Fälldin

Fälldin med reportern Olle Söderlund i början av 1970-talet.

Tidigt i morse möttes vi av nyheten att Thorbjörn Fälldin är död. Som partiledare och statsminister hade han en stor betydelse för Centerpartiet och Sverige. Han bröt den socialdemokratiska hegemonin i politiken och visade att Centerpartiet på allvar var ett parti att räkna med också i städerna. Det märks inte minst i det arbete som vi i distriktet nu gör inför Centerdistriktets 100-års jubileum.

En viktig del i Fälldins förmåga som beslutsfattare att se till effekterna också för enskilda människan som påverkas av ett beslut och som lätt kommer i kläm mellan byråkrater och regler. Beskrivningarna är många av hur han ofta ställde frågor om hur ett beslutsförslag skulle påverka verkliga människor. Är det något man kan önska av vi i dagens politikergeneration skulle ta till oss mer av från Fälldin så är det just dett - att i våra beslut hela tiden se till den enskilda människan.

Bra förslag till Svealandsregion

Den statliga indelningskommittén har föreslagit en ny Svealandsregion. Indelningskommitténs förslag innebär Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län läggs samman till Svealands län.

Det kommer att bli en stark region som kan bidra till att underlätta människors vardag när det gäller tillväxt, pendling, infrastruktur och sjukvård. Geografiskt stämmer det med den inriktning som Centerpartiet i Uppsala län tidigare ställt sig bakom.

Ska det kunna bli verklighet krävs också en verklig decentralisering av makt från staten, vilket blir betydligt enklare när regionerna blir mer jämnstora. Det behövs också ett tydligt besked om att tvingande kommunsammanslagningar inte är aktuellt.

En viktig fördel med en gemensam region kommer också göra det lättare att behålla och utveckla specialistvård på mindre sjukhus och lasarett i regionen. Det finns i dag en utveckling, driven av krav på ökad patientsäkerhet och kvalitet, om att sjukhus ska göra ett visst minimiantal av olika insatser, eftersom övning ger färdighet.

Förslaget är inte förvånande, vad som däremot är förvånande är att arbetet i de olika län som ska gå samman inte har kommit längre. Ännu har inge gemensamma politiska arbetsgrupper bildads och någon tydlig plan har inte presenterats. Det är oroande - för ska detta komma på plats till den 1/1 2019 är det mycket att reda ut.

Centerpartiet i regionen har i varje fall inlett arbetet, men vi styr ju tyvärr inte i  mer än två av de nuvarande landstingen. 

BUP i länet centraliseras

Så var det dags igen. BUP-verksamheten ska centraliseras till Uppsala. Ingen rekrytering kommer att ske till Östhammar, Tierp eller Enköping. De som drabbas är naturligtvis de barn och ungdomar som behöver vård och deras föräldrar som redan drar ett tungt lass för att hjälpa sina barn.

Det är inte den första centraliseringen. Sedan valet har det skett ett tydligt trendbrott där vården steg för steg koncentreras. Denna gång är det svårigheter att rekrytera som anges som skälet för centraliseringen.

Från Centerpartiet är vi tydliga. Vi vill se vård i hela länet. Att denna typ av vård koncentreras till Uppsala är ett problem, oavsett orsak.

Ibland verkar det som om problemen varierar, men att förslaget på lösning alltid är det samma: koncentrera verksamheten till Akademiska sjukhuset. Därför behövs det ett ordentligt politiskt tryck för att verksamheten ska finnas i hela länet. Det fanns det under förra mandatperioden. Det verkar inte finnas på samma sätt idag.

Vårdcentraler, ambulanser och landsbygdstrafik centerfokus

Chefen för Tierpsambulansen Niklas Rosengren visar Centerpartiets Sara Sjödal var ambulansen måste står och passa. Med tre ambulanser dygnet runt i Tierp blir verksamheten betydligt bättre,

När vi i Centerpartiet idag presenterade vårt förslag till regionplan och budget var det pengar till vårdcentraler, bättre ambulanstäckning och utvecklad landsbygdstrafik som stod i centrum.

Vi ser att det behövs en ordentlig utveckling av primärvården. Alla säger det, men det händer alldeles för lite. Vi ser att många mindre vårdcentraler som är ensam på sin ort idag har problem. Vi ser därför behov av att ge dem ett extra stöd.

