Längre väntan på ambulans till Knutby

De som bor i Knutby får vänta längst på ambulans i hela Uppsala län. I genomsnitt (mediantid) tar över 34 minuter innan ambulansen är på plats - på ett prio 1 uppdrag! Det vill säga i de fall som det är riktigt bråttom. Det är en förlängning av väntetiden med nästan 5 minuter sedan i fjol, trots att landstinget nu har ambulansdirigeringen i egen regi och snabbat upp den processen.

Resultatet framgår av det interpellationssvar som jag fått av Bertil Kinnunen (S) och där jag frågor hur mycket bättre det blivit sedan jag i fjol frågade om insatstiderna till en del tätorter i lånet. Facit är inte uppmuntrande. På många ställen, inte bara i Knutby, har det blivit sämre.

Allt har dock inte blivit sämre. Enligt denna statistik så har tiderna till Harbo sjunkit rejält.

Sammantaget är det dock klart och tydligt att det behövs åtgärder. Med mediantider på en halvtimme betyder det att mer än hälften av dem som behöver en ambulans verkligen snabbt får vänta längre än så. Det är ju inte heller så att det handlar om Norrlands inland - Knutby och Almunge är viktiga tätorter i Sveriges fjärde största kommun.

Centerpartiet lyfte detta med tillgång till ambulans som en viktig fråga i valrörelsen. Vi hade också med en ny ambulansstation i Gränby i Alliansens gemensamma valplattform. En ny ambulansstation i Gränby beräknas förkorta insatsen till Knutby och Almunge med cirka 10 minuter. Ännu har inget besked om detta kommit från Socialdemokrater och Miljöpartister, utan i denna som i många andra frågor är det väntan som gäller.

Insatstider enligt interpellationssvar 2015 och 2016

Tiden avser mediantid.

Enköping att räkna med!

Så har då förslaget till ny regionindelning landat. Patrik Oksanen på Hela Hälsingland har i ett inlägg diskuterat bland annat var residensstäder och ska ligga och var det nya regionparlamentet ska sammanträda. Hans förslag på den sista punkten är Enköping, kanske inspirerad av mitt förslag om att Enköpings kommun borde börja marknadsföra sig som ett möjligt administrativt centrum för den nya regionen.

En del har väl uttryckt en del skepsis och sagt att Västerås (som är det alternativ som oftast nämns) skulle vara bättre. Jag tänkte då att det får man räkna på. Och det har jag gjort. Jag har räknat på restid från dagens residensstäder till Västerås och Enköping. Noteras bör att relationen Västerås - Västerås då blir noll. Ändå blir restiden kortast till Enköping. Nu handlar det inte om mycket - det är ju trots allt inte långt mellan Enköping och Västerås (13 minuter med tåg)

Resultatet blev så här:

Bil Kollektivt Västerås Enköping Västerås  Enköping Uppsala 65 44 68 45 Nyköping 116 103 155 129 Örebro 69 85 49 67 Falun 111 115 127 148 Gävle 120 99 130 101 Västerås 0 29 0 13 Summa: 481 475 529 503

Sammantaget går det alltså snabbare till Enköping både om man reser med bil och kollektivt. Man behöver naturligtvis räkna mer noggrant, jag har tittat på resor vid en viss tidpunkt (framme ca 10) och man kan kanske får andra värden med andra kartprogram (jag använde Google maps, målpunkt för bilresan järnvägsstation).

Men vad det visar är att tid att ta sig till orten knappast är ett skäl att avfärda Enköping som lämplig ort - snarare tvärt om. Räknar man dessutom in närheten till Stockholm, så vinner naturligtvis Enköping klart. Enköping är att räkna med för den som vill ha en lokalisering centralt i den nya regionen!

Stoppa höghastighetstågen

Jag skriver idag tillsammans med ytterligare fem ledande Centerpartister i Stockholms-Mälardalsområdet att den höghastighetsjärnväg som håller på att planeras bör stoppas. Jag har tidigare varit för järnvägen, men de senaste månadernas besked om ökade kostnader och en låg medfinansiering från andra än staten och skattebetalarna har fått mig att tänka om.

Det finns väldigt stora behov av infrastrukturinvesteringar. Vi har de senaste dagarna hört om hur en viktig upprustning av Dalabanan skjutits fram till 2026, vi vet om behovet av fler spår mellan Stockholm och Uppsala (som skulle kunna skapa möjligheter för helt nya bostads- och verksamhetsområden), en järnväg som knyter Mälarbanan till Uppsala är nödvändig, precis som dubbelspår på hela Ostkustbanan upp till Sundsvall.

Dessutom finns alla andra infrastruktur behov, inte minst när det gäller vägnätet och utbyggnad av cykelbanor finns väldiga behov. För att inte tala om att se till att alla får tillgång till bredband, som också borde vara en del i prioriteringsdiskussionen.

När det nu står klart att en höghastighetsjärnväg till 90-95 procent ska finansieras genom infrastrukturbudgeten och att de beräknade kostnaderna har skenat är det dags att besinna sig och konstatera att detta nog inte kan vara prioriterat i en värld med begränsade resurser. 

Debattartikeln är publicerad på debattplats i Svenska Dagbladet näringslivsdel. 

Rädda Dalabanan

Restiden med Upptåget till Sala riskerar att öka med 30 minuter när Trafikverket hotar med sänkta hastighet på Dalabanan. Det innebär nästan en fördubbling av restiden som idag är cirka 40 minuter. Till Borlänge kan restiden förlängas med 45 minuter. Den farhågan presnteras av Dalabanans intressenter. Att det verkligen finns en risk bekräftas av Trafikverket. "Det scenarier som Dalabanans intressenter går ut med det tycker jag stämmer ganska väl med verkligheten, säger Agneta Frejd, planerare på Trafikverket, till Radio Dalarna. Det skulle bli ett förödande slag mot Uppsala län om hastighetssänkningen genomförs. Vad som behövs är insatser på spåren som gör att hastigheten kan öka. När vi nu dessutom talar om framtida regioner där ett aktuellt alternativ är att Dalarna, Västmanland och Uppsala kommer att ingå i samma region är det som behövs bättre kommunikationer mellan länen, inte sämre.

Orsaken till hotet är befarade brister på spåret och att Trafikverket inte planerar att genomföra de nödvändiga spårbytena inte planeras för en tidigast 2026. Det behöver därför komma ett snabbt besked från staten om att nödvändiga insatser kommer att göras i tid.

Planerna på en höghastighetsjärnväg från Stockholm (egentligen Järna) till Göteborg och Malmö går vidare, med en kostnad på ett antal hundra miljarder kronor. Syftet är konkurrera med flyget. Samtidigt riskerar viktiga delar av den svenska järnvägen, till exempel Dalabanan, kraftigt sänkta hastigheter så att det till och med blir svårt att konkurrera med bilen. Det är dags att regeringen får sina prioriteringar klara och ser till att ge besked om att Dalabanan rustas så att den framgångsrika pendlingen och de berörda kommunerna kan fortsätta att utvecklas.

Jag har kommenterat för UNT: Restiden riskerar att fördubblas

Vad görs för att undvika problem vid trafikstörningar?

I torsdags var det stora störningar i tågtrafiken i Mälardalen. Detta drabbade tusentals resenärer, bland annat till/från  Enköping och Uppsala. Det är sådant som händer. Allt bör göras för att undvika liknande problem i framtiden, men även med de stora satsningar som görs på nybyggnad, underhåll och förstärkning av OStkustbanan och Mälarbanan kommer problem att inträffa också framöver.
Det är uppenbart att det fanns stora brister i samband med de stora trafikstörningarna i tågtrafiken den 28 januari som drabbade både resenärer från Enköping och Uppsala, inte minst fanns stora brister i kommunikationen till pendlarna och det verkar inte som om någon ersättningstrafik sattes in.

Det som inträffat har fått mig att fundera över om de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Mälardalen behöver ta ansvar för att säkerställa en fungerande kommunikation och åtgärdsplaner i samband med trafikstörningar. Jag har därför lyft frågan inför nästa kollektivtrafiknämnd.


Även om många av dem som drabbades inte skulle resa med trafik som vi upphandlat, utan med kommersiella företag som SJ, har vi som regional kollektivtrafik ett övergripande ansvar för all regional kollektivtrafik och är medborgarnas och resenärernas främsta företrädare. 

Wennbergs rekordunderskott

Efter sitt första år som landstingsstyrelsens ordförande redovisar Börje Wennberg ett rekordunderskott för landstinget. Bara jämfört med den delårsrapport som debatterades på senaste landstingsfullmäktige har resultatet försämrats med 50 miljoner.

I ett pressmeddelande har landstingsstyrelsen ordförande redovisat landstingets ekonomiska resultat för 2015. Sammantaget gjorde landstinget ett underskott på 106 miljoner kronor.

Det är det största underskottet på decennier och den kraftiga försämringen under senare delen av året visar på landstingets stora problem. Det är också tydligt att det inte längre bara är Akademiska sjukhusets som har problem med ekonomin, underskotten är också betydande för bland annat Kollektivtrafiknämnden och Landstingsservice.

Underskottet är i nivå med den prognos som presenterades för landstingsstyrelsen i december. Akademiska gör ett något mindre underskott än vad man trodde i december, men andra delar går sämre och det sammantagna underskottet är på samma nivå som prognostiserades i december.

Nettokostnadsutvecklingen  landade på 5,7 procent, inte någon gång under förra mandatperioden hade vi en så kraftig ökning av nettokostnaderna, om man justerar för övertagandet av kollektivtrafiken, som vi hade förra året.

För att sätta förra årets katastrofala resultat i sitt rätta sammanhang har jag tagit fram landstingets samlade resultat från 2002 och framåt. Det är balanskravsresultat, det vill säga rensat från bland annat vinster vid markförsäljning. 

Bokslut (balanskravsresultat)

2002            -73 miljoner kronor

2003            190 miljoner kronor

2004            -8 miljoner kronor

2005            89 miljoner kronor

2006            73 miljoner kronor

2007            116 miljoner kronor

2008            175 miljoner kronor

2009            142 miljoner kronor

2010            132 miljoner kronor

2011            164 miljoner kronor

2012            173 miljoner kronor

2013            202 miljoner kronor

2014            -34 miljoner kronor

2015            -106 miljoner kronor 

Stockholmare, inte särskilt smarta?

Sverige lättast biljettprissystem för svårt för stockholmarna? 

Enligt Dagens Nyheters Viktor Barth-Kron har stockholmarna svår att förstå SL:s biljettprissystem. Det måste betyda att de där stockholmarna inte är särskilt smarta. SL har nämligen landets enklaste biljettprissystem med en zon för månadskort och bara tre zoner för enkelresor. Endast UL har ett lika enkelt system (även om UL har fem zoner, eftersom trafik utanför länet och till Arlanda har egna zoner). Hela tunnelbanesystemet ligger dessutom i en zon.

För den som reser inom Stockholms län är det faktiskt väldigt enkelt att veta vad man ska betala, problemet är snarare att vet hur man betalar.

Nu diskuteras alltså en enhetstaxa i Stockholms län. Det kan vara en utmärkt idé och skulle göra det enklare för oss som ibland åker i tre zoner och i bland en. För oss som då och då är i huvudstaden och dess omgivningar är den intressanta frågan naturligtvis också vad denna enhetstaxa i så fall kommer att hamna på. Redan idag har Stockholm det högsta priset för en resa i en zon i hela landet (44 kronor i spärr, 36 i mobil eller förköp). Hur mycket dyrare blir det att resa med den nya enhetstaxan? För dyrare lär det bli för de allra flesta som idag bara reser i en zon. Det är ju inte så att det finns något gigantiskt överskott inom kollektivtrafiken i Stockholms län.

