I mellandagarnas nyhetstorka har en bloggpost från Stefan Hanna givit upphov till en liten debatt. Hanna konstaterar att vi som samhälle har problem med övervikt och att vi endera väljer att betala de kostnader som detta leder till gemensamt, eller beskattar dem som har en ohälsosam livsstil.
Det som gjort att det blivit en sådan debatt är dels att få som kommenterar verkligen läst blogginlägget och att de därför missuppfattar det hela som ett konkret förslag, dels att Hanna kopplar skatten direkt till vårdkostnader. Sanningen är att principen är vedertagen till exempel när det gäller punktskatter på alkohol och tobak (läs till exempel Oscar Sundevalls inlägg). Ju mer alkohol man dricker, desto mer alkoholskatt betalat man. Liknande förslag för att angripa övervikt skulle till exempel kunna vara punktskatter på socker och fett (Hägglund föreslår skatt på socker och fett, Skatt på läsk och godis behövs). Det uttalade syftet med dessa skatter är dock inte att betala för extrakostnaderna (då borde nämligen alkoholskatten vara många gånger högre), utan att bidra till att styra konsumtionen. Samma princip används inom miljöpolitiken, till exempel med koldioxidskatter.
Den grundläggande frågan är hur vi ska öka svenskarnas hälsa i framtiden och därmed minska belastningen på hälso- och sjukvården. När det gäller övervikt tror jag inte i första hand på ekonomiska styrmedel, det viktigaste måste vara att få människor att röra mer på sig. Det tror jag är svårt att lösa med skattesystemet.
På en punkt skulle det dock kunna vara möjligt att ge Hanna rätt. I Sverige har vi reducerad moms - 12 procent - på livsmedel. Till livsmedel räknas även till exempel läsk, chips och godis. Även om jag kan förstå att det kan vara krångligt att dra gränserna i livsmedelsbutiken, kan man undra varför det ska vara lägre momssats på en påse chips än på ett par löparskor.
Andra som bloggar: Christian Ottosson, Annie Johansson,
Jag började som städhjälp
-
Jag är nog inte ensam om att blicka tillbaka på livet då man just fyllt 50
år. Personligen tittar jag i backspegeln ganska ofta – kanske till och med
mer ä...
9 månader sedan
2 kommentarer:
Hejsan Johan, tycker du alltså att det skall vara statens uppgift att styra och kontrollera våra mänskliga och personliga val på detta sätt? Finns det i din mening inget eget ansvar och frihet för individen i vad man äter och dricker?
Och är det ens möjligt? Det finns ju många människor som har en rätt snabb ämnesomsättning och därmed kan äta både godis och fet mat utan att lägga på sig eller på något annat sätt ta skada (och även mår bra av att äta kaloririk mat). varför skall de behöva betala merför att grannen blir tjock?
Även om var och en själv har ansvar för sin hälsa, bör naturligtvis samhället (och staten) hjälpa till. Det går inte att lägga ansvaret bara på den enskilda individen.
Mitt exempel handlar om den nedsättning av momsen som finns på till exempel chips. Jag ser inga skäl till varför det ska finnas en sådan nedsättning, annat än rent skattetekniska.
Förutsatt att vi ska ha skatter för att finansiera stat och kommun, bör naturligtvis de skatterna utformas så att de gör så mycket nytta och så lite skada som möjligt.
Skicka en kommentar