Bättre kapacitet behövs på järnvägen

Så har då trafikverket presenterat sitt förslag till nationell plan för transportsystemet. Mycket som står där är bra. En hel del självklart och redan känt och till och med påbörjat. Viktigt är att det finns med att kapaciteten mellan Uppsala och Stockholm ska utredas. Det är första steget på väg mot en utökad spårkapacitet. Det är också bra att det finns med en start av byggandet av Mälarbanan Tomteboda-Barkarby. Mälarbanan är just nu den järnvägsdel som fungerar sämst i länet.

Vad som är mindre bra är att det verkar som om åtgärder för att förbättra kapaciteten och höja hastigheten på Dalabanan sträckan Uppsala-Sala kommer att dröja till efter 2025. Denna del av banan är en viktig del i att knyta samman Uppsala regionen och utvecklas den västra delen av Uppsala kommun. Det finns planer och efterfrågan både på en tätare trafik och att tåget ska stanna på fler stationer.

Konstaterar också med glädje att Trafikverket skriver "Arbetet med att förstärka den storregionala pendlingen i Mälardalen behöver fortsätta." Nu gäller det bara att man drar den korrekta slutsatsen av denna insikt när det gäller trafiken till Gnesta i nästa års trafikplan och ger den regionala och storregionala pendlingen vettiga planeringsförutsättningar.

Landstinget fick rätt

En rätt underlig debatt har förekommit i anslutning till att landstinget sålde tre vårdcentraler till de företag som sedan tidigare drev vårdcentralerna på entreprenad. Inför försäljningen gjordes en noggrann värdering och utifrån den värderingen såldes vårdcentralerna till den vid det tillfället enda möjliga köparen.

Oppositionen talade dock i högt tonläge om att de såldes för billigt, och när de förlorade den demokratiska vägen vid votering i landstingsfullmäktige försökte de stoppa försäljningen den juridiska vägen.

Idag skriver UNT om förvaltningsrätten avgörande. Rubriken säger allt - priset var rimligt. Landstinget fick rätt (igen) när ett beslut överprövats den juridiska vägen.

Gnestas sak är vår

Konkurrens är bra, men när det finns begränsade resurser och konkurrensen inte skapar nya, krävs en bedömning av vad som är bäst för samhället i sin helhet när resurserna ska fördelas. När det gäller kollektivtrafik finns regionala kollektivtrafikmyndigheter som har att se till vilken trafik som behöver upprätthållas. Den kan vara både kommersiell och upphandlad. När det gäller sträckan Uppsala-Stockholm finns till exempel både den upphandlade tågtrafiken i form av SL-pendeln och SJ:s rent kommersiella tågtrafik. Båda dessa behövs för regionens utveckling och konkurrens mellan de olika alternativen är bra för resenärerna.

De regionala kollektivtrafikmyndigheterna sätter in all persontrafik i sitt sammanhang. När det finns brist på järnvägskapacitet och olika järnvägsföretag konkurrerar om samma spårutrymme är det lämpligt att bedömningen av vilken persontrafik som är viktigast till stor del bygger på de långsiktiga behov som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna identifierat. Det handlar om att prioritera människors vardagliga resande till arbete och studier. Människor väljer bostadsort efter vilken kollektivtrafik som finns, då fungerar det inte att fungerande pendlingsalternativ för stora grupper plöstligt bara försvinner. Det förslag som tydligen finns från Trafikverket om att helt ta bort eller reducera pendeltågstrafiken till Gnesta är ett förslag som inte verkar ha den utgångspunkten.

Vad bryr du dig om Gnesta, kanske någon undrar. En väl fungerande kollektivtrafik i hela Stockholm-Mälarregionen är ett gemensamt intresse för alla län runt Mälaren. Ska vi klarar regionens tillväxt måste man som stockholmare tryggt kunna ta ett jobb i Gnesta eller Morgongåva och kunna lita på att tågen går också nästa år. På det sättet är också Gnestas sak vår.

Koll på minuterna

Punktlighet i UL-trafik (ej SL-pendeln)

Tidhållningen för järnvägen har länge varit ett hett diskussionsämne. Det har det kunnat vara eftersom tågförseningar mäts och rapporteras offentligt. Så har det dock inte varit all kollektivtrafik. Inom UL har det som rapporterats varit förseningar över 20 minuter, det vill säga den period då resegarantin slår till. Resultatet såg väldigt bra ut, ytterst få bussar var mer än 20 minuter försenade.