Priset blir nog inget större problem i centrala Stockholm, men längre ut i länet kan de relativt högra priserna för korta resor bli ett problem.

Viktor Barth-Kron undrar om man på 10-15 sekunder kan förklarar biljettsystemet för en turist. Nu är ju det väldigt kort tid, men det borde gå. Jag gör ett försök:

"Det finns tre zoner. I den centrala zonen, som inkluderar hela tunnelbanan, kostar en enkel 36 kronor om du köper biljett i förväg."

Det borde räcka för de flesta turister behov och tar ca 5 sekunder att berätta. En mer fullständigt version går också den på under 15 sekunder:

"Det finns tre zoner. I den centrala zonen, som inkluderar hela tunnelbanan, kostar en enkel 36 kronor om du köper biljett i förväg. Biljetterna gäller på bussar och tåg där det står SL. Åker du tåg till  Arlanda kostar det extra. Särskilda regler gäller för resor till Uppsala, Knivsta, Bålsta och Gnesta."

Se där - svårare än så är det inte.

Tredubblat stöd för Centerpartiets politik

Moderaterna har låtit göra en undersökning om förtroendet för partiernas flyktingpolitik. Frågan som ställt är "Vilket parti har du störst förtroende för när det gäller… invandring och integration?" Moderaterna gör en stor sak av att stödet för deras politik ökat med fem procentenheter från 13 procent våren 2014 till 18 procent december 2015 och det hänger media på.

Men frågan är om det inte är mer intressant att stödet för Centerpartiets politik ökat nästan lika mycket, med fyra procentenheter. Partiet har gått från 2 procent (då det lägsta stödet av alla partiet) till 6 procent. Vill man ha en bra rubrik kan man beskriva det som jag gjort i rubriken till detta inlägg, ett tredubblat stöd för Centerpartiets politik,

Det är också värt att notera att andelen som tycker att Miljöpartiet har bäst politik har halverats.

Förändringarna för samtliga partier ser ut så här:

Moderaterna +5 procentenheter
Centerpartiet +4 procentenheter
Vänsterpartiet +3 procentenheter
Annat parti +3 procentenheter
Sverigedemokraterna +1 procentenheter
Folkpartiet (sic) -1 procentenheter
Kristdemokraterna -1 procentenheter
Miljöpartiet -3 procentenheter
Socialdemokraterna -3 procentenheter

Ej svar -7 procentenheter
(ja, det blir en procentenehet för mycket)


Nu ska denna typ av undersökningar tas med en viss felmarginal. Det är Demoskop som gjort mätningen och ca 1000 intervjuer. Men det är i varje fall tydligt att Centerpartiet verkar ha fått ett ökad förtroende frågor om invandring och integration.

Bilder från moderaternas presentation finns här: Torsdagsfika

Ekonomi i fritt fall

Landstinget är på väg mot rekordunderskott.

Landstinget är på väg mot rekordunderskott och ekonomin är i fritt fall. För en vecka sedan diskuterade vi ett befarat underskott på 56 miljoner, på dagens möte med landstingsstyrelsen pekar ekonomirapporten på 107 miljoner kronor i underskott.

Om detta skriver jag på UNT:s debattsida idag.

Ett kapsejsat ledarskap

Landstinget i Uppsala län är på väg mot rekordunderskott samtidigt som antalet som står i vårdkö fördubblats på ett år. I mitt anförande på senaste landstingsfullmäktige beskriver jag resultatet av ett år med Socialdemokraterna i ledningen för landstinget och pekar på ett kapsejsat ledarskap.


 
 

Bra förslag från regeringen

I departementspromemorian Regionalt utvecklingsansvar i Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län (Ds 2015:53) föreslås att Landstinget i Uppsala län ska ta över det regionala utvecklingsansvaret för länet. Promemorian är nu ute på remiss. Förslaget i promemorian sammanfattas på detta sätt.

Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens läns landsting har nu hos regeringen ansökt om att få överta det regionala utvecklingsansvaret i sina respektive län. I denna promemoria föreslås att lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ändras så att lagen även omfattar dessa län. Förslaget innebär även att berörda landsting får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige respektive regionstyrelse. Vid val ska dock beteckningen landstingsfullmäktige alltjämt användas.

Tanken är att förändringen ska träda i kraft 1/1 2017. Det är ett bra förslag som gör det tydligare för medborgarna vem som har ansvar. Med tanke på att länets kommuner stod bakom ansökan och att ansvaret sedan drygt ett decennium inte längre ligger på länsstyrelsen kan man nog räkna med att förslaget får ett brett stöd från remissinstanserna.

Ett år med Socialdemokraterna - den sanna versionen

En bearbetad version av Socialdemokraterna annons som stämmer bättre
med verkligheten.

Socialdemokraten Börje Wennberg har varit landstingsstyrelsens ordförande i ett år nu. I en annons på Facebook skryter han över "Första året med Socialdemokraterna i ledningen för landstinget i Uppsala län". Och så har han bockat för tre saker som han åstadkommit: Tar kontroll över byggkostnaderna, Tar kontroll över ekonomin och Tar kontroll över vårdköerna.

På den första punkten får vi väl se vad som kommer. Sant är att det finns en del tjänstemannaförslag att skära ned på investeringskostnaderna. Bland annat finns förlag om att låta bli att bygga det tillagningskök som behövs på Akademiska sjukhuset. Vad det blir av dessa förslag återstår att se.

När det gäller ekonomin finns det dock redan facit efter ett år med Socialdemokratisk brist på ledning av Uppsala läns landsting. Landstingets delårsrapport pekar mot ett underskott på 56 miljoner kronor. Det enda som gör att det inte ser ännu värre ut är att landstinget lyckligtvis får stora engångsintäkter.

Trots detta ser alltså landstinget ut att gå emot ett rekordunderskott. Om prognosen håller kommer landstinget att göra sitt sämsta resultat sedan 2002, då Mats O Karlsson (S) var tvungen att redovisa ett underskott på hela 73 miljoner kronor.

Men det kan bli värre. Tyvärr verkar det som utvecklingen även efter delårsrapporten går i fel riktning. I stället för den förbättring av ekonomin på Akademiska sjukhuset som vi alla hoppats på, ser det snarare ut som det sker en kraftig försämring. På samma sätt verkar också Kollektivtrafiknämnden gå emot ett större underskott än det som prognostiseras i delårsrapporten. Den senaste ekonomirapporten talar om ett underskott på över 100 miljoner kronor för landstinget som helhet. Detta är resultatet av en oförmåga att styra och leda. Detta är resultatet av att genomtänkta strategier kastades i papperskorgen för att ersättas med kaos. Detta är resultatet av ett kapsejsat ledarskap.

Sedan till vårdköerna. Här glider man undan i delårsrapporten och ger en väldigt välsminkad bild av verkligheten. Sanningen är att det för ett år sedan, i september 2014, var 2 493 personer som väntat över 90 dagar på sitt första besök eller på behandling/åtgärd i specialistvården. Sedan hände något den 14 september. I september i år är det 4 991 personer som väntat längre än 90 dagar. Det är alltså mer än en fördubbling. Då säger Börje Wennberg att han "tar kontroll över vårdköerna".

Jag har gjort om Socialdemokraternas Facebookannons så att den stämmer bättre med verkligheten. Den sanna bilden ser ni här ovan.

Stora sjukhus inte effektiva

Från DN-debatt. Något för oss i Uppsala att fundera över

Idag överlämnar Utredningen om högspecialiserad vård sitt förslag till regeringen om hur den högspecialiserade vården bör organiseras och utvecklas, en utredning som Vårdsverige sett fram emot med spänning. Redan på morgonen var det dock möjligt att ta del av huvudinnehållet i en debattartikel på Dagens Nyheters debattsida med rubriken Hundratals liv per år räddas om vården koncentreras .

