Hur man som majoritet ska förhålla sig till de partier som befinner sig i minoritet är en inte helt enkel fråga. För visst finns det ett valutslag och efter det har några partier bildat majoritet, medan andra utgör en mer eller mindre samordnad minoritet. Samtidigt finns det i princip ett samlingsstyre i kommuner och landsting - även minoriteten är representerad i styrelser och nämnder och har också ett ansvar för besluten.
Min grundinställning är att det är bra med ett öppet förhållningssätt. Min erfarenhet från min år i politiken är att det finns kloka tankar i alla partier. Den som har en tydlig ideologisk kompass är inte heller orolig för att lyssna till andras åsikter och förslag. Ofta kan man tillsamman komma fram till bättre förslag, än vad var och en klurat ut.
Visst är det så att en del av förberedelserna inför olika beslut först måste hanteras gemensamt endast bland majoritetspartierna, men till stora delar kan processen vara öppen också för oppositionen. Så är det till exempel i Uppsala läns landsting, där landstingsrådsberedningen i praktiken är öppen för alla partier i fullmäktige. Där läggs det ofta fram tjänstemannaförslag som ännu inte är politiskt färdigberedda. Synpunkter som kommer fram där har också större möjlighet att påverka besluten, än sådant som läggs fram vid sittande bord vid styrelsesammanträdet.
En sådan öppenhet från majoriteten kräver att oppositionen också klarar av att hantera detta. Jag ser det som skillnaden mellan politiker som är mogna att ta ett ansvar för helheten och därmed har det som krävs för att vara i majoritet, och de politiker som nog inte är mogna att vara annat än oppositionspolitiker. De flesta ledande oppositionspolitiker är av den första sorten. Tyvärr behövs det bara enstaka politiker av den andra sorten, som hellre vill vinna snabba politiska poäng än inflytande, för att en majoritet ska kännas sig tvingad att ha en mer sluten process och bara förelägga oppositionen förslag som är helt färdigberedda och därmed utan möjlighet att påverka.
Jag började som städhjälp
-
Jag är nog inte ensam om att blicka tillbaka på livet då man just fyllt 50
år. Personligen tittar jag i backspegeln ganska ofta – kanske till och med
mer ä...
9 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar