsgräns och en utökning av expressbusstrafiken Uppsala-Östhammar.

I grunden är det en bra satsning. Beslutet blev också bättre än förslaget eftersom buss 886 kommer att åka igenom Lejsta  på sin väg till och från Uppsala, något som vi från Centerpartiet har tyckt varit viktigt.´

Men på en punkt är jag, och hela Alliansen, kritisk till förslaget. På kvällstid anser man att det är rimligt att de som bor på landsbygden mellan tätorterna ska behöva vänta en timme på bussen. Varannan tur med 811 ersätt med en expressbuss som kommer att köra förbi alla hållplatser på landsbygden och inte heller gå till och från Öregrund.

Det är självklart så att det är ett mindre resande kvällstid. Det är då viktigt att använda resurserna på rätt sätt. Idag är antalet av- och påstigande i Östhammarsstråket mellan Alunda och Öregrund efter klockan 19.00 ungefär 273 personer - av dessa är det 69 som går av eller på endera på landsbygden eller i Öregrund.

Det betyder att var fjärde resenär mellan Alunda och Öregrund drabbas av försämringen. Risken är uppenbar att om man riskerar att behöva vänta upp till en timme på bussen hem, så väljer man att ta bilen.

BUP i länet centraliseras

Så var det dags igen. BUP-verksamheten ska centraliseras till Uppsala. Ingen rekrytering kommer att ske till Östhammar, Tierp eller Enköping. De som drabbas är naturligtvis de barn och ungdomar som behöver vård och deras föräldrar som redan drar ett tungt lass för att hjälpa sina barn.

Det är inte den första centraliseringen. Sedan valet har det skett ett tydligt trendbrott där vården steg för steg koncentreras. Denna gång är det svårigheter att rekrytera som anges som skälet för centraliseringen.

Från Centerpartiet är vi tydliga. Vi vill se vård i hela länet. Att denna typ av vård koncentreras till Uppsala är ett problem, oavsett orsak.

Ibland verkar det som om problemen varierar, men att förslaget på lösning alltid är det samma: koncentrera verksamheten till Akademiska sjukhuset. Därför behövs det ett ordentligt politiskt tryck för att verksamheten ska finnas i hela länet. Det fanns det under förra mandatperioden. Det verkar inte finnas på samma sätt idag.

Centralisering fortsätter med S+MP

Så var det dags igen. BUP i Östhammar och Tierp blir utan läkare. Förra gången var det ögonmottagningen och öronmottagningen i Tierp som lades ned. Två förändringar som beslutas efter det att Socialdemokraterna, Miljöpartiet (och Vänsterpartiet ) tog över styrningen av landstinget.Två förändringar som kan uppfattas som små för den som sitter i Uppsala, men som har stor betydelse för de patienter som finns runt om i länet.

Det finns i det enskild fallet alltid någon motivering. Centraliseringar blir lätt lösningen på problem för den som sitter som centralt. Det är därför det krävs ett tydlig politiskt ledarskap för vård i hela länet. Det finns inte hos socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister i vårt landsting.

Det betyder att risken är stor att det kommer att ske ytterligare centraliseringar och ytterligare nedläggningar ute i länet. 

Från Centerpartiet protesterare vi naturligtvis och fortsätter att kämpa för vård i hela länet. 

Artikel i UNT: Läkare dras in vid BUP

Guldkorn i budgeten

Idag lyssnade jag på fyra av alliansens riksdagsledamöter som presenterade den gemensamma budgete under Solveig Zanders ledning. Många satsningar och åtgärder var det som räknades upp när varje ledamot berättade vad just det partiet såg som viktigt.

Självklart innehåller budgeten väldigt många förslag och det är inte alltid de ekonomiskt största insatserna som är mest intressant. Jag har hittat tre guldkorn i budgeten.

1. Satsning på utbildning av vårdpersonal. Budgeten innehåller en stor satsning på utbildning av vårdpersonal, framför allt sjuksköterskor och barnmorskor, i Stockholmsområdet. Även om den satsningen inte direkt berör Uppsala universitet, så är det bra för hela Stockholm-Mälardalens regionen, och därmed för Uppsala och Landstinget i Uppsala län.

2. Utveckling av metoder för att rena avlopp från läkemedelsrester. Regeringen avsätter 32 miljoner kronor för att förbättra reningen av läkemedelsrester i reningsverken. Dagens avloppsreningsverk är inte utformade för att ta hand om läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara kemikalier. Regeringen vill därför främja pågående utveckling av avancerad reningsteknik för att rena det utgående avloppsvattnet, så att tekniken kan utvecklas till full skala.

3. Satsning på lokala vattenvårdsinsatser. Regeringen satsar 75 miljoner kronor per år på att fortsätta stödja lokala vattenvårdsinsatser. Pengarna används i första hand som delfinansiering för insatser att minska läckage av fosfor och kväve och har bland annat gått till projekt för strukturkalking i anslutning till Örsundaån och båttvätt och båttoa i Östhammars kommun.

Nya patientavgifter bra för vården

När vi nu lägger fram förslag till nya patientavgifter från majoriteten gör vi det med två utgångspunkter. Den första är att det är rimligt att anpassa patientavgifterna efter kostnadsutvecklingen. Det finns en bred samsyn i Sverige om att patientavgifter ska vara en del -om än en väldigt liten del - av vårdens finansiering. Det är då också rimligt att avgifterna höjs med jämna mellanrum. Nu är det fem år sedan patientavgifterna höjdes och det är därför rimligt med en justering uppåt.

Det andra är att avgiftern också ska ge signaler om vilken vård man ska söka sig till i första hand. Det betyder att det är betydligt billigare att besöka en läkare på vårdcentralen än att besöka akutmottagningen på Akademiska sjukhuset eller Enköpinga lasarett. Vi fortsätter att öka den skillnaden genom att höja kostnaden för besök i primärvården betydligt mindre än avgiften för besök till specialister och till akutmottagningarna.

Den principiellt viktiga förändringen som vi nu lägger fram är att om du först besöker läkaren på vårdcentralen, primärvårdsjouren på Enköpings lasarett Närakuten i Uppsala eller akutmottagningarna i Tierp eller Östhammar så behöver du inte betala mer om de bedömer att du behöver få vård på någon av sjukhusens akutmottagningar. Här finns möjlighet för den som inte säkert behöver den stora akutmottagningens resurser att komma billigare undan, samtidigt som man säkert i många fall faktiskt kan lösa problemen på rätt vårdnivå.

En annan viktig del är att vi säger nej till höjningen av avgifter på förebyggande vård, till exempel diabetesskolor, rökavvänjningskurser och viktminskningsskolor. Detta är en del i vår prioritering av det förebyggande arbetet.

Självklart ger detta med höjda avgifter också mer pengar till vården. Pengar som annars måste fram på något annat sätt. Totalt handlar det om cirka 20 miljoner kronor mer i intäkter för landstinget.

Genom att ge mer resurser till vården, styra mot rätt vårdnivå och prioritera förebyggande behandling är det nya förslaget till patientavgifter bra för vården.

Hela förslaget finns på Radio Upplands hemsida: Patientavgifter 2012

Lisa Landberg vann på stämman

Lisa Landberg övertygade stämman.

Lisa Landberg lyckades genom ett mycket bra arbete i kommittén och från stämmans talarstol få gehör för ursprungsmärkning av mat som säljs i Sverige, både charkuteriprodukter och mejeriprodukter.

Särskilt kul var det att se hur Lisa tog debatten med Eskil Erlandsson.