Men det handlar också om att mer vård ska klaras av på primärvårdsnivå, vi sätter ett beting på vård motsvarande 20 miljoner kronor som ska flyttas från sjukhusen till primärvården. Den totala ökningen för vårdstyrelsen, utöver uppräkning för löner och prisökningar, landar i Centerpartiets alternativ på nästan 60 miljoner kronor.

Centerpartiet stärker också länets ambulanssjukvård. Svaren på de interpellationer jag har ställt har visat att det behövs en utbyggd ambulanssjukvård, ibland är insatstiderna för långa. Centerpartiets förslag innebär en förstärkning i Tierp så att det där finns tre ambulanser dygnet runt och att en ambulans ska placeras dygnet runt i Knivsta. Speciellt förstärkningen i Tierp kan ha stor betydelse för hela länet – troligen ända ned till Enköping.

I budgeten lägger vi i Centerpartiet också fram förslag om förstärkningar av landsbygdstrafiken. I dag kör UL skolskjutsarna i många delar av länet. De turerna är öppna för allmänheten, men de går inte på loven. Vi vill att det under loven ska vara möjligt med anropsstyrd trafik på dessa linjer.

Stängning strider mot regler

Stängningen av vårdcentralen i Alunda fram till i oktober strider mot landstingets egna regler. Enligt den så kallade regelboken är det tydligt att vårdcentralen inte får stänga för semester:

i punkt 4.7 i den senaste regelboken står det:

Vårdgivaren skall bedriva verksamhet under vardagar minst mellan kl 08.00-17.00 året runt. Vårdgivaren har möjlighet till utökade öppettider med utgångspunkt från patienternas önskemål och behov. Vårdgivaren äger inte rätt att reducera tillgänglighet eller öppettider under semestrar, helger eller vid andra tidpunkter. Vårdgivaren äger dock rätt att ha stängt under max två planeringsdagar per år. Information ska ske till patienter och till sjukvårdsrådgivningen om stängningen. I informationen ska framgå vart patienten kan vända sig för att få vård

Vårdstyrelsens ordförande är medveten om att den förvaltning hon är ansvarig för planerar att bryta mot reglerna, det framgår av denna artikel i UNT. Ändå är hon inte beredd att slå fast att reglerna ska följas.

Den som ska följa upp att reglerna följs är samma vårdstyrelse.Jag har aldrig varit någon stark förespråkare för beställar-utförarmodeller, men vill man ha argument för den modellen är detta ett utmärkt exempel.

Att man inte alltid lyckas nå de mål man satt upp är en sak, men att medvetet som politiskt ansvarig acceptera ett medvetet regelbrott är något helt annat.

Stoppa stängningen i Alunda!

Sedan Socialdemokraterna tagit över makten i Uppsala län landsting har flera verksamheter fått stänga. Nu hotas vårdcentralen i Alunda.

Så var det dags igen. En fungerande vårdverksamhet ska stängas, så är i varje fall planen som läckt ut. Tillfälligt (sägs det i varje fall). Denna gång är det inte en liten distriktssköterskemottagning, utan en hel vårdcentral. Och inte någon liten vårdcentral, utan en med över 6000 listade patienter och dessutom rätt många äldre. Det handlar om vårdcentralen i Alunda.

Enligt UNT (Vårdcentral hotas av nedläggning) är det som föranleder stängningen att det är svårt att få läkare till Årsta vårdcentral, inne i Uppsala. Det finns ytterligare åtta landstingsdrivna  vårdcentraler inne i Uppsala tätort. Dessutom minst lika många som är privat drivna. Men istället för att hantera problemen i Uppsala med de sammantaget mycket stora utbud som finns där, funderar man på allvar på att helt stänga verksamheten på en ort i en annan kommun där det inte finns något alternativ.

Att ett sådant förslag ens diskuteras seriöst säger en hel del om inställningen till orter som Alunda i det av socialdemokrater och miljöpartister styrda landstinget. För Centerpartiet är det oacceptabel att den enda vårdcentralen på en ort stängs för att hantera bemanningsproblem inne i Uppsala.

Stoppa stängningen av Alunda vårdcentral!

