Majoritetens "hitte-på-lista"

Ser att majoriteten i landstinget lanserat en "hitte-på-lista" över sådant de säger sig ha åstadkommit. "Fler tågstationer" är tydligen en punkt på listan. Jag har då inte sett någon sådan. Inte heller någon kapacitetsstark kollektivtrafik Uppsala - tvärtom har den utredningen försenats och det finns fortfarande inte ens en officiell rapport (den skulle ha presenterats före sommaren). Kan också konstatera att en hel del som man verkligen åstadkommit faktiskt saknas. Till exempel att S+MP har: * Redovisat det största ekonomiska underskottet i landstingets moderna historia

*Stängt BUP i Eköping

* Stängt BUP i Tierp och Östhammar

* Stängt distriktssköterskemottagningen i Morgongåva

* Stängt specialistmottagningar i Tierp

* Kraftigt ökade köer i specialistvården

* Höjt biljettpriserna i kollektivtrafiken

* Försenat nytt sjukhuskök på Akademiska sjukhuset

* höjt skatten

Fler väntar för länge på vård

Så här ser utvecklingen ut i vårt län när det gäller väntetider till besök hos allmän psykiatri. Det är uppenbart att något hänt. Jag har därför ställt frågan till ansvarigt landstingsråd om det finns något samband mellan den kraftiga ökningen av antalet som får vänta alldeles för länge (över tre månader!) på vård och de besparingar på psykiatrin som S+MP+V godkände inom psykiatrin i mars 2015.

Jag ställer också frågan när väntetiderna kommer att vara nere på samma nivå som 2014. Ska bli mycket intressant att se vilka svar jag får.

Fler väntar förlänge på vård

Så här ser utvecklingen ut i vårt län när det gäller väntetider till besök hos allmän psykiatri. Det är uppenbart att något hänt. Jag har därför ställt frågan till ansvarigt landstingsråd om det finns något samband mellan den kraftiga ökningen av antalet som får vänta alldeles för länge (över tre månader!) på vård och de besparingar på psykiatrin som S+MP+V godkände inom psykiatrin i mars 2015.

Jag ställer också frågan när väntetiderna kommer att vara nere på samma nivå som 2014. Ska bli mycket intressant att se vilka svar jag får.

Längre köer med Socialdemokraterna

Rubriken i dagens UNT är tydlig. Kötiderna till psykiatrin har ökat dramatiskt. Det betyder att betydligt fler människor idag får vänta på vård jämfört med för ett år sedan. Det är tydligt att denna negativa utveckling tagit fart sedan Socialdemokraterna började styra i Uppsala läns landsting.

I juni 2014 när Alliansen styrde över länets sjukvård hade 14 personer väntat mer än 90 dagar på ett första besök inom allmänpsykiatrin. Det motsvarade 3,3 procent av de som behövde ett besök. I juni i år - efter drygt 1,5 år av socialdemokratiskt styre var det 109 patienter som väntat mer än 90 dagar - motsvarande hela 27,7 procent av de patienter som behövde vård.

Det är inte heller bara psykiatrin som drabbas. Väntetiderna har generellt ökat i vården efter valet. I juni 2014 fick 90 procent ett första besök inom specialistvården inom 90 dagar. Man kan tycka att det inte är tillräckligt bra, men sedan Socialdemokraterna tog över har väntetiderna ökat drastiskt. I juni 2016 var det mer än var fjärde patient som fick vänta mer än 90  dagar på ett första besök hos specialist. Även när det gäller andelen som väntat mer än 90 dagar på operation/åtgärd har det skett en ökning från lite drygt 12 procent till nästan 19 procent.


Källa: http://www.vantetider.se/

Fälldin

Fälldin med reportern Olle Söderlund i början av 1970-talet.

