Det föddes ett barn i Åbo

"Det är inte acceptabelt. Vi är Sveriges fjärde största stad och måste kunna ha en förlossning som är dimensionerad att ta emot alla kvinnor i Uppsala län." Citatet är från Vivianne Macdisi i en artikel 2014 Nu kommer rapporter om att det är mycket stora problem. En artikel i Dagens Nyheter beskriver att en blivande mamma från länet fått föda i Åbo och att också en annan mamma där Akademiska sjukhuset haft ansvar varit tvungen att resa till Åbo för övervakning, men behövde inte föda där. Detta är enligt sjukvårdsminister Gabriel Wikström "helt oacceptabelt

"Blivande föräldrar ska inte behöva skickas till utomlands för att föda sina barn." säger Wikström.

Sjukvårdsministern menar också att det är ett mycket oroande om vi riskerar vår mycket goda vård om vi skickar den här typen av patienter utomlands. Wikström gör naturligtvis helt rätt när han pekar på landstingens ansvar. I detta fall är det Landstinget i Uppsala län som är det landstings som har misslyckats. Vi får hoppas att det nu ansvariga landstingsrådet Vivianne Macdisi delar Wikström uppfattning och ser till att få ordningen på den avancerade vården för nyfödda.

Samtidigt ska vi vara väldigt glada över det gränsöverskridande samarbete vi har med bland annat Finland. Och även om det i de aktuella fallen varit en del språksvårigheter är det ju inte självklart att en flytt inom landet är mer praktisk.

Radio Upplands har också uppmärksammat problemen: Rekordmånga för tidigt födda nekas plats på Akademiska

Stockholmare, inte särskilt smarta?

Sverige lättast biljettprissystem för svårt för stockholmarna? 

Enligt Dagens Nyheters Viktor Barth-Kron har stockholmarna svår att förstå SL:s biljettprissystem. Det måste betyda att de där stockholmarna inte är särskilt smarta. SL har nämligen landets enklaste biljettprissystem med en zon för månadskort och bara tre zoner för enkelresor. Endast UL har ett lika enkelt system (även om UL har fem zoner, eftersom trafik utanför länet och till Arlanda har egna zoner). Hela tunnelbanesystemet ligger dessutom i en zon.

För den som reser inom Stockholms län är det faktiskt väldigt enkelt att veta vad man ska betala, problemet är snarare att vet hur man betalar.

Nu diskuteras alltså en enhetstaxa i Stockholms län. Det kan vara en utmärkt idé och skulle göra det enklare för oss som ibland åker i tre zoner och i bland en. För oss som då och då är i huvudstaden och dess omgivningar är den intressanta frågan naturligtvis också vad denna enhetstaxa i så fall kommer att hamna på. Redan idag har Stockholm det högsta priset för en resa i en zon i hela landet (44 kronor i spärr, 36 i mobil eller förköp). Hur mycket dyrare blir det att resa med den nya enhetstaxan? För dyrare lär det bli för de allra flesta som idag bara reser i en zon. Det är ju inte så att det finns något gigantiskt överskott inom kollektivtrafiken i Stockholms län.

Priset blir nog inget större problem i centrala Stockholm, men längre ut i länet kan de relativt högra priserna för korta resor bli ett problem.

Viktor Barth-Kron undrar om man på 10-15 sekunder kan förklarar biljettsystemet för en turist. Nu är ju det väldigt kort tid, men det borde gå. Jag gör ett försök:

"Det finns tre zoner. I den centrala zonen, som inkluderar hela tunnelbanan, kostar en enkel 36 kronor om du köper biljett i förväg."

Det borde räcka för de flesta turister behov och tar ca 5 sekunder att berätta. En mer fullständigt version går också den på under 15 sekunder:

"Det finns tre zoner. I den centrala zonen, som inkluderar hela tunnelbanan, kostar en enkel 36 kronor om du köper biljett i förväg. Biljetterna gäller på bussar och tåg där det står SL. Åker du tåg till  Arlanda kostar det extra. Särskilda regler gäller för resor till Uppsala, Knivsta, Bålsta och Gnesta."

Se där - svårare än så är det inte.

Stora sjukhus inte effektiva

Från DN-debatt. Något för oss i Uppsala att fundera över

Idag överlämnar Utredningen om högspecialiserad vård sitt förslag till regeringen om hur den högspecialiserade vården bör organiseras och utvecklas, en utredning som Vårdsverige sett fram emot med spänning. Redan på morgonen var det dock möjligt att ta del av huvudinnehållet i en debattartikel på Dagens Nyheters debattsida med rubriken Hundratals liv per år räddas om vården koncentreras .

Det ska bli intressant att ta del av hela utredningen, men det är ingen tvekan om att övning ger färdighet och att en del vård kräver många och avancerade resurser. Detta kommer att leda till att viss vård inte längre finns lika nära, men att det blir bättre. Men, som påpekas, det är mycket möjligt att bli duktig också på mindre sjukhus, om man där får göra många insatser. Det har till exempel visat sig på lasarettet i Enköping. I arbetet med att koncentrera vården är det därför viktigt att se vad som kan göras på olika sjukhus i regionen.

Det är också tydligt att stora sjukhus inte är effektiva. I debattartikeln talar man om att sjukhus med fler än 400-600 vårdplatser har nackdelar ur effektivitetssynpunkt. Detta är självklart något som vi behöver ha med i den framtida organisationen av vården bårde i vårt län, i sjukvårdsregionen och landet.