Det ska bli intressant att ta del av hela utredningen, men det är ingen tvekan om att övning ger färdighet och att en del vård kräver många och avancerade resurser. Detta kommer att leda till att viss vård inte längre finns lika nära, men att det blir bättre. Men, som påpekas, det är mycket möjligt att bli duktig också på mindre sjukhus, om man där får göra många insatser. Det har till exempel visat sig på lasarettet i Enköping. I arbetet med att koncentrera vården är det därför viktigt att se vad som kan göras på olika sjukhus i regionen.

Det är också tydligt att stora sjukhus inte är effektiva. I debattartikeln talar man om att sjukhus med fler än 400-600 vårdplatser har nackdelar ur effektivitetssynpunkt. Detta är självklart något som vi behöver ha med i den framtida organisationen av vården bårde i vårt län, i sjukvårdsregionen och landet.

Vår uppgift i landstinget i Uppsala län, som ansvariga för regionens största sjukhus, blir att i huvudsak fundera över vilken vård som bättre och effektivare kan utföras på andra sjukhus än Akademiska sjukhuset. Annars kommer vi inte att ha utrymme för ytterligare koncentration av den riktigt specialiserade och komplicerade vården till Akademiska sjukhuset.

Skenande underskott för Akademiska sjukhuset

Det är tydligt att socialdemokrater och miljöpartister helt tappat kontrollen över landstingets ekonomi. I den nya månadsrapport som ska behandlas på produktionsstyrelsen i nästa vecka ökar Akademiska sjukhusets underskott med 30 procent. Nu lyder prognosen på -260 miljoner kronor.

Till detta ska läggas att också Kollektivtrafiknämnden prognostiserar ett underskott på omkring 26 miljoner kronor, till stor del beroenden på en medveten riskfyllt budgetering från socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister i nämnden.

Idag är det varken ordning och reda i beslutsprocesser eller ekonomi i landstinget. Det kan på sikt bli väldigt dyrt för länets invånare.

UL-kortet funkar i Karlstad!

En av de fiffiga sakerna med att flera län gått samman om ett nytt biljettsystem är att det blir lite mindre att hålla reda på. Jag är, tillsammans med en massa kommunpolitiker, på SKL:s kongress i Karlstad. Självklart passade jag då på att testa om mitt UL-kort fungerade på stadsbussarna i staden. Som framgå av filmen gick det utmärkt.

Detta är en funktion som vi i BIMS-länen (som systemet heter) marknadsför alldeles för lite.

Om hållplatser, turtäthet och priser

Jacke Sjödin i UNT är alltid värd att läsa. I dagens UNT skriver han bland annat om bussar och det förslag till nytt stadstrafiknät som presenterades i veckan. Han verkar något skeptisk till att det ska bli något längre mellan hållplatserna för att det ska gå snabbare att resa med buss.

Han skriver bland annat: Om jag var med i fiffiga-buss-besluts-kommittén så skulle jag fokusera på lägre priser och högre täthet.

Jag sitter ju med i fiffiga-buss-besluts-kommittén - eller kollektivtrafiknämnden som är det officiella namnet. Därmed vet jag att det är just det som har skett. Precis som Sjödin föreslår ska förslaget leda till att turtätheten blir högre, utan att kostnaderna ökar så att priset blir högre. Därför innehåller förslaget bland annat att bussarna ska göra färre avvikelser från den rakaste linjen och stanna vid färre hållplatser. Den kortare restiden gör naturligtvis också att det blir mer intressant att ta bussen, eftersom skillnaden mot att göra samma resa med bil minskar.

Det hela handlar i grunden om antalet bussar. Sambandet ser enkelt beskrivet ut så att om man har tätare mellan hållplatserna, tar resan längre tid och då blir det lägre turtäthet (med samma antal bussar) eller högre kostnader (med fler bussar).

Nu är det så bra att fiffiga-buss-besluts-kommittén i nästa vecka kommer att skicka ut förslaget till nytt stadsbussnät på remiss så att alla, även Jacke Sjödin, har chansen att komma med synpunkter. Det hoppas jag många gör - för det är inte helt självklart var den rätta balansen ligger.

Ps. Jacke Sjödin för också fram förslaget (möjligen något raljant) att avståndet mellan hållplatser på sträckan Storvreta - Vänge skulle utökas till 2,5 mil så bussen kommer upp i jättehög hastighet och inte behöver stanna alls. Förslaget är egentligen väldigt klokt - om det fanns ett stort resande mellan Storvreta och Vänge. Alla som har tillgång till direktbuss vet att det är det mest attraktiva sättet att resa kollektivt. Men då måste det finns tillräckligt med resande för att det också ska finnas vanliga bussar som stannar och tar upp alla som inte bor just i Vänge och Storvreta,

Storlager i Varghällar ställer krav på kollektivtrafik

Bild från Enköpings kommuns hemsida.

Det är jättekul att att Martin& Servera ska flytta sin verksamhet till Enköping och att de ska etablera sig i Södra Varghällar, det vill säga i samma område som KG Knutsson och COOP:s lager. Men det betyder att det blir än mer angeläget att få igång en fungerande kollektivtrafik och cykelbanan till området. 

 Företaget lägger samman sina lager i Västerås och Årsta och flyttar till Enköping. Idag jobbar 250 personer på de båda lagren. Speciellt eftersom det handlar om att flytta en verksamhet är det viktigt att det redan från början finns möjlighet att resa kollektivt.

Idag finns närmaste busshållplats ute vid väg Stockholmsvägen och utan trafiksäker gång- och cykelbanan till området. Ska vi få ett samhälle där människor kan välja bort bilen, måste det vara möjligt att kunna ta sig till stora verksamhetsområden med kollektivtrafik. UL och Enköpings kommun behöver snarast få igång planeringen för att få till kollektivtrafik till området.

Grön budget för vit, växande arbetsmarknad

Skriver tillsammans med Solveig Zander och Stefan Hanna på UNT:s debattsida på nätet om Centerpartiets budgetförslag.

Med tanke på mötet med Dalbanans intressenter är särskilt detta stycke aktuellt:

När vi nu lägger en egen budget avsätter vi därför att ytterligare 480 miljoner kronor satsas på järnvägsunderhåll under åren 2016–2018. För oss är det viktigt att det finns pengar till järnvägsunderhåll både på järnvägen mellan Uppsala och Stockholm och mellan Uppsala och Sala.

Läs hela artikel här:  Grön budget för vit, växande arbetsmarknad

Grillby behöver bättra busstrafik

I fredagens EP skriver jag om att Grillby behöver bättre busstrafik.

Uppsala folkhögskola - en resurs för samhället

Idag var jag på besök på Uppsala folkhögskola, som är Wik folkhögskolas filial inne i Uppsala. Det var ett både roligt och lärorikt besök där jag fick träffa elever i tvåan som ställde en hel del frågor om politik, ideologi och landstinget.

De var väldigt duktiga på att förklara varför folkhögskolan behövs och att det kan finnas många olika anledningar till att man behöver den andra chans som allmän linje på folkhögskola innebär.

Det kändes verkligen att detta var en del av landstingets verksamhet som bidrar till att bygga ett starkare Sverige. Som gör att människor får chansen att utvecklas och också ge ett större bidrag till vår gemensamma välfärd. Det finns personer och partier som vill avveckla folkhögskolan, men för mig är det ännu tydligare efter dagens besök att folkhögskolan är en del i en politik för jobb, företagande och tillväxt.

Som jag uppfattade det bodde alla elever i Uppsala. Det är ingen tvekan om att det finns många också i övriga länet som skulle kunna växa med en folkhögskoleutbildning. Från Centerpartiet har vi motionerat om att det borde finnas en folkhögskolefilial också i Norduppland.