Tidigt i morse möttes vi av nyheten att Thorbjörn Fälldin är död. Som partiledare och statsminister hade han en stor betydelse för Centerpartiet och Sverige. Han bröt den socialdemokratiska hegemonin i politiken och visade att Centerpartiet på allvar var ett parti att räkna med också i städerna. Det märks inte minst i det arbete som vi i distriktet nu gör inför Centerdistriktets 100-års jubileum.

En viktig del i Fälldins förmåga som beslutsfattare att se till effekterna också för enskilda människan som påverkas av ett beslut och som lätt kommer i kläm mellan byråkrater och regler. Beskrivningarna är många av hur han ofta ställde frågor om hur ett beslutsförslag skulle påverka verkliga människor. Är det något man kan önska av vi i dagens politikergeneration skulle ta till oss mer av från Fälldin så är det just dett - att i våra beslut hela tiden se till den enskilda människan.

Bra förslag till Svealandsregion

Den statliga indelningskommittén har föreslagit en ny Svealandsregion. Indelningskommitténs förslag innebär Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län läggs samman till Svealands län.

Det kommer att bli en stark region som kan bidra till att underlätta människors vardag när det gäller tillväxt, pendling, infrastruktur och sjukvård. Geografiskt stämmer det med den inriktning som Centerpartiet i Uppsala län tidigare ställt sig bakom.

Ska det kunna bli verklighet krävs också en verklig decentralisering av makt från staten, vilket blir betydligt enklare när regionerna blir mer jämnstora. Det behövs också ett tydligt besked om att tvingande kommunsammanslagningar inte är aktuellt.

En viktig fördel med en gemensam region kommer också göra det lättare att behålla och utveckla specialistvård på mindre sjukhus och lasarett i regionen. Det finns i dag en utveckling, driven av krav på ökad patientsäkerhet och kvalitet, om att sjukhus ska göra ett visst minimiantal av olika insatser, eftersom övning ger färdighet.

Förslaget är inte förvånande, vad som däremot är förvånande är att arbetet i de olika län som ska gå samman inte har kommit längre. Ännu har inge gemensamma politiska arbetsgrupper bildads och någon tydlig plan har inte presenterats. Det är oroande - för ska detta komma på plats till den 1/1 2019 är det mycket att reda ut.

Centerpartiet i regionen har i varje fall inlett arbetet, men vi styr ju tyvärr inte i  mer än två av de nuvarande landstingen. 

BUP i länet centraliseras

Så var det dags igen. BUP-verksamheten ska centraliseras till Uppsala. Ingen rekrytering kommer att ske till Östhammar, Tierp eller Enköping. De som drabbas är naturligtvis de barn och ungdomar som behöver vård och deras föräldrar som redan drar ett tungt lass för att hjälpa sina barn.

Det är inte den första centraliseringen. Sedan valet har det skett ett tydligt trendbrott där vården steg för steg koncentreras. Denna gång är det svårigheter att rekrytera som anges som skälet för centraliseringen.

Från Centerpartiet är vi tydliga. Vi vill se vård i hela länet. Att denna typ av vård koncentreras till Uppsala är ett problem, oavsett orsak.

Ibland verkar det som om problemen varierar, men att förslaget på lösning alltid är det samma: koncentrera verksamheten till Akademiska sjukhuset. Därför behövs det ett ordentligt politiskt tryck för att verksamheten ska finnas i hela länet. Det fanns det under förra mandatperioden. Det verkar inte finnas på samma sätt idag.

Vårdcentraler, ambulanser och landsbygdstrafik centerfokus

Chefen för Tierpsambulansen Niklas Rosengren visar Centerpartiets Sara Sjödal var ambulansen måste står och passa. Med tre ambulanser dygnet runt i Tierp blir verksamheten betydligt bättre,

När vi i Centerpartiet idag presenterade vårt förslag till regionplan och budget var det pengar till vårdcentraler, bättre ambulanstäckning och utvecklad landsbygdstrafik som stod i centrum.

Vi ser att det behövs en ordentlig utveckling av primärvården. Alla säger det, men det händer alldeles för lite. Vi ser att många mindre vårdcentraler som är ensam på sin ort idag har problem. Vi ser därför behov av att ge dem ett extra stöd.