Vår uppgift i landstinget i Uppsala län, som ansvariga för regionens största sjukhus, blir att i huvudsak fundera över vilken vård som bättre och effektivare kan utföras på andra sjukhus än Akademiska sjukhuset. Annars kommer vi inte att ha utrymme för ytterligare koncentration av den riktigt specialiserade och komplicerade vården till Akademiska sjukhuset.

I Uppsala kan man betala med kort

DN:s ledarsida uppmärksammar att i UL:s trafik kan man betala med kort, även i Uppsala.

Slopandet av kontantbetalning på bussar och tåg är en av de största försämringar som genomförts för kollektivtrafikens resenärer under senare tid. Typiskt nog är det inte resultatet av något politiskt ställningstagande, utan bygger på beslut från Arbetsmiljöverket, utan hänsyn till effekterna för resenärerna. Förbudet har gjort det svårare att åka kollektivt.

Samma sak med kravet på att registrera sig innan man kan göra SMS-betalningar. Här var det dock inte någon myndighet som låg bakom, utan telefonbolagen som började kräva registrering. Även detta har försvårat för resenärerna.

Vad kan man då göra för att underlätta. Inom UL-trafiken går det nu att betala med kontokort, både i regiontrafiken och på stadsbussarna. Detta uppmärksammas idag på ledarsidan i Dagens Nyheter. Det funkar alldeles utmärkt för sällanresenären och genom att det inte behövs någon pin-kod för mindre belopp så har tiden förkortats.

Inte bara trängselskatt

Viktigt besked från Centerpartiet om Ostkustbanan och Mälarbanan.

På Dagens Nyheters debattsida idag lanserar Centerpartiets partiledare Annie Lööf och partiets trafikpolitiska talesperson Anders Åkesson en storsatsning på miljö, infrastruktur och kollektivtrafik. Det som fått mest uppmärksamhet är öppningen för att ytterligare orter - bland annat Uppsala - ska ha möjlighet att införa trängselskatter. Det är bra, men det är viktigt att betona att det ska vara lokala beslut. Jag tror inte att Uppsala idag är en stad som behöver trängselskatt, och ska det införas krävs en hel del i form av utbyggda infartsparkeringar och liknande. Men det är bra att kommunerna får detta som en del i sin arsenal.

 Den viktigaste delen i debattartikeln för Uppsala och Uppsala län är en annan. Det är förslaget att använda satsa både på underhåll och på en utbyggd infrastruktur. Jag noterar med glädje att både Ostkustbanan och Mälarbanan är nämnda som viktiga sträckor att investera i för persontrafiken.


När det gäller infrastruktursatsningar så gäller det också att få fram pengar. Här lade Annie Lööf fram ett tydligt förslag i lördagsintervjun i Sveries Radio. Det finns ett antal i dag statliga eller delstatliga företag som regeringen vill sälja. Pengarna från de försäljningrna vill Centerpartiet använda för att finansiera satsningar i infrastruktur. Det är ett konkret förslag på hur vi staten ekonomiskt ska klara en storsatsning på infrastruktur, utan att lassa över ansvaret på kommande generationer eller på kommuner, regioner och landsting. Det är precis den typ av förslag som behövs för uthållig tillväxt i Sverige.

Vargpolitiken väl balanserad

Vargfrågan är kontroversiell. Det finns mycket starka uppfattningar på båda sidor i debatten. Jag, som bott i Hälsingland, har upplevt hur närvaron av stora rovdjur kan påverka livskvaliteten för dem som bor i områden med rovdjur (då handlade det i huvudsak om björn). Samtidigt är det för mig självklart att de stora rovdjuren hör hemma i vår fauna.

Jag tycker att den strategi som regeringen valt, men en begränsad licensjakt på varg kombinerad med åtgärder för att stärka vargstamens genetiska status är väl avvägd mellan de olika intressent son finns. Jenny Jewert skriver idag klokt på Dagens Nyheters ledarsida. Hon hänvisar där till Large Carnivore Initiative for Europe  som har antagit ett positionspapper om den svenska vargjakten. Centralt är följande stycke:

In many ecological, social and cultural contexts we believe that hunting may sometimes even be beneficial to promote the local acceptance of large carnivores among rural communities, and there will always be a need for some use of lethal control in large carnivore management in response to a range of situations.

Samtidigt har LCIE en hel del kritiska synpunkter, bland annat om samarbetet med Norge och att målen med jakten bör utvärderas och en del annat. En klok text för den som vill ha en saklig diskussion om jakten på stora rovdjur, och då särskilt varg.

Läs också: Anders W Jonsson,

Styrning som ger resultat

En mycket intressant artikel i dagens Dagens Nyheter om Vattenfall. Vattenfalls nya koncernchef Øystein Løseth vill sälja utländska kolkraftverk och bakgrunden är de nya ägardirektiv för företaget som riksdagen beslutade om i våras

Ett tydligt exempel på att det nu finns en regering och en ansvarig minister som är beredd och har kraft att styra Vattenfall.

Läs hela artikeln i DN: Vattenfall vill sälja sina kolkraftverk

Se gärna Andreas Carlgren i SVT från den 4 augusti (nedan) om förslaget att Vattenfall ska sälja delar av verksamheten.



Läs också: Christian Ottosson