Från kollektivtrafiknämnden var vi helt överens om att vi ville ha en bättre koll på minuterna. Våra egna erfarenheter sa oss att det nog hände rätt ofta att bussarna var försenade så att det påverkade oss som resenärer, även om förseningen var mindre än 20 minuter.

Inför 2013 gav vi därför kollektivtrafikförvaltningen, UL, i uppdrag att ta fram mer relevanta mått på förseningar som ska rapporteras i månadsrapporterna till nämnden. På kollektivtrafiknämndens sammanträd igår torsdag fick vi så de första rapporterna. Den nivå som vi valt är samma som den som gäller för regiontågen - andelen som är framme högst 5 minuter för sent.

Statistiken visar att i april var det Upptåget som var bäst med 93 procents punktlighet, följt av stadbussarna i Uppsala med 90  procent och av regionbussarna var ungefär 85 procent i rätt tid.Vi mäter också inställda turer, men som andelar är de äldigt få i busstrafiken och runt två procent i tågtrafiken.

Statistiken är nyfarmtagen och det innebär att det fortfarande kan finnas felkällor. Att få koll på föresningarna är bara första steget. Nu gäller det att också hitta hur förseningarna kan minskas och sätta upp mål inför nästa år vad som är en acceptabel nivå.

Ps. I februari talade jag i Radio Uppland om att vi måste resovisa också förseningar inom busstrafiken. Nu levererar vi det! Fem minuter är försent...

Målet - Sveriges bästa sjukhusmat!

Även Akdemiska sjukhuset ska få ett ordentligt kök där maten ska lagas. Det är ett viktigt steg för att förbättra möjligheterna till en god och näringsrik mat.

Beslutet är taget efter ordentligt utredande där olika alternativ ställts mot varandra. Detta är den lösning som bedöms ge bäst möjligheter att kunna servera en god mat som bidrar till tillfrisknandet. Det har gjorts ett bra jobb på sjukhusköket i Västerås, det kan alla intyga som varit där på besök, men något har försvunnit på vägen.

Det är dock viktigt att komma ihåg att ett tillagningskök på Akademiska sjukhuset inte autoimatiskt löser de problem som funnits med patientmaten. Det ger bättre förutsättningar, men det kommer att krävas ett genomtänkt arbete med att lyfta maten och måltidens betydelse. Det jobbet kan inledas redan innan det nya köket är på plats.

Målet för både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping bör vara tydligt - landstinget i Uppsala län serverar Sveriges bästa sjukhusmat.

Maten ska lagas på lasarettet

Detta sa Centerpartiet i valrörelsen.

Efter ett ordentligt utredande kom så idag beskedet. Det nedgångna köket på Enköpings lasarett ska rustas så att det går att laga varm mat där. Därmed följer Landstinget i Uppsala län den utveckling som nu blir allt mer dominerande i matlandet Sverige - maten ska lagas nära dem som äter.

Det finns naturligtvis många skäl till att det är bra med lokal matlagning. Inte minst handlar det om att få en närhet mellan dem som äter och beställer maten och de som ansvarar för den. Det finns idag en hög kompetens på köket i Västerås, men närheten saknas.  Genom beslutet fortsätter också alliansen i landstinget att stärka Enköpings lasaretts varumärke.

Beskedet ges efter ett noggrant utredande, där man gått igenom vad som krävs för att få köket i ordning och respekterar de avtal som vi har med andra landsting. Just den långsiktiga hållbarhet som vi från Centerpartiet eftersträvar i allt beslutsfattande.


Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte är lösningen för en bra patientmat. Det är en del i lösningen, men det kommer att krävas fortsatt hårt arbete för att patienterna i Uppsala län ska uppleva att de har Sveriges bästa patientmat.

Gröna bussar blir grönare

Till hösten kommer denna buss få sällskap av tre elhybrider. På sikt en del i
att få en kollektivtrafik med enbart förnybara bränslen och ett fossilbränslefritt landsting.

 

UNT skriver idag (tyvärr inte på webben) om de elhybrid bussar som kommer att vara en del av stadstrafiken i Uppsala från hösten.

I första skedet är det tre elhybridbussar som är aktuella, men om det slår väl ut kan det vara en del i lösningen för framtidens kollektivtrafik inne i centrala Uppsala.