Men det handlar också om att mer vård ska klaras av på primärvårdsnivå, vi sätter ett beting på vård motsvarande 20 miljoner kronor som ska flyttas från sjukhusen till primärvården. Den totala ökningen för vårdstyrelsen, utöver uppräkning för löner och prisökningar, landar i Centerpartiets alternativ på nästan 60 miljoner kronor.

Centerpartiet stärker också länets ambulanssjukvård. Svaren på de interpellationer jag har ställt har visat att det behövs en utbyggd ambulanssjukvård, ibland är insatstiderna för långa. Centerpartiets förslag innebär en förstärkning i Tierp så att det där finns tre ambulanser dygnet runt och att en ambulans ska placeras dygnet runt i Knivsta. Speciellt förstärkningen i Tierp kan ha stor betydelse för hela länet – troligen ända ned till Enköping.

I budgeten lägger vi i Centerpartiet också fram förslag om förstärkningar av landsbygdstrafiken. I dag kör UL skolskjutsarna i många delar av länet. De turerna är öppna för allmänheten, men de går inte på loven. Vi vill att det under loven ska vara möjligt med anropsstyrd trafik på dessa linjer.

Stängning strider mot regler

Stängningen av vårdcentralen i Alunda fram till i oktober strider mot landstingets egna regler. Enligt den så kallade regelboken är det tydligt att vårdcentralen inte får stänga för semester:

i punkt 4.7 i den senaste regelboken står det:

Vårdgivaren skall bedriva verksamhet under vardagar minst mellan kl 08.00-17.00 året runt. Vårdgivaren har möjlighet till utökade öppettider med utgångspunkt från patienternas önskemål och behov. Vårdgivaren äger inte rätt att reducera tillgänglighet eller öppettider under semestrar, helger eller vid andra tidpunkter. Vårdgivaren äger dock rätt att ha stängt under max två planeringsdagar per år. Information ska ske till patienter och till sjukvårdsrådgivningen om stängningen. I informationen ska framgå vart patienten kan vända sig för att få vård

Vårdstyrelsens ordförande är medveten om att den förvaltning hon är ansvarig för planerar att bryta mot reglerna, det framgår av denna artikel i UNT. Ändå är hon inte beredd att slå fast att reglerna ska följas.

Den som ska följa upp att reglerna följs är samma vårdstyrelse.Jag har aldrig varit någon stark förespråkare för beställar-utförarmodeller, men vill man ha argument för den modellen är detta ett utmärkt exempel.

Att man inte alltid lyckas nå de mål man satt upp är en sak, men att medvetet som politiskt ansvarig acceptera ett medvetet regelbrott är något helt annat.

Stoppa stängningen i Alunda!

Sedan Socialdemokraterna tagit över makten i Uppsala län landsting har flera verksamheter fått stänga. Nu hotas vårdcentralen i Alunda.

Så var det dags igen. En fungerande vårdverksamhet ska stängas, så är i varje fall planen som läckt ut. Tillfälligt (sägs det i varje fall). Denna gång är det inte en liten distriktssköterskemottagning, utan en hel vårdcentral. Och inte någon liten vårdcentral, utan en med över 6000 listade patienter och dessutom rätt många äldre. Det handlar om vårdcentralen i Alunda.

Enligt UNT (Vårdcentral hotas av nedläggning) är det som föranleder stängningen att det är svårt att få läkare till Årsta vårdcentral, inne i Uppsala. Det finns ytterligare åtta landstingsdrivna  vårdcentraler inne i Uppsala tätort. Dessutom minst lika många som är privat drivna. Men istället för att hantera problemen i Uppsala med de sammantaget mycket stora utbud som finns där, funderar man på allvar på att helt stänga verksamheten på en ort i en annan kommun där det inte finns något alternativ.

