Sveriges 20 största landsbygdskommuner

Bild från Sveriges näst största landsbygdskommun.

Vad är en typisk landsbygdskommun? Ja, det är lätt att tro att det är någon kommun i Norrlands inland, eller möjligen i Småland. Men man kan också tänka annorlunda. Vilken kommun är det som har flest människor som bor på landsbygden, det vill säga utanför tätort.

Det blir en intressant lista som toppas av Uppsala - där över 25 000 invånare bor utanför tätort. Sedan följer Gotland och Norrtälje, med drygt 21 000 invånare på landsbygd. Enköping kommer på 8:e plats med drygt 13 000 som bor utanför tätorter.

Det kan finnas mycket som påverkar, gränsen för tätort går vid 200 invånare, har man småorter i en kommun som kryper över den gränsen minskar landsbygden, utan att det kanske egentligen upplevs som någon större skillnad. Samtidigt kan utvecklingen också gå åt andra hållet, och tätorter blir småorter och därmed landsbygd i denna statistik.

Det skulle vara roligt om kommunerna började tävla också om att växa på landsbygden. Kan Norrtälje växa om Gotland? Och visst borde väl Enköping satsa på att inte bara vara Sveriges närmaste stad, utan också Sveriges femte största landsbygdskommun!

1.       Uppsala	25 012
2.       Gotland	21 746
3.       Norrtälje	21 566
4.       Linköping	15 359
5.       Örebro	15 199
6.       Örnsköldsvik	13 965
7.       Skellefteå	13 573
8.       Enköping	13 120
9.       Norrköping	12 382
10.   Umeå	12 373
11.   Kristianstad	12 368
12.   Jönköping	12 350
13.   Varberg	12 094
14.   Sundsvall	11 991
15.   Växjö	11 625
16.   Mark	11 261
17.   Karlskrona	10 870
18.   Kungsbacka	10 842
19.   Uddevalla	10 459
20.   Hudiksvall	10 330

"Skräpytor" och tillväxt

Ett referat i Veckans Affärer har börjat cirkulera. Det är en föreläsning på Nordic Business Forum Sweden av Kjell A. Nordström som refereras där han påstås ha sagt att:

Vi kallar detta för skräpyta. Det är till exempel Värmland och Gotland som är typiska fall av skräpyta. Där finns ingen ekonomisk aktivitet, inga universitet, ingen underhållning, ingen shopping, ingenting, bara träd 

Han ska också ha sagt att Stockholm växer snabbare än Kina.

Till att börja med verkar ju den gode Nordström ha ett förhållande till sanningen som gör att ha har en framtid som talesperson för Donald Trump. Universitet finns både på Gotland och i Värmland.

Det här med tillväxt är ju lite lurigt, det kan användas både om befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt. Även Stockholm är ett diffust begrepp - det kan innebär allt från Stockholms stad till hela Stockholm-Mälardalen, inklusive Östergötland och Gotland.

Låt oss titta på detta med den ekonomiska tillväxten och utgå från länen. När man mäter ekonomisk tillväxt i länder brukar man utgå från bruttonationalprodukten per capita, det vill säga det samlade värdet av produktionen i ett land delat med befolkningen. Motsvarigheten på regional nivå är bruttoregionalprodukt. Ska man mäta ekonomisk aktivitet i en region är det ett lämpligt mått. Om vi tittar på vilken del av Sverige som har högst bruttoregionalprodukt per invånare, så ligger Stockholms län i topp. Men tittar vi istället på var tillväxten är snabbast, så är det andra som sticker upp.

Om vi ser till utvecklingen de senaste fem åren ser topplistan ut så här:

1. Västra Götaland +18,5%
2. Gotland +18,1%
3. Jönköping +16,1%
4. Uppsala +16,0%
5. Kronoberg +15,7%
6. Stockholm +15,6%
7. Värmland +14,5%

De två "skräpytorna" har alltså de senaste fem åren haft en ekonomisk tillväxt som överstiger eller är ungefär i nivå med Stockholms. Stockholms län har inte den enorma ekonomiska utvecklingskraft som det verkar när man följer debatten. Ser man det i ett längre perspektiv klarar sig dock Stockholm bättre än både Värmland och Gotland, men halkar samtidigt själv ner ytterligare några steg. Om man ser utvecklingen sedan år 2000 är det Norrbottens län som toppar tillväxtligan med + 71%, följt av Uppsala län +70% och Västerbottens län +69%.  Stockholm hamnar på en åttonde plats med +60% och får se sig passerad i tillväxttakt av Västra Götaland, Halland, Östergötland och Kronoberg.

Stockholm är en stor del av Sveriges ekonomi, inte minst för att det bor så stor del av landets befolkning där. Det är viktigt för hela Sverige att ha bra förutsättningar för tillväxt i Stockholm. Men räknat per invånare finns det många andra län som bidragit betydligt mer till landets tillväxt de senaste 15 åren än stockholmarna - det kan vara värt att hålla i minnet.

Det föddes ett barn i Åbo

"Det är inte acceptabelt. Vi är Sveriges fjärde största stad och måste kunna ha en förlossning som är dimensionerad att ta emot alla kvinnor i Uppsala län." Citatet är från Vivianne Macdisi i en artikel 2014 Nu kommer rapporter om att det är mycket stora problem. En artikel i Dagens Nyheter beskriver att en blivande mamma från länet fått föda i Åbo och att också en annan mamma där Akademiska sjukhuset haft ansvar varit tvungen att resa till Åbo för övervakning, men behövde inte föda där. Detta är enligt sjukvårdsminister Gabriel Wikström "helt oacceptabelt

"Blivande föräldrar ska inte behöva skickas till utomlands för att föda sina barn." säger Wikström.

Sjukvårdsministern menar också att det är ett mycket oroande om vi riskerar vår mycket goda vård om vi skickar den här typen av patienter utomlands. Wikström gör naturligtvis helt rätt när han pekar på landstingens ansvar. I detta fall är det Landstinget i Uppsala län som är det landstings som har misslyckats. Vi får hoppas att det nu ansvariga landstingsrådet Vivianne Macdisi delar Wikström uppfattning och ser till att få ordningen på den avancerade vården för nyfödda.

Samtidigt ska vi vara väldigt glada över det gränsöverskridande samarbete vi har med bland annat Finland. Och även om det i de aktuella fallen varit en del språksvårigheter är det ju inte självklart att en flytt inom landet är mer praktisk.

Radio Upplands har också uppmärksammat problemen: Rekordmånga för tidigt födda nekas plats på Akademiska

Bu eller bä för nattstopp?

Det började med att Folkpartiet (som de hette då) lanserade idén om så kallade nattstopp och jag tror till och med vi hade med idén som en del av Alliansens gemensamma politik i landstinget inför valet. Efter valet lade lades förslaget fram av Liberalerna (eller möjligen Folkpartiet, minns inte riktigt). Till samma sammanträde lanserad socialdemokrater och miljöpartister ett liknande förslag. Nu har vi i Kollektivtrafiknämnden i stor enighet beslutat att det ska genomföra ett försök med nattstopp.

Vad innebär då nattstopp. Ju det betyder att den som vill kan få gå av mellan hållplatserna under kvällar och nätter och därmed inte behöva gå lika långt. Meningen är att skapa större trygghetskänsla.

Ett antal bussförare har uttryckt oro för att nattstopp kan få negativa effekter, bland annat för deras arbetsmiljö. Dessa farhågor var kända när nämnden tog beslut. Erfarenheterna från de områden där nattstopp införts är att farhågorna inte besannas. Genom ett försök också i vårt län kan vi få svar på frågan om det fungerar också i en större stad. Men självklart ska man ha respekt för den oro som finns. Det är därför man ska börja med ett försök som kan utvärderas och justeras.

Lyckad likvidering på Göteborgs nation

Så är det då över med Regionförbundet i Uppsala län. På sista regionförbundsfullmäktige i fredags på Göteborgs nation i Uppsala beslutades att förbundet skulle "likvideras". Verksamheten tas nu över av Region Uppsala, och i huvudsak av den regionala utvecklingsnämnd där jag är vice ordförande.