När det gäller vilka drivmedel som ska användas i framtiden börjar det nu bli allt mer tydligt att det kommer att vara olika och inte ett enda. När det gäller spårtrafik är det naturligtvis förnybar el som gäller, men el kommer också att ta en större del av stadstrafiken, i någon form.

När det gäller regiontrafiken och delar av stadstrafiken kommer biogas vara den långsiktigt dominerande lösningen, men det kommer ockås att behövas olika former av "förnybar diesel".

Spännande och skrämmande

Idag hade Landstinget i Uppsala fint besök. Nationella substitutionsgruppen för kemiska produkter hade konferens på Akademiska sjukhuset och jag fick möjlighet att hälsa dem välkomna med några korta ord. Sedan kunde jag faktiskt inte slita mig, utan stannade kvar på de två första föreläsningarna.

Professor Hans Blanck

Temat på konferensens var " Kampen mot mikroorganisamer - vilka medel vill vi använda". Först ut var professor Hans Blanck från Göteborgs universitet som berättade om hur metaller och biocider kan gynna antibiotikaresistens. Han redovisade inte bara forskning, utan ställde också en del provocerande frågor, bland annat om effekterna av ökade hygienkrav.

Lolo Heijkenskjöld från Kemiinspektionen berättade om det arbete som man utfört där med att kartlägga i vilka varor det finns biocider och hur man som konsumnet kan veta om detta. det är uppenbart att det inte är så lätt att få reda på vad det är för ämne i kläderna som ska vara "luktfria" eller ens om det fungerar. Ofta finns det en begräsnad information om vilket som är det versamma ämnet, effekten i praktiken är ofta okänd och odokumenterad men vi vet ämnet läcker ut i miljön.

Två föreläsningar som var spännande, men som tillsammans gav en skrämmande bild av den verklighet vi kan befinna oss i om några år.

Fyra spår genom Sundbyberg

Trafikverket och Sundbybergs kommun har nu kommit överens om en lösning för att möjliggöra fyra spår på Mälarbanan genom Sundbyberg. Det är ett viktigt steg i att förbättra trafiken på Mälarbanan och kommer att ha betydelse för möjligheten till en fungerande, driftssäker och punktlig pendling för alla som bor längs Mälarbanan.

Självklart är det många ytterligare beslut som behövs, men det är ett stort steg framåt att Trafikverket fått tillstånd en överenskommelse med Sundbyberg.

Läs mer på Trafikverkets hemsida:  Avtal klart om medfinansiering av järnväg under Sundbyberg
Läs frågor och Svar från Sundbybergs kommun (pdf): Frågor & svar

Uppsala bäst i Sverige!

Uppsala har utsetts till Sveriges Earth hour-stad 2013 av Värlsdnaturfonden. Det är bara att säga ett stort grattis till ett väldigt bra arbete, där också landstinget bidrar med kollektivtrafiken.

Ett gott betyg inte minst till centerpartiets kommunalråd  Stefan Hanna som är ansvarig för miljöfrågor i kommunen.

Det går fortfarande att rösta på Uppsala som klimathuvudstad i världen! Rösta på Uppsala!

Rösta på Uppsala

Uppsala kommun tar precis som landstinget det här med klimatet på allvar. Uppsala är nu en av finalisterna i Earth hour city challenge  och är väl värda en röst. Tävlingen går ut på att allmänheten, via sociala medier, röstar på städer och utser folkets internationella klimatstad.

Rösta på Uppsala som klimathuvudstad i världen på WWF-hemsida (http://www.ehcitychallenge.org/peopleschoice/city/uppsala).

Ekologiska livsmedel över målet

Det är lätt att vara stolt över det miljöarbete som bedrivs i Uppsala läns landsting. Samtidigt finns det delar som behöver bli mycket bättre. Landstinget har ett mycket ambitiöst miljöprogram och det märks att de satsningar vi gör ger resultat.

I en tid då alltfler även av skeptikerna börjar förstå att risken för global uppvärmning på grund av utsläpp av växthusgaser är verklig, är landstingets goda resultat glädjande. Landstingets utsläpp av växthusgaser per årsarbetare har minskat med en tredjedel - inte minst tack vare att vi använder vår konsumentmakt och upphandlat koldioxidneutral fjärväme.

Också när det gäller ekologisk mat har landstinget lyckats mycket bra. Av de livsmedel som förbrukades inom landstinget var 37 procent ekologiska. Det betyder att landstinget redan 2012 klarar det som enligt miljöprogrammet var målet framn till och med 2014!

5 sätt att betala bussen

En enkel film om de olika sätt som finns att betala för sin bussresa.

Tåg i tid

Detta med förseningsstatitik har blivit aktuellet igen. I grunden redovisas förseningar inom tågtrafiken enligt en överenskommen standard. Den är att ett tåg är punktligt om det ankommer till slutstation på rätt tid + 5 minuter när det gäller regionaltåg - som SJ:s tåg mellan Uppsala och Stockholm. Det är en rimlig marginal i en regionaltågssystem. För SL:s pendeltåg är det rätt tid + 2 minuter som gäller, för fjärrtåg rätt tid + 15 minuter.

Att det är skillnad är i och för sig inte orimligt. För resenärerna är det skillnad att dagligen pendla mellan Enköping och Stockholm, eller att ta tåget till Malmö i samband med en längre resa. Samtidigt innebär det att SL:s Uppsalapendel räknas som sen, även om SJ:s Uppsalapendel med samma försening skulle räknas som i tid - och det kan naturligtvis upplevas som lite underligt.

Tyvärr har Trafikverket strulat till det för sig genom att i vissa redovisningar klumpa ihop allt och redovisa även regionaltågen som om de vore fjärrtåg och kalla det för persontrafik. Det ger jättebra punktlighetssiffror, men ger en statistik som resenärerna inte känner igen. Jag förstår egentligen inte motivet för detta och jag hoppas att Trafikverket i fortsättningen håller sig till den standard som finns för att redovisa föresningar.

Läs mer om punktlighetsstatistik på Trafikverkets hemsida.
Läs mer på SJ:s hemsida, där punktligheten per vecka och utvalda sträckor redovisas: Punktlighetsstatistik

100 % förnybart - 100 % hållbart

Det förslag till idéprogram som partistyrelsen idag har presenterat är betydligt bättre än det förslag som presenterade i december. Inte minst är det bra med en tydlig markering av att Centerpartiet vill se ett Sverige med hundra procent förnybar energi inom en generation.

Det är också tydligt att partistyrelsens förslag bättre stämmer överens med de uppfattningar som finns hos Centerpartiets medlemmar och väljare, till exempel när det gäller det sociala patos som präglad centerpolitiken genom decennierna.

Det känns också tryggt att de skrivningar som känts dåligt förankrade i Centerpartiets idétraditioner inte längre finns kvar i programmförslaget.

 Några viktiga citat:

När vi stärker möjligheterna för dem som har det sämst lyfter vi hela samhället. Vi tror på ett gemensamt ansvar för att ge alla maximala möjligheter i livet, att utjämna de orättvisor som arv och uppväxt skapat.

Ett centralt mål för Centerpartiet är att det ska finnas likvärdiga möjligheter att arbeta, bo, leva och driva företag i hela vårt land.

Sverige har både möjlighet och skyldighet att inom mindre än en generation bli ett samhälle med hundra procent förnybar energi, helt fritt från fossil energi.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle. Det är en styrka. Öppnare gränser gör att avståndet mellan människor minskar och att kontakterna mellan olika delar av världen stärks. Utan invandring skulle Sverige vara ett fattigare land, såväl ekonomiskt som kulturellt och intellektuellt.

Läs partistyrelsen förslag (pdf): En hållbar framtid

Pendel till Arlanda helt OK

Konkurrensverket avfärdar anmälan mot SL-pendeltåg. Det var ett bussföretag som anmälde den nya pendeltågslinjen Älvsjö-Uppsala för att den stannade på Arlanda och därmed försämrade förutsättningarna för företagets kommersiella verksamhet.

Konkurrensverket konstaterar att det rör sig om regional kollektivtrafik och att det är sådan som myndigheterna ska säkerställa. Verket skriver också att: " Hänsyn bör även tas till att syftet med den 
aktuella trafiken är att etablera pendeltågstrafik mellan Stockholm och Uppsala. Att etablera en linje  till och från Uppsala utan att inkludera Arlanda flygplats är sannolikt inte effektivt." Det hela slutar med att Konkurrensverket inte anser att de ska göras någon ytterligare utredning.

Ett välkommet, om än väntat, besked. Principiellt har det ju inte skett någon större förändring jämfört med när Upptåget körde till Upplands-Väsby via Arlanda. I praktiken har dock resmöjligheten blivit enklare och tydligare, inte minst för alla från Uppsala som pendlar till norra Stockholm.

Länk till Konkurrensverkets beslut (pdf) Ifrågasatt konkurrensproblem - Spårbunden kollektivtrafik till Arlanda  flygplats

Positivt för länets kollektivtrafik

Kollektivtrafiken i länet tar marknadsandelar och vi närmar oss läget där var fjärde motoriserad resa i länet sker med kollektivtrafik. Under 2012 uppgick markandasandelen till 24,2 procent - en ökning med 1,3 procentenheter från 2011.

Det är glädjande att vi kan se en så possitiv utveckling. Det är också resultatet av en genomtänkt satsning på kollektivtrafik från alliansmajoriteten i landstinget. Vi ligger fortfarande bland de fyra län som har högst marknadsandel och ligger bara tiondelar efter Skåne.

Kunderna är också mer nöjda än tidigare. Av dem som reser med stadstrafiken i Uppsala var 84 procent nöjda med senaste resan, och av dem som reser med regiontrafiken var 82 procent nöjda.

Från majoriteten i landstinget har vi prioriterat kollektivtrafiken, men den stora förtjänsten för de lyckade resultatet är alla de som ihärdigt arbetare med att stärka kollektivtrafiken i länet. Alla anställda på Kollektivtrafikförvaltningen UL, alla chaufförer och andra som är anställda hos våra entreprenörer och alla dem som arbetar med planering i kommunerna och som på det sättet bidrar till att stärka kollektivtrafiken.

Länk till rapporten: Kollektivtrafikbarometern (pdf)

Lite på Radio Uppland om detta.

Tydlig riktlinje för landstinget

Landstingsfullmäktige i Uppsala har tagit beslut om politisk inriktning för de kommande åren. Det jag hade tänkt säga finns här - sa nog lite mer i verkligheten.

Idag diskuterar vi den politiska inriktningen för Uppsala läns landsting. Den väg framåt som vi från alliansen pekar ut inför de närmaste åren.

Det är en inriktning som visar landstinget viktiga roll i hela regionen, men visar också på omgivningen betydelse för vårt landsting. Tydlig markering av kollektivtrafikens betydelse för miljö och tillväxt och ett tydligt besked att med Centerpartiet och alliansen i ledningen för landstinget så ser vi alla delar av länet.

Genom ökat samarbete med omgivande landsting för att på det sättet renodla Akademiska sjukhusets uppdrag är en viktig strategisk inriktning.

Ökat samarbetet i Mälardalen för en smidigare pendling över länsgränserna stärker vår region och underlättar vardagen för våra medborgare.

Vi ger också tydliga riktlinjer om att landstinget ska medverka till att stärka utvecklingen av länets landsbygd och mindre och medelstora orter.

Det är den inriktning vi har haft redan tidigare, och det märks i sådant som besluten om vårdcentralsfilial i Bälinge och att Upptåget gör upphåll inte bara i orter som Skutskär, utan också i Tobo.

Att vi nå stadfäster denna inriktning också i ett av landstingets styrdokument är dock viktigt. Många beslut i landstinget tas av tjänstemän. Nu får de en tydlig riktlinje, så att det inför sina olika beslut har att fundera över hur det beslutet gör att landstinget som en viktig regional samhällsaktör tar ansvar för att stärka utvecklingen av länets landsbygd och mindre och medelstora orter.

Uppsala Akademiska ett ledande universitetssjukhus

Landstingets universitetssjukhus, Akademiska sjukhuset i Uppsala, placerar sig som ett av de tre bästa Universitetssjukhusen när Dagens Medicin har rankat landets universitetssjukhus efter medicinsk kvalitet. Det är bra. Bäst lyckas Universitetssjukhuset i Linköping. "Jag tror att det är en fördel att vi är ett av de mindre universitetssjukhusen. Det gör att det blir lättare att samverka inom sjukhuset mellan olika kliniker", säger Chefläkaren Christer Andersson .
Varför är då inte Akademiska sjukhuset ännu bättre. Dagens Medicin sammanfattar resultatet för Akademiska på följande sätt.

Akademiska sjukhuset kommer på samma poäng när det gäller medicinsk kvalitet som Sahlgrenska. Bäst i konkurrensen klarar sig sjukhuset när det gäller operationer av gråstarr, men det håller sig också väl framme inom bland annat strokesjukvård och diabetes. Sämre placeringar för vårdgaranti och ekonomi gör att det blir en bronsplats.

Med ekonomi menas i detta sammanhang kostnad per operation, ingrepp och liknande saker. det handlar inte om eventuella underskott mot budget. Det känns väldigt bra som landstingspolitiker i Uppsala län att Akademiska sjukhuset hävdar sig så väl när det gäller medicinsk kvalitet. Jag är inte förvånad över att väntetiderna drar ned betyget rejält, men lite förvånad över att resultatet när det gäller effektivitet - jag trodde att Akademiska skulle stå sig bättre.

Man ska ta dessa rankinglistor för vad de är, en bit av sanningen, inte hela sanningen. Men det tyder ändå på att det arbets som bedrivs från produktiosstyrelsen med att förbättre effektiviteten och minska köerna är rätt prioritering. Erfarenheterna från Linköping tyder på att det är möjligt att ha bättre medicinska resultat, kortare köer och en mer effektiv verksamhet.

Läs mer på Dagens Medicin.

Platt skatt eller sänkt skatt?

I samband med förslaget till idéprogram för Centerpartiet diskuteras skrivningen om att "Centerpartiet strävar  efter ett plattare skattesystem, med låga marginalskatter...". Skrivningarna är ett arv efter en debatt för några år sedan då en del centerdebattörer efterfrågade ett system med plattskatt - något som man inte fick gehör för. Detta eftersom Centerpartiet alltid strävat efter ett skattesystem där den som har låga inkomster får behålla en större del av sin inkomst än den som har höga inkomster. Det är också något som är rimligt ur ett rättviseperspektiv, inte minst i ett samhälle där vi gemensamt finansierar de studier som för många är förutsättningen för de höga inkomsterna.

Det påstås att detta med "plattare skatt" redan är Centerpartiets politik. Det beror naturligtvis på vad man avser med "plattare skatt" - något stämmobeslut med just det uttrycket har jag inte hittat. Däremot står det i partistyrelsens skrivning till stämman 2011: "Därför vill Centerpartiet, i mån av ekonomiskt 
utrymme, sänka den statliga inkomstskatten stegvis och således platta till skatteskalan."  Med den stämmoordning som tillämpades är denna text dock inget som stämman har behandlat - utan det som partistämman behandlar är de konkreta punkterna. Där finns det när det gäller inkomstskatterna två punkter:

• stegvis sänka den statliga inkomstskatten för att premiera utbildning och ansvarstagande. 
• att framtida skattesänkningar i ännu högre grad än hittills ska riktas till dem med de allra lägsta inkomsterna.
  

Sammantaget kan detta, men behöver inte, leda till att skatteskalan blir plattare. Om skatten sänks mer i procentenheter för dem med låga inkomster kan skatteskalan till och med bli brantare. 

Intressant är också att se att Centerpartiet sedan 2007 - då partisstyrelsen skrev att partiet "även ville avskaffa" den så kallade värnskatten - nu förespråkar att det steget i skatteskalan behålls, men att det första steget i den statliga skatteskalan sänks till 15 procent (se Slopad värnskatt räcker inte) . Det innebär att Centerpartiet idag snarare står får en mer spetsig (och därmed mindre platt), statlig skatteskala än man gjorde 2007, men att fler får sänkt skatt.

Personligen skulle jag gärna se ytterligare steg för att sänka inkomstskatterna. Första prioritet borde vara att få ned den genomsnittliga kommunalskatten i landet ned mot 30 procent. Eftersom jag själv aktivt bidragit till att höja den, inser jag att det kräver omfattande reformer om det ska kunna kombineras med den välfärdsnivå som medborgarna och vi som parti önskar. Här skulle till exempel en kommunalisering av skattebaser kunna vara ett bidrag, självklart kombinerat med en fortsatt nationell utjämning. 

Så när väl stämman tar beslut ser jag gärna att skrivningen om plattare skatt ersatts med en om att skattetrycket ska sänkas, att skatt ska betalas efter bärkraft och att Centerpartiet via skattesystemet vill göra det möjligt för människor att tjäna på att utbilda sig, arbeta fler timmar, driva företag och vara miljövänliga.