Att ett sådant förslag ens diskuteras seriöst säger en hel del om inställningen till orter som Alunda i det av socialdemokrater och miljöpartister styrda landstinget. För Centerpartiet är det oacceptabel att den enda vårdcentralen på en ort stängs för att hantera bemanningsproblem inne i Uppsala.

Stoppa stängningen av Alunda vårdcentral!

Längre väntan på ambulans till Knutby

De som bor i Knutby får vänta längst på ambulans i hela Uppsala län. I genomsnitt (mediantid) tar över 34 minuter innan ambulansen är på plats - på ett prio 1 uppdrag! Det vill säga i de fall som det är riktigt bråttom. Det är en förlängning av väntetiden med nästan 5 minuter sedan i fjol, trots att landstinget nu har ambulansdirigeringen i egen regi och snabbat upp den processen.

Resultatet framgår av det interpellationssvar som jag fått av Bertil Kinnunen (S) och där jag frågor hur mycket bättre det blivit sedan jag i fjol frågade om insatstiderna till en del tätorter i lånet. Facit är inte uppmuntrande. På många ställen, inte bara i Knutby, har det blivit sämre.

Allt har dock inte blivit sämre. Enligt denna statistik så har tiderna till Harbo sjunkit rejält.

Sammantaget är det dock klart och tydligt att det behövs åtgärder. Med mediantider på en halvtimme betyder det att mer än hälften av dem som behöver en ambulans verkligen snabbt får vänta längre än så. Det är ju inte heller så att det handlar om Norrlands inland - Knutby och Almunge är viktiga tätorter i Sveriges fjärde största kommun.

Centerpartiet lyfte detta med tillgång till ambulans som en viktig fråga i valrörelsen. Vi hade också med en ny ambulansstation i Gränby i Alliansens gemensamma valplattform. En ny ambulansstation i Gränby beräknas förkorta insatsen till Knutby och Almunge med cirka 10 minuter. Ännu har inget besked om detta kommit från Socialdemokrater och Miljöpartister, utan i denna som i många andra frågor är det väntan som gäller.

Insatstider enligt interpellationssvar 2015 och 2016

Tiden avser mediantid.

Enköping att räkna med!

Så har då förslaget till ny regionindelning landat. Patrik Oksanen på Hela Hälsingland har i ett inlägg diskuterat bland annat var residensstäder och ska ligga och var det nya regionparlamentet ska sammanträda. Hans förslag på den sista punkten är Enköping, kanske inspirerad av mitt förslag om att Enköpings kommun borde börja marknadsföra sig som ett möjligt administrativt centrum för den nya regionen.

En del har väl uttryckt en del skepsis och sagt att Västerås (som är det alternativ som oftast nämns) skulle vara bättre. Jag tänkte då att det får man räkna på. Och det har jag gjort. Jag har räknat på restid från dagens residensstäder till Västerås och Enköping. Noteras bör att relationen Västerås - Västerås då blir noll. Ändå blir restiden kortast till Enköping. Nu handlar det inte om mycket - det är ju trots allt inte långt mellan Enköping och Västerås (13 minuter med tåg)

Resultatet blev så här:

Bil Kollektivt Västerås Enköping Västerås  Enköping Uppsala 65 44 68 45 Nyköping 116 103 155 129 Örebro 69 85 49 67 Falun 111 115 127 148 Gävle 120 99 130 101 Västerås 0 29 0 13 Summa: 481 475 529 503

Sammantaget går det alltså snabbare till Enköping både om man reser med bil och kollektivt. Man behöver naturligtvis räkna mer noggrant, jag har tittat på resor vid en viss tidpunkt (framme ca 10) och man kan kanske får andra värden med andra kartprogram (jag använde Google maps, målpunkt för bilresan järnvägsstation).

Men vad det visar är att tid att ta sig till orten knappast är ett skäl att avfärda Enköping som lämplig ort - snarare tvärt om. Räknar man dessutom in närheten till Stockholm, så vinner naturligtvis Enköping klart. Enköping är att räkna med för den som vill ha en lokalisering centralt i den nya regionen!