Längre väntan på ambulans till Knutby

De som bor i Knutby får vänta längst på ambulans i hela Uppsala län. I genomsnitt (mediantid) tar över 34 minuter innan ambulansen är på plats - på ett prio 1 uppdrag! Det vill säga i de fall som det är riktigt bråttom. Det är en förlängning av väntetiden med nästan 5 minuter sedan i fjol, trots att landstinget nu har ambulansdirigeringen i egen regi och snabbat upp den processen.

Resultatet framgår av det interpellationssvar som jag fått av Bertil Kinnunen (S) och där jag frågor hur mycket bättre det blivit sedan jag i fjol frågade om insatstiderna till en del tätorter i lånet. Facit är inte uppmuntrande. På många ställen, inte bara i Knutby, har det blivit sämre.

Allt har dock inte blivit sämre. Enligt denna statistik så har tiderna till Harbo sjunkit rejält.

Sammantaget är det dock klart och tydligt att det behövs åtgärder. Med mediantider på en halvtimme betyder det att mer än hälften av dem som behöver en ambulans verkligen snabbt får vänta längre än så. Det är ju inte heller så att det handlar om Norrlands inland - Knutby och Almunge är viktiga tätorter i Sveriges fjärde största kommun.

Centerpartiet lyfte detta med tillgång till ambulans som en viktig fråga i valrörelsen. Vi hade också med en ny ambulansstation i Gränby i Alliansens gemensamma valplattform. En ny ambulansstation i Gränby beräknas förkorta insatsen till Knutby och Almunge med cirka 10 minuter. Ännu har inget besked om detta kommit från Socialdemokrater och Miljöpartister, utan i denna som i många andra frågor är det väntan som gäller.

Insatstider enligt interpellationssvar 2015 och 2016

Tiden avser mediantid.

Enköping att räkna med!

Så har då förslaget till ny regionindelning landat. Patrik Oksanen på Hela Hälsingland har i ett inlägg diskuterat bland annat var residensstäder och ska ligga och var det nya regionparlamentet ska sammanträda. Hans förslag på den sista punkten är Enköping, kanske inspirerad av mitt förslag om att Enköpings kommun borde börja marknadsföra sig som ett möjligt administrativt centrum för den nya regionen.

En del har väl uttryckt en del skepsis och sagt att Västerås (som är det alternativ som oftast nämns) skulle vara bättre. Jag tänkte då att det får man räkna på. Och det har jag gjort. Jag har räknat på restid från dagens residensstäder till Västerås och Enköping. Noteras bör att relationen Västerås - Västerås då blir noll. Ändå blir restiden kortast till Enköping. Nu handlar det inte om mycket - det är ju trots allt inte långt mellan Enköping och Västerås (13 minuter med tåg)

Resultatet blev så här:

Bil Kollektivt Västerås Enköping Västerås  Enköping Uppsala 65 44 68 45 Nyköping 116 103 155 129 Örebro 69 85 49 67 Falun 111 115 127 148 Gävle 120 99 130 101 Västerås 0 29 0 13 Summa: 481 475 529 503

Sammantaget går det alltså snabbare till Enköping både om man reser med bil och kollektivt. Man behöver naturligtvis räkna mer noggrant, jag har tittat på resor vid en viss tidpunkt (framme ca 10) och man kan kanske får andra värden med andra kartprogram (jag använde Google maps, målpunkt för bilresan järnvägsstation).

Men vad det visar är att tid att ta sig till orten knappast är ett skäl att avfärda Enköping som lämplig ort - snarare tvärt om. Räknar man dessutom in närheten till Stockholm, så vinner naturligtvis Enköping klart. Enköping är att räkna med för den som vill ha en lokalisering centralt i den nya regionen!

Stoppa höghastighetstågen

Jag skriver idag tillsammans med ytterligare fem ledande Centerpartister i Stockholms-Mälardalsområdet att den höghastighetsjärnväg som håller på att planeras bör stoppas. Jag har tidigare varit för järnvägen, men de senaste månadernas besked om ökade kostnader och en låg medfinansiering från andra än staten och skattebetalarna har fått mig att tänka om.

Det finns väldigt stora behov av infrastrukturinvesteringar. Vi har de senaste dagarna hört om hur en viktig upprustning av Dalabanan skjutits fram till 2026, vi vet om behovet av fler spår mellan Stockholm och Uppsala (som skulle kunna skapa möjligheter för helt nya bostads- och verksamhetsområden), en järnväg som knyter Mälarbanan till Uppsala är nödvändig, precis som dubbelspår på hela Ostkustbanan upp till Sundsvall.