Vi tog i varje fall beslut om en ny regional utvecklingsstrategi, RUS, innan förbundet lades ned. De slutliga förslaget innehöll både tydliga mål om bredband till hela länet och mål om ökning av jordbruks- och trädgårdsproduktion i länet. Två viktiga områden där vi hade förslag i landstingsstyrelsen, men som då inte kom med. Min stora insats var att jag upptäckte att riksväg 70 mellan Enköping och Sala inte fanns med på den viktigaste kartan, med bred politisk samsyn över alla blockgränser beslutades att kartan ska överensstämma med verkligheten.

Den stora behållningen under dagen var dock Jacke Sjödin, som på ett utmärkt sätt lyckades sammanfatta Mats O Karlssons föredrag och bok om regionförbundets historia.

Mälartåg tar form

Det sker en spännande utveckling i tågtrafiken i Mälardalen. Mälab och dess ägare har beslutat att köpa in tåg för att slippa vara helt i händerna på operatörerna och därmed få större möjligheter att ge invånarna den stabilitet och utveckling de förväntar sig när det gäller pendlingsmöjligheter.

Som en del av det arbetet var delar av Mälabs styrelse på besök för att se den provvagn som byggts upp. Sådan byggs för att i praktiken testa av olika inredningsdetaljer. Självklart fanns det en stor mängd punkter som behöver ses över - men sammantaget var det ett mycket positivt intryck som provvagnen gav.

För den som någon gång suttit fast efter en älgkrock var det också roligt att höra hur man tänkt för så långt möjligt utforma tåget så det själv kan ta sig till station efter en krock och därmed undvika behovet av att evakuera tåget mitt ute i skogen.

Testvagnen är en testvagn för att möjliggöra förändringar och förbättringar, det betyder naturligtvis att det enda som är riktigt säkert är att när tågen väl börjar rulla 2019 kommer de inte att se ut exakt som det vi fick se i torsdags.

Elbusspremiär i Bålsta och Enköping

Äntligen är de på plats - de första rena elbussarna i UL:s trafik. Två bussar som körs av Sambus. En i Bålsta på linje 304 och en i Enköping på linje 216. I Uppsala går sedan tidigare ett antal elhybridbussar.

Från Centerpartiet har vi inställningen att elbussar är det bästa alternativet för denna typ av tätortstrafik. Biogas och biodiesel av olika slag är det som passar bäst i mer långväga trafik med till exempel regionbussar.

Det är kul att det UL nu tar ytterligare steg för att klara målet om en fossilbränslefri kollektivtrafik till 2020 (och ja, bussarna kör på grön el).

Spårväg behövs inte i Uppsala

Tydligt besked - BRT är bästa alternativet för 

kollektivtrafiken och ekonomin. 

Det finns inget behov av spårväg i Uppsala fram till 2030. Det är slutsatsen i den rapport som tagits fram på uppdrag av Uppsala kommun och Uppsala läns landsting som presenterades idag.

Fram till 2030 är ett system med snabbussar, så kallad BRT, det mest lämpliga alternativet. Den sammanfattande bedömningen i rapporten är att: ”BRT svarar kapacitetsmässigt mot den resandeefterfrågan som prognostiseras och BRT kan, i en jämförelse med spårväg, genomföras på ett enklare och sätt till en lägre kostnad.”

Resultatet är inte förvånande, det stämmer väl med den bild vi har sedan tidigare, där det inte finns behov av spårväg i Uppsala under de närmaste decennierna. På längre sikt, fram till 2050, gör utredningen bedömningen att delar av Uppsala stad behöver ytterligare kapacitet och att det då inte räcker med snabbussar, men det är långt in i framtiden.

Det är nu dags att på allvar börja planera för en snabbusslösning istället för att fastna i ytterligare diskussioner om det ska vara spårväg eller inte. Den processen borde ha gått igång direkt efter valet, när det stod klart att BRT var det mest lämpliga alternativet. Tyvärr har den dragit ut på tiden för att vissa inte klarat av att ge upp spårvägsdrömarna.

Det är däremot klokt att planera stadens utbyggnad så att det underlättar för en eventuell framtida spårvägsutbyggnad. Sedan får vi se när det blir aktuellt. 2050 är långt fram i tiden och det kan ske förändringar både i teknik och resandemönster som förändra förutsättningarna.

Vi vet till exempel inte hur byggandet av ett nytt bostadsområde och en station Uppsala södra i Bergsbrunna kan påverka de framtida resandeströmmarna så att behovet in mot Uppsala resecentrum inte växer lika snabbt från de södra delarna av staden.

Tillägg 2016-12-12
Många har velat läsa hela utredningen, men den har inte varit så lätt att få tag på. Jag har nu lagt upp den, så att alla kan ta del av innehållet: Systemvalsstudie

Sista landstingsfullmäktige - påminnelse om att minoriteten är en minoritet

Idag har vi haft det sista landstingsfullmäktige någonsin i Uppsala län. Från nästa år kommer det istället att kallas till regionfullmäktige. Den största frågan var naturligtvis den reviderade budgeten. Den stora budgetdebatten hade vi ju i somras och från Centerpartiet hänvisade vi i huvudsak till det förslag som vi hade då.

Vad som var nytt var ändringar i patientavgifterna. Utan någon dialog eller utredning hade Socialdemokraterna och Miljöpartiet kommit på att det skulle ändra på avgifterna, bland annat skulle en avgift för besök hos sjuksköterska och distriktssköterska införas - besök som man tidigare inte behövs betala för. Dessutom skulle en ambulansavgift införas.

Att förslaget var dåligt berett blev tydligt när Börje Wennberg i sitt anförande presenterade två nåa ändringar. Dels en höjning av avgiften för besök hos sjuksköterska på Uppsala Närakut, dels en förändring av ambulansavgiften så att den ska dras av från akutavgiften om man måste åka ambulans in till akuten. Tydlig exempel på att ärendet var dåligt utrett från början.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet hade också snickrat ihop en hög med indikatorer som skulle läggas till i budgeten. Detta hade de gjort utan någon förankring. Förslaget fanns inte när Landstingsstyrelsens arbetsutskott behandlade budgeten och inte heller presenterades det för landstingsrådsberedningen. Den delen av budgeten återremitterades sock av en majoritet av landstingsfullmäktige, en nyttig påminnelse till de styrande att även om de ibland tror att de har egen majoritet, så har det inte det.

Viljan saknades i hela regeringen

Så föll då den stora regionfrågan ännu en gång. Det kan finnas många orsaker till detta. En är nog att även om Ardalan Shekarabi varit intresserad av att faktiskt decentralisera makt, så har inte regeringen som helhet varit detta.

Från landstinget i Uppsala län skrev vi följande i vårt remissvar att landstingen"på regional politisk nivå ta ansvar för frågor inom fler politikerområden. Vi menar att infrastruktur i vägar, järnvägar och bredband, liksom delar av arbetsmarknadspolitiken, utbildningspolitiken, forskningsfinansiering och ett vidgat ansvar för den nationella delen av kulturpolitiken är exempel på sådana områden."

Från Centerpartiet har en viktig fråga varit just ökat regionalt ansvar för arbetsmarknadspolitiken, svaret från regeringen var tydligen ett visst ökat regionalt inflytande i arbetet med de så kallade kompetensplattformarna. I övrigt inget konkret. Det räckte naturligtvis inte.

Centerpartiet ville också till exempel ha en utredning om regionaliserade skattebaser. Det ganska enkla kravet var regeringen tydligen inte villig att gå med på.

Sedan finns det säkert punkter där regeringen anser att Centerpartiet varit alltför tjurigt, så är det alltid när det havererar.

Det stora problemet nu är att den regionala obalansen fortsätter, där tre tre stora och starka regioner i södra Sverige: Stockholm, Västra Götaland och Skåne fortsätter att dominera. Det är inte bra för att skapa ett Sverige som håller samman,

Resultat i politiken

Station Odenplan

I dessa dagar då de enkla slagordspolitikerna vädrar morgonluft var det ändå skönt att delta på Mälardalsrådet aktivitet kring nya Citybanan i Stockholm med provåkning och besök på nya station Odenplan. Ett tydligt exempel på varför svenska politiker faktiskt förtjänar ett betydande förtroende.

Citybanan gör det möjligt att flytta bort all pendeltågstrafik från spåren på Stockholms central ner i underjorden till en ny pendeltågsstation. Det kommer att ge bättre förutsättningar för pendeltågstrafiken i Stockholm och bättre möjligheter för regionaltågtrafiken i hela Mälardalen, framför allt när ytterligare en del kompletterande delar är på plats.

Att detta blir verklighet nu, och inte i en obestämd framtid eller aldrig, beror på att vi har politiker som är beredda att tänka långsiktigt, se till helheten och beredda att ta en del obekväma beslut. För så var det. När det visade sig att investeringen skulle bli betydligt dyrare än vad man beräknat tidigare, blev det nödvändigt för kommuner och landsting att gå in och bidra med pengar till staten. Ett slags omvända statsbidrag kan man säga. Det är då naturligtvis lätt att säga nej, men det hade då inneburit att det dröjt ännu längre innan vi fått bättre ordning på tågtrafiken i regionen. Vill man ha något gjort får man ibland låta pragmatismen ta över principerna.

Det fanns de som ville säga nej: Socialdemokraterna i Enköping var beredda att låta pendlarna vänta om jag minns rätt sa också Socialdemokraterna i Uppsala nej.

Som tur var tog de styrande majoriteterna i regionens landsting och kommuner sitt ansvar och skrev på avtalet (som också förpliktigar staten till ytterligare infrastruktursatsningar) - både kommuner och landsting med Alliansstyre och med S-styre. En särskild eloge till Åke Hedén (C) i Enköping, som dessutom bidrog till att lösa lagstiftningen kring en del redovisningstekniska klurigheter (om jag nu kommer ihåg det tekniska rätt).

Nu står den klar, om ett drygt halvår börjar pendeltågen gå i tunneln under centralen och det blir bättre utrymme för regionaltågen. Ett konkret samarbete av regionens politiker över partigränser, länsgränser och över tid. Ett konkret exempel på vad politik egentligen handlar om - att i första hand bygga ett bättre samhälle, även om man kanske inte ens kan räkna med ett tack när det hela är klart!

Besvikelse för Uppsala län

Det bidde ingenting. Inget besked om fyrspår, inget besked om Arosbanan. Den infrastrukturproposition som regeringen presenterade idag var en besvikelse för Uppsala län. 

Johan Edstav hoppades på besked om Arosbanan i
Radio Uppland förra veckan- så blev det inte.

Marlene Burwick hoppades på fyrspår 

- inte heller det fanns med. 

Tvärtemot vad många förväntat sig gavs inget positivt besked om att bygga ut Ostkustbanan mellan Uppsala och Stockholm med ytterligare två spår när infrastrukturpropositionen presenterades. Inte heller när det gäller de övriga delar av järnvägsinfrastrukturen som är prioriterade från länet, till exempel byggandet av Arosbanan mellan Uppsala och Enköping, verkar det komma några positiva besked i infrastrukturpropositionen - trots att Johan Edstav (MP) hoppades på det så sent som för en vecka sedan.

Från Uppsala län har vi varit tydliga över partigränserna om behovet av fyrspår mellan Uppsala och Stockholm och det är tråkigt att bland andra Marlene Burwick (S) och Johan Edstav (MP) inte fått bättre gehör från sin regering i det här läget. Men vi får fortsätta att kämpa.


Det är bra att det blir fortsatta satsningar på drift- och underhåll av befintlig infrastruktur, även om det de närmaste åren är betydligt mindre än vad Centerpartiet vill ha.

Majoritetens "hitte-på-lista"

Ser att majoriteten i landstinget lanserat en "hitte-på-lista" över sådant de säger sig ha åstadkommit. "Fler tågstationer" är tydligen en punkt på listan. Jag har då inte sett någon sådan. Inte heller någon kapacitetsstark kollektivtrafik Uppsala - tvärtom har den utredningen försenats och det finns fortfarande inte ens en officiell rapport (den skulle ha presenterats före sommaren). Kan också konstatera att en hel del som man verkligen åstadkommit faktiskt saknas. Till exempel att S+MP har: * Redovisat det största ekonomiska underskottet i landstingets moderna historia

*Stängt BUP i Eköping

* Stängt BUP i Tierp och Östhammar

* Stängt distriktssköterskemottagningen i Morgongåva

* Stängt specialistmottagningar i Tierp

* Kraftigt ökade köer i specialistvården

* Höjt biljettpriserna i kollektivtrafiken

* Försenat nytt sjukhuskök på Akademiska sjukhuset

* höjt skatten

Fler väntar för länge på vård

Så här ser utvecklingen ut i vårt län när det gäller väntetider till besök hos allmän psykiatri. Det är uppenbart att något hänt. Jag har därför ställt frågan till ansvarigt landstingsråd om det finns något samband mellan den kraftiga ökningen av antalet som får vänta alldeles för länge (över tre månader!) på vård och de besparingar på psykiatrin som S+MP+V godkände inom psykiatrin i mars 2015.

Jag ställer också frågan när väntetiderna kommer att vara nere på samma nivå som 2014. Ska bli mycket intressant att se vilka svar jag får.

Fler väntar förlänge på vård

Så här ser utvecklingen ut i vårt län när det gäller väntetider till besök hos allmän psykiatri. Det är uppenbart att något hänt. Jag har därför ställt frågan till ansvarigt landstingsråd om det finns något samband mellan den kraftiga ökningen av antalet som får vänta alldeles för länge (över tre månader!) på vård och de besparingar på psykiatrin som S+MP+V godkände inom psykiatrin i mars 2015.

Jag ställer också frågan när väntetiderna kommer att vara nere på samma nivå som 2014. Ska bli mycket intressant att se vilka svar jag får.

Längre köer med Socialdemokraterna

Rubriken i dagens UNT är tydlig. Kötiderna till psykiatrin har ökat dramatiskt. Det betyder att betydligt fler människor idag får vänta på vård jämfört med för ett år sedan. Det är tydligt att denna negativa utveckling tagit fart sedan Socialdemokraterna började styra i Uppsala läns landsting.

I juni 2014 när Alliansen styrde över länets sjukvård hade 14 personer väntat mer än 90 dagar på ett första besök inom allmänpsykiatrin. Det motsvarade 3,3 procent av de som behövde ett besök. I juni i år - efter drygt 1,5 år av socialdemokratiskt styre var det 109 patienter som väntat mer än 90 dagar - motsvarande hela 27,7 procent av de patienter som behövde vård.

Det är inte heller bara psykiatrin som drabbas. Väntetiderna har generellt ökat i vården efter valet. I juni 2014 fick 90 procent ett första besök inom specialistvården inom 90 dagar. Man kan tycka att det inte är tillräckligt bra, men sedan Socialdemokraterna tog över har väntetiderna ökat drastiskt. I juni 2016 var det mer än var fjärde patient som fick vänta mer än 90  dagar på ett första besök hos specialist. Även när det gäller andelen som väntat mer än 90 dagar på operation/åtgärd har det skett en ökning från lite drygt 12 procent till nästan 19 procent.


Källa: http://www.vantetider.se/

Fälldin

Fälldin med reportern Olle Söderlund i början av 1970-talet.

Tidigt i morse möttes vi av nyheten att Thorbjörn Fälldin är död. Som partiledare och statsminister hade han en stor betydelse för Centerpartiet och Sverige. Han bröt den socialdemokratiska hegemonin i politiken och visade att Centerpartiet på allvar var ett parti att räkna med också i städerna. Det märks inte minst i det arbete som vi i distriktet nu gör inför Centerdistriktets 100-års jubileum.

En viktig del i Fälldins förmåga som beslutsfattare att se till effekterna också för enskilda människan som påverkas av ett beslut och som lätt kommer i kläm mellan byråkrater och regler. Beskrivningarna är många av hur han ofta ställde frågor om hur ett beslutsförslag skulle påverka verkliga människor. Är det något man kan önska av vi i dagens politikergeneration skulle ta till oss mer av från Fälldin så är det just dett - att i våra beslut hela tiden se till den enskilda människan.

Bra förslag till Svealandsregion

Den statliga indelningskommittén har föreslagit en ny Svealandsregion. Indelningskommitténs förslag innebär Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län läggs samman till Svealands län.

Det kommer att bli en stark region som kan bidra till att underlätta människors vardag när det gäller tillväxt, pendling, infrastruktur och sjukvård. Geografiskt stämmer det med den inriktning som Centerpartiet i Uppsala län tidigare ställt sig bakom.

Ska det kunna bli verklighet krävs också en verklig decentralisering av makt från staten, vilket blir betydligt enklare när regionerna blir mer jämnstora. Det behövs också ett tydligt besked om att tvingande kommunsammanslagningar inte är aktuellt.

En viktig fördel med en gemensam region kommer också göra det lättare att behålla och utveckla specialistvård på mindre sjukhus och lasarett i regionen. Det finns i dag en utveckling, driven av krav på ökad patientsäkerhet och kvalitet, om att sjukhus ska göra ett visst minimiantal av olika insatser, eftersom övning ger färdighet.

Förslaget är inte förvånande, vad som däremot är förvånande är att arbetet i de olika län som ska gå samman inte har kommit längre. Ännu har inge gemensamma politiska arbetsgrupper bildads och någon tydlig plan har inte presenterats. Det är oroande - för ska detta komma på plats till den 1/1 2019 är det mycket att reda ut.

Centerpartiet i regionen har i varje fall inlett arbetet, men vi styr ju tyvärr inte i  mer än två av de nuvarande landstingen. 

BUP i länet centraliseras

Så var det dags igen. BUP-verksamheten ska centraliseras till Uppsala. Ingen rekrytering kommer att ske till Östhammar, Tierp eller Enköping. De som drabbas är naturligtvis de barn och ungdomar som behöver vård och deras föräldrar som redan drar ett tungt lass för att hjälpa sina barn.

Det är inte den första centraliseringen. Sedan valet har det skett ett tydligt trendbrott där vården steg för steg koncentreras. Denna gång är det svårigheter att rekrytera som anges som skälet för centraliseringen.

Från Centerpartiet är vi tydliga. Vi vill se vård i hela länet. Att denna typ av vård koncentreras till Uppsala är ett problem, oavsett orsak.

Ibland verkar det som om problemen varierar, men att förslaget på lösning alltid är det samma: koncentrera verksamheten till Akademiska sjukhuset. Därför behövs det ett ordentligt politiskt tryck för att verksamheten ska finnas i hela länet. Det fanns det under förra mandatperioden. Det verkar inte finnas på samma sätt idag.

Vårdcentraler, ambulanser och landsbygdstrafik centerfokus

Chefen för Tierpsambulansen Niklas Rosengren visar Centerpartiets Sara Sjödal var ambulansen måste står och passa. Med tre ambulanser dygnet runt i Tierp blir verksamheten betydligt bättre,

När vi i Centerpartiet idag presenterade vårt förslag till regionplan och budget var det pengar till vårdcentraler, bättre ambulanstäckning och utvecklad landsbygdstrafik som stod i centrum.

Vi ser att det behövs en ordentlig utveckling av primärvården. Alla säger det, men det händer alldeles för lite. Vi ser att många mindre vårdcentraler som är ensam på sin ort idag har problem. Vi ser därför behov av att ge dem ett extra stöd.

Men det handlar också om att mer vård ska klaras av på primärvårdsnivå, vi sätter ett beting på vård motsvarande 20 miljoner kronor som ska flyttas från sjukhusen till primärvården. Den totala ökningen för vårdstyrelsen, utöver uppräkning för löner och prisökningar, landar i Centerpartiets alternativ på nästan 60 miljoner kronor.

Centerpartiet stärker också länets ambulanssjukvård. Svaren på de interpellationer jag har ställt har visat att det behövs en utbyggd ambulanssjukvård, ibland är insatstiderna för långa. Centerpartiets förslag innebär en förstärkning i Tierp så att det där finns tre ambulanser dygnet runt och att en ambulans ska placeras dygnet runt i Knivsta. Speciellt förstärkningen i Tierp kan ha stor betydelse för hela länet – troligen ända ned till Enköping.

I budgeten lägger vi i Centerpartiet också fram förslag om förstärkningar av landsbygdstrafiken. I dag kör UL skolskjutsarna i många delar av länet. De turerna är öppna för allmänheten, men de går inte på loven. Vi vill att det under loven ska vara möjligt med anropsstyrd trafik på dessa linjer.