Stoppa höghastighetstågen

Jag skriver idag tillsammans med ytterligare fem ledande Centerpartister i Stockholms-Mälardalsområdet att den höghastighetsjärnväg som håller på att planeras bör stoppas. Jag har tidigare varit för järnvägen, men de senaste månadernas besked om ökade kostnader och en låg medfinansiering från andra än staten och skattebetalarna har fått mig att tänka om.

Det finns väldigt stora behov av infrastrukturinvesteringar. Vi har de senaste dagarna hört om hur en viktig upprustning av Dalabanan skjutits fram till 2026, vi vet om behovet av fler spår mellan Stockholm och Uppsala (som skulle kunna skapa möjligheter för helt nya bostads- och verksamhetsområden), en järnväg som knyter Mälarbanan till Uppsala är nödvändig, precis som dubbelspår på hela Ostkustbanan upp till Sundsvall.

Dessutom finns alla andra infrastruktur behov, inte minst när det gäller vägnätet och utbyggnad av cykelbanor finns väldiga behov. För att inte tala om att se till att alla får tillgång till bredband, som också borde vara en del i prioriteringsdiskussionen.

När det nu står klart att en höghastighetsjärnväg till 90-95 procent ska finansieras genom infrastrukturbudgeten och att de beräknade kostnaderna har skenat är det dags att besinna sig och konstatera att detta nog inte kan vara prioriterat i en värld med begränsade resurser. 

Debattartikeln är publicerad på debattplats i Svenska Dagbladet näringslivsdel. 

Rädda Dalabanan

Restiden med Upptåget till Sala riskerar att öka med 30 minuter när Trafikverket hotar med sänkta hastighet på Dalabanan. Det innebär nästan en fördubbling av restiden som idag är cirka 40 minuter. Till Borlänge kan restiden förlängas med 45 minuter. Den farhågan presnteras av Dalabanans intressenter. Att det verkligen finns en risk bekräftas av Trafikverket. "Det scenarier som Dalabanans intressenter går ut med det tycker jag stämmer ganska väl med verkligheten, säger Agneta Frejd, planerare på Trafikverket, till Radio Dalarna. Det skulle bli ett förödande slag mot Uppsala län om hastighetssänkningen genomförs. Vad som behövs är insatser på spåren som gör att hastigheten kan öka. När vi nu dessutom talar om framtida regioner där ett aktuellt alternativ är att Dalarna, Västmanland och Uppsala kommer att ingå i samma region är det som behövs bättre kommunikationer mellan länen, inte sämre.

Orsaken till hotet är befarade brister på spåret och att Trafikverket inte planerar att genomföra de nödvändiga spårbytena inte planeras för en tidigast 2026. Det behöver därför komma ett snabbt besked från staten om att nödvändiga insatser kommer att göras i tid.

Planerna på en höghastighetsjärnväg från Stockholm (egentligen Järna) till Göteborg och Malmö går vidare, med en kostnad på ett antal hundra miljarder kronor. Syftet är konkurrera med flyget. Samtidigt riskerar viktiga delar av den svenska järnvägen, till exempel Dalabanan, kraftigt sänkta hastigheter så att det till och med blir svårt att konkurrera med bilen. Det är dags att regeringen får sina prioriteringar klara och ser till att ge besked om att Dalabanan rustas så att den framgångsrika pendlingen och de berörda kommunerna kan fortsätta att utvecklas.

Jag har kommenterat för UNT: Restiden riskerar att fördubblas

Vad görs för att undvika problem vid trafikstörningar?

I torsdags var det stora störningar i tågtrafiken i Mälardalen. Detta drabbade tusentals resenärer, bland annat till/från  Enköping och Uppsala. Det är sådant som händer. Allt bör göras för att undvika liknande problem i framtiden, men även med de stora satsningar som görs på nybyggnad, underhåll och förstärkning av OStkustbanan och Mälarbanan kommer problem att inträffa också framöver.
Det är uppenbart att det fanns stora brister i samband med de stora trafikstörningarna i tågtrafiken den 28 januari som drabbade både resenärer från Enköping och Uppsala, inte minst fanns stora brister i kommunikationen till pendlarna och det verkar inte som om någon ersättningstrafik sattes in.