Dessutom finns alla andra infrastruktur behov, inte minst när det gäller vägnätet och utbyggnad av cykelbanor finns väldiga behov. För att inte tala om att se till att alla får tillgång till bredband, som också borde vara en del i prioriteringsdiskussionen.

När det nu står klart att en höghastighetsjärnväg till 90-95 procent ska finansieras genom infrastrukturbudgeten och att de beräknade kostnaderna har skenat är det dags att besinna sig och konstatera att detta nog inte kan vara prioriterat i en värld med begränsade resurser. 

Debattartikeln är publicerad på debattplats i Svenska Dagbladet näringslivsdel. 

Rädda Dalabanan

Restiden med Upptåget till Sala riskerar att öka med 30 minuter när Trafikverket hotar med sänkta hastighet på Dalabanan. Det innebär nästan en fördubbling av restiden som idag är cirka 40 minuter. Till Borlänge kan restiden förlängas med 45 minuter. Den farhågan presnteras av Dalabanans intressenter. Att det verkligen finns en risk bekräftas av Trafikverket. "Det scenarier som Dalabanans intressenter går ut med det tycker jag stämmer ganska väl med verkligheten, säger Agneta Frejd, planerare på Trafikverket, till Radio Dalarna. Det skulle bli ett förödande slag mot Uppsala län om hastighetssänkningen genomförs. Vad som behövs är insatser på spåren som gör att hastigheten kan öka. När vi nu dessutom talar om framtida regioner där ett aktuellt alternativ är att Dalarna, Västmanland och Uppsala kommer att ingå i samma region är det som behövs bättre kommunikationer mellan länen, inte sämre.

Orsaken till hotet är befarade brister på spåret och att Trafikverket inte planerar att genomföra de nödvändiga spårbytena inte planeras för en tidigast 2026. Det behöver därför komma ett snabbt besked från staten om att nödvändiga insatser kommer att göras i tid.

Planerna på en höghastighetsjärnväg från Stockholm (egentligen Järna) till Göteborg och Malmö går vidare, med en kostnad på ett antal hundra miljarder kronor. Syftet är konkurrera med flyget. Samtidigt riskerar viktiga delar av den svenska järnvägen, till exempel Dalabanan, kraftigt sänkta hastigheter så att det till och med blir svårt att konkurrera med bilen. Det är dags att regeringen får sina prioriteringar klara och ser till att ge besked om att Dalabanan rustas så att den framgångsrika pendlingen och de berörda kommunerna kan fortsätta att utvecklas.

Jag har kommenterat för UNT: Restiden riskerar att fördubblas

Vad görs för att undvika problem vid trafikstörningar?

I torsdags var det stora störningar i tågtrafiken i Mälardalen. Detta drabbade tusentals resenärer, bland annat till/från  Enköping och Uppsala. Det är sådant som händer. Allt bör göras för att undvika liknande problem i framtiden, men även med de stora satsningar som görs på nybyggnad, underhåll och förstärkning av OStkustbanan och Mälarbanan kommer problem att inträffa också framöver.
Det är uppenbart att det fanns stora brister i samband med de stora trafikstörningarna i tågtrafiken den 28 januari som drabbade både resenärer från Enköping och Uppsala, inte minst fanns stora brister i kommunikationen till pendlarna och det verkar inte som om någon ersättningstrafik sattes in.

Det som inträffat har fått mig att fundera över om de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Mälardalen behöver ta ansvar för att säkerställa en fungerande kommunikation och åtgärdsplaner i samband med trafikstörningar. Jag har därför lyft frågan inför nästa kollektivtrafiknämnd.


Även om många av dem som drabbades inte skulle resa med trafik som vi upphandlat, utan med kommersiella företag som SJ, har vi som regional kollektivtrafik ett övergripande ansvar för all regional kollektivtrafik och är medborgarnas och resenärernas främsta företrädare. 

Wennbergs rekordunderskott

Efter sitt första år som landstingsstyrelsens ordförande redovisar Börje Wennberg ett rekordunderskott för landstinget. Bara jämfört med den delårsrapport som debatterades på senaste landstingsfullmäktige har resultatet försämrats med 50 miljoner.

I ett pressmeddelande har landstingsstyrelsen ordförande redovisat landstingets ekonomiska resultat för 2015. Sammantaget gjorde landstinget ett underskott på 106 miljoner kronor.

Det är det största underskottet på decennier och den kraftiga försämringen under senare delen av året visar på landstingets stora problem. Det är också tydligt att det inte längre bara är Akademiska sjukhusets som har problem med ekonomin, underskotten är också betydande för bland annat Kollektivtrafiknämnden och Landstingsservice.

Underskottet är i nivå med den prognos som presenterades för landstingsstyrelsen i december. Akademiska gör ett något mindre underskott än vad man trodde i december, men andra delar går sämre och det sammantagna underskottet är på samma nivå som prognostiserades i december.

Nettokostnadsutvecklingen  landade på 5,7 procent, inte någon gång under förra mandatperioden hade vi en så kraftig ökning av nettokostnaderna, om man justerar för övertagandet av kollektivtrafiken, som vi hade förra året.

För att sätta förra årets katastrofala resultat i sitt rätta sammanhang har jag tagit fram landstingets samlade resultat från 2002 och framåt. Det är balanskravsresultat, det vill säga rensat från bland annat vinster vid markförsäljning. 

Bokslut (balanskravsresultat)

2002            -73 miljoner kronor

2003            190 miljoner kronor

2004            -8 miljoner kronor

2005            89 miljoner kronor

2006            73 miljoner kronor

2007            116 miljoner kronor

2008            175 miljoner kronor

2009            142 miljoner kronor

2010            132 miljoner kronor

2011            164 miljoner kronor

2012            173 miljoner kronor

2013            202 miljoner kronor

2014            -34 miljoner kronor

2015            -106 miljoner kronor 

Stockholmare, inte särskilt smarta?

Sverige lättast biljettprissystem för svårt för stockholmarna? 

Enligt Dagens Nyheters Viktor Barth-Kron har stockholmarna svår att förstå SL:s biljettprissystem. Det måste betyda att de där stockholmarna inte är särskilt smarta. SL har nämligen landets enklaste biljettprissystem med en zon för månadskort och bara tre zoner för enkelresor. Endast UL har ett lika enkelt system (även om UL har fem zoner, eftersom trafik utanför länet och till Arlanda har egna zoner). Hela tunnelbanesystemet ligger dessutom i en zon.

För den som reser inom Stockholms län är det faktiskt väldigt enkelt att veta vad man ska betala, problemet är snarare att vet hur man betalar.

Nu diskuteras alltså en enhetstaxa i Stockholms län. Det kan vara en utmärkt idé och skulle göra det enklare för oss som ibland åker i tre zoner och i bland en. För oss som då och då är i huvudstaden och dess omgivningar är den intressanta frågan naturligtvis också vad denna enhetstaxa i så fall kommer att hamna på. Redan idag har Stockholm det högsta priset för en resa i en zon i hela landet (44 kronor i spärr, 36 i mobil eller förköp). Hur mycket dyrare blir det att resa med den nya enhetstaxan? För dyrare lär det bli för de allra flesta som idag bara reser i en zon. Det är ju inte så att det finns något gigantiskt överskott inom kollektivtrafiken i Stockholms län.

Priset blir nog inget större problem i centrala Stockholm, men längre ut i länet kan de relativt högra priserna för korta resor bli ett problem.

Viktor Barth-Kron undrar om man på 10-15 sekunder kan förklarar biljettsystemet för en turist. Nu är ju det väldigt kort tid, men det borde gå. Jag gör ett försök:

"Det finns tre zoner. I den centrala zonen, som inkluderar hela tunnelbanan, kostar en enkel 36 kronor om du köper biljett i förväg."

Det borde räcka för de flesta turister behov och tar ca 5 sekunder att berätta. En mer fullständigt version går också den på under 15 sekunder:

"Det finns tre zoner. I den centrala zonen, som inkluderar hela tunnelbanan, kostar en enkel 36 kronor om du köper biljett i förväg. Biljetterna gäller på bussar och tåg där det står SL. Åker du tåg till  Arlanda kostar det extra. Särskilda regler gäller för resor till Uppsala, Knivsta, Bålsta och Gnesta."

Se där - svårare än så är det inte.

Tredubblat stöd för Centerpartiets politik

Moderaterna har låtit göra en undersökning om förtroendet för partiernas flyktingpolitik. Frågan som ställt är "Vilket parti har du störst förtroende för när det gäller… invandring och integration?" Moderaterna gör en stor sak av att stödet för deras politik ökat med fem procentenheter från 13 procent våren 2014 till 18 procent december 2015 och det hänger media på.

Men frågan är om det inte är mer intressant att stödet för Centerpartiets politik ökat nästan lika mycket, med fyra procentenheter. Partiet har gått från 2 procent (då det lägsta stödet av alla partiet) till 6 procent. Vill man ha en bra rubrik kan man beskriva det som jag gjort i rubriken till detta inlägg, ett tredubblat stöd för Centerpartiets politik,

Det är också värt att notera att andelen som tycker att Miljöpartiet har bäst politik har halverats.

Förändringarna för samtliga partier ser ut så här:

Moderaterna +5 procentenheter
Centerpartiet +4 procentenheter
Vänsterpartiet +3 procentenheter
Annat parti +3 procentenheter
Sverigedemokraterna +1 procentenheter
Folkpartiet (sic) -1 procentenheter
Kristdemokraterna -1 procentenheter
Miljöpartiet -3 procentenheter
Socialdemokraterna -3 procentenheter

Ej svar -7 procentenheter
(ja, det blir en procentenehet för mycket)


Nu ska denna typ av undersökningar tas med en viss felmarginal. Det är Demoskop som gjort mätningen och ca 1000 intervjuer. Men det är i varje fall tydligt att Centerpartiet verkar ha fått ett ökad förtroende frågor om invandring och integration.

Bilder från moderaternas presentation finns här: Torsdagsfika

Ekonomi i fritt fall

Landstinget är på väg mot rekordunderskott.

Landstinget är på väg mot rekordunderskott och ekonomin är i fritt fall. För en vecka sedan diskuterade vi ett befarat underskott på 56 miljoner, på dagens möte med landstingsstyrelsen pekar ekonomirapporten på 107 miljoner kronor i underskott.

Om detta skriver jag på UNT:s debattsida idag.

Ett kapsejsat ledarskap

Landstinget i Uppsala län är på väg mot rekordunderskott samtidigt som antalet som står i vårdkö fördubblats på ett år. I mitt anförande på senaste landstingsfullmäktige beskriver jag resultatet av ett år med Socialdemokraterna i ledningen för landstinget och pekar på ett kapsejsat ledarskap.


 
 

Bra förslag från regeringen

I departementspromemorian Regionalt utvecklingsansvar i Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län (Ds 2015:53) föreslås att Landstinget i Uppsala län ska ta över det regionala utvecklingsansvaret för länet. Promemorian är nu ute på remiss. Förslaget i promemorian sammanfattas på detta sätt.

Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens läns landsting har nu hos regeringen ansökt om att få överta det regionala utvecklingsansvaret i sina respektive län. I denna promemoria föreslås att lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ändras så att lagen även omfattar dessa län. Förslaget innebär även att berörda landsting får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige respektive regionstyrelse. Vid val ska dock beteckningen landstingsfullmäktige alltjämt användas.

Tanken är att förändringen ska träda i kraft 1/1 2017. Det är ett bra förslag som gör det tydligare för medborgarna vem som har ansvar. Med tanke på att länets kommuner stod bakom ansökan och att ansvaret sedan drygt ett decennium inte längre ligger på länsstyrelsen kan man nog räkna med att förslaget får ett brett stöd från remissinstanserna.

Ett år med Socialdemokraterna - den sanna versionen

En bearbetad version av Socialdemokraterna annons som stämmer bättre
med verkligheten.

Socialdemokraten Börje Wennberg har varit landstingsstyrelsens ordförande i ett år nu. I en annons på Facebook skryter han över "Första året med Socialdemokraterna i ledningen för landstinget i Uppsala län". Och så har han bockat för tre saker som han åstadkommit: Tar kontroll över byggkostnaderna, Tar kontroll över ekonomin och Tar kontroll över vårdköerna.

På den första punkten får vi väl se vad som kommer. Sant är att det finns en del tjänstemannaförslag att skära ned på investeringskostnaderna. Bland annat finns förlag om att låta bli att bygga det tillagningskök som behövs på Akademiska sjukhuset. Vad det blir av dessa förslag återstår att se.

När det gäller ekonomin finns det dock redan facit efter ett år med Socialdemokratisk brist på ledning av Uppsala läns landsting. Landstingets delårsrapport pekar mot ett underskott på 56 miljoner kronor. Det enda som gör att det inte ser ännu värre ut är att landstinget lyckligtvis får stora engångsintäkter.

Trots detta ser alltså landstinget ut att gå emot ett rekordunderskott. Om prognosen håller kommer landstinget att göra sitt sämsta resultat sedan 2002, då Mats O Karlsson (S) var tvungen att redovisa ett underskott på hela 73 miljoner kronor.

Men det kan bli värre. Tyvärr verkar det som utvecklingen även efter delårsrapporten går i fel riktning. I stället för den förbättring av ekonomin på Akademiska sjukhuset som vi alla hoppats på, ser det snarare ut som det sker en kraftig försämring. På samma sätt verkar också Kollektivtrafiknämnden gå emot ett större underskott än det som prognostiseras i delårsrapporten. Den senaste ekonomirapporten talar om ett underskott på över 100 miljoner kronor för landstinget som helhet. Detta är resultatet av en oförmåga att styra och leda. Detta är resultatet av att genomtänkta strategier kastades i papperskorgen för att ersättas med kaos. Detta är resultatet av ett kapsejsat ledarskap.

Sedan till vårdköerna. Här glider man undan i delårsrapporten och ger en väldigt välsminkad bild av verkligheten. Sanningen är att det för ett år sedan, i september 2014, var 2 493 personer som väntat över 90 dagar på sitt första besök eller på behandling/åtgärd i specialistvården. Sedan hände något den 14 september. I september i år är det 4 991 personer som väntat längre än 90 dagar. Det är alltså mer än en fördubbling. Då säger Börje Wennberg att han "tar kontroll över vårdköerna".

Jag har gjort om Socialdemokraternas Facebookannons så att den stämmer bättre med verkligheten. Den sanna bilden ser ni här ovan.

Stora sjukhus inte effektiva

Från DN-debatt. Något för oss i Uppsala att fundera över

Idag överlämnar Utredningen om högspecialiserad vård sitt förslag till regeringen om hur den högspecialiserade vården bör organiseras och utvecklas, en utredning som Vårdsverige sett fram emot med spänning. Redan på morgonen var det dock möjligt att ta del av huvudinnehållet i en debattartikel på Dagens Nyheters debattsida med rubriken Hundratals liv per år räddas om vården koncentreras .

Det ska bli intressant att ta del av hela utredningen, men det är ingen tvekan om att övning ger färdighet och att en del vård kräver många och avancerade resurser. Detta kommer att leda till att viss vård inte längre finns lika nära, men att det blir bättre. Men, som påpekas, det är mycket möjligt att bli duktig också på mindre sjukhus, om man där får göra många insatser. Det har till exempel visat sig på lasarettet i Enköping. I arbetet med att koncentrera vården är det därför viktigt att se vad som kan göras på olika sjukhus i regionen.

Det är också tydligt att stora sjukhus inte är effektiva. I debattartikeln talar man om att sjukhus med fler än 400-600 vårdplatser har nackdelar ur effektivitetssynpunkt. Detta är självklart något som vi behöver ha med i den framtida organisationen av vården bårde i vårt län, i sjukvårdsregionen och landet.

Vår uppgift i landstinget i Uppsala län, som ansvariga för regionens största sjukhus, blir att i huvudsak fundera över vilken vård som bättre och effektivare kan utföras på andra sjukhus än Akademiska sjukhuset. Annars kommer vi inte att ha utrymme för ytterligare koncentration av den riktigt specialiserade och komplicerade vården till Akademiska sjukhuset.

Skenande underskott för Akademiska sjukhuset

Det är tydligt att socialdemokrater och miljöpartister helt tappat kontrollen över landstingets ekonomi. I den nya månadsrapport som ska behandlas på produktionsstyrelsen i nästa vecka ökar Akademiska sjukhusets underskott med 30 procent. Nu lyder prognosen på -260 miljoner kronor.

Till detta ska läggas att också Kollektivtrafiknämnden prognostiserar ett underskott på omkring 26 miljoner kronor, till stor del beroenden på en medveten riskfyllt budgetering från socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister i nämnden.

Idag är det varken ordning och reda i beslutsprocesser eller ekonomi i landstinget. Det kan på sikt bli väldigt dyrt för länets invånare.