Det som inträffat har fått mig att fundera över om de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Mälardalen behöver ta ansvar för att säkerställa en fungerande kommunikation och åtgärdsplaner i samband med trafikstörningar. Jag har därför lyft frågan inför nästa kollektivtrafiknämnd.


Även om många av dem som drabbades inte skulle resa med trafik som vi upphandlat, utan med kommersiella företag som SJ, har vi som regional kollektivtrafik ett övergripande ansvar för all regional kollektivtrafik och är medborgarnas och resenärernas främsta företrädare. 

Wennbergs rekordunderskott

Efter sitt första år som landstingsstyrelsens ordförande redovisar Börje Wennberg ett rekordunderskott för landstinget. Bara jämfört med den delårsrapport som debatterades på senaste landstingsfullmäktige har resultatet försämrats med 50 miljoner.

I ett pressmeddelande har landstingsstyrelsen ordförande redovisat landstingets ekonomiska resultat för 2015. Sammantaget gjorde landstinget ett underskott på 106 miljoner kronor.

Det är det största underskottet på decennier och den kraftiga försämringen under senare delen av året visar på landstingets stora problem. Det är också tydligt att det inte längre bara är Akademiska sjukhusets som har problem med ekonomin, underskotten är också betydande för bland annat Kollektivtrafiknämnden och Landstingsservice.

Underskottet är i nivå med den prognos som presenterades för landstingsstyrelsen i december. Akademiska gör ett något mindre underskott än vad man trodde i december, men andra delar går sämre och det sammantagna underskottet är på samma nivå som prognostiserades i december.

Nettokostnadsutvecklingen  landade på 5,7 procent, inte någon gång under förra mandatperioden hade vi en så kraftig ökning av nettokostnaderna, om man justerar för övertagandet av kollektivtrafiken, som vi hade förra året.

För att sätta förra årets katastrofala resultat i sitt rätta sammanhang har jag tagit fram landstingets samlade resultat från 2002 och framåt. Det är balanskravsresultat, det vill säga rensat från bland annat vinster vid markförsäljning. 

Bokslut (balanskravsresultat)

2002            -73 miljoner kronor

2003            190 miljoner kronor

2004            -8 miljoner kronor

2005            89 miljoner kronor

2006            73 miljoner kronor

2007            116 miljoner kronor

2008            175 miljoner kronor

2009            142 miljoner kronor

2010            132 miljoner kronor

2011            164 miljoner kronor

2012            173 miljoner kronor

2013            202 miljoner kronor

2014            -34 miljoner kronor

2015            -106 miljoner kronor 

Stockholmare, inte särskilt smarta?

Sverige lättast biljettprissystem för svårt för stockholmarna? 

Enligt Dagens Nyheters Viktor Barth-Kron har stockholmarna svår att förstå SL:s biljettprissystem. Det måste betyda att de där stockholmarna inte är särskilt smarta. SL har nämligen landets enklaste biljettprissystem med en zon för månadskort och bara tre zoner för enkelresor. Endast UL har ett lika enkelt system (även om UL har fem zoner, eftersom trafik utanför länet och till Arlanda har egna zoner). Hela tunnelbanesystemet ligger dessutom i en zon.

För den som reser inom Stockholms län är det faktiskt väldigt enkelt att veta vad man ska betala, problemet är snarare att vet hur man betalar.

Nu diskuteras alltså en enhetstaxa i Stockholms län. Det kan vara en utmärkt idé och skulle göra det enklare för oss som ibland åker i tre zoner och i bland en. För oss som då och då är i huvudstaden och dess omgivningar är den intressanta frågan naturligtvis också vad denna enhetstaxa i så fall kommer att hamna på. Redan idag har Stockholm det högsta priset för en resa i en zon i hela landet (44 kronor i spärr, 36 i mobil eller förköp). Hur mycket dyrare blir det att resa med den nya enhetstaxan? För dyrare lär det bli för de allra flesta som idag bara reser i en zon. Det är ju inte så att det finns något gigantiskt överskott inom kollektivtrafiken i Stockholms län.

Priset blir nog inget större problem i centrala Stockholm, men längre ut i länet kan de relativt högra priserna för korta resor bli ett problem.

Viktor Barth-Kron undrar om man på 10-15 sekunder kan förklarar biljettsystemet för en turist. Nu är ju det väldigt kort tid, men det borde gå. Jag gör ett försök:

"Det finns tre zoner. I den centrala zonen, som inkluderar hela tunnelbanan, kostar en enkel 36 kronor om du köper biljett i förväg."

Det borde räcka för de flesta turister behov och tar ca 5 sekunder att berätta. En mer fullständigt version går också den på under 15 sekunder:

"Det finns tre zoner. I den centrala zonen, som inkluderar hela tunnelbanan, kostar en enkel 36 kronor om du köper biljett i förväg. Biljetterna gäller på bussar och tåg där det står SL. Åker du tåg till  Arlanda kostar det extra. Särskilda regler gäller för resor till Uppsala, Knivsta, Bålsta och Gnesta."

Se där - svårare än så är det inte.

Tredubblat stöd för Centerpartiets politik

Moderaterna har låtit göra en undersökning om förtroendet för partiernas flyktingpolitik. Frågan som ställt är "Vilket parti har du störst förtroende för när det gäller… invandring och integration?" Moderaterna gör en stor sak av att stödet för deras politik ökat med fem procentenheter från 13 procent våren 2014 till 18 procent december 2015 och det hänger media på.

Men frågan är om det inte är mer intressant att stödet för Centerpartiets politik ökat nästan lika mycket, med fyra procentenheter. Partiet har gått från 2 procent (då det lägsta stödet av alla partiet) till 6 procent. Vill man ha en bra rubrik kan man beskriva det som jag gjort i rubriken till detta inlägg, ett tredubblat stöd för Centerpartiets politik,

Det är också värt att notera att andelen som tycker att Miljöpartiet har bäst politik har halverats.

Förändringarna för samtliga partier ser ut så här:

Moderaterna +5 procentenheter
Centerpartiet +4 procentenheter
Vänsterpartiet +3 procentenheter
Annat parti +3 procentenheter
Sverigedemokraterna +1 procentenheter
Folkpartiet (sic) -1 procentenheter
Kristdemokraterna -1 procentenheter
Miljöpartiet -3 procentenheter
Socialdemokraterna -3 procentenheter

Ej svar -7 procentenheter
(ja, det blir en procentenehet för mycket)


Nu ska denna typ av undersökningar tas med en viss felmarginal. Det är Demoskop som gjort mätningen och ca 1000 intervjuer. Men det är i varje fall tydligt att Centerpartiet verkar ha fått ett ökad förtroende frågor om invandring och integration.

Bilder från moderaternas presentation finns här: Torsdagsfika

Ekonomi i fritt fall

Landstinget är på väg mot rekordunderskott.

Landstinget är på väg mot rekordunderskott och ekonomin är i fritt fall. För en vecka sedan diskuterade vi ett befarat underskott på 56 miljoner, på dagens möte med landstingsstyrelsen pekar ekonomirapporten på 107 miljoner kronor i underskott.

Om detta skriver jag på UNT:s debattsida idag.

Ett kapsejsat ledarskap

Landstinget i Uppsala län är på väg mot rekordunderskott samtidigt som antalet som står i vårdkö fördubblats på ett år. I mitt anförande på senaste landstingsfullmäktige beskriver jag resultatet av ett år med Socialdemokraterna i ledningen för landstinget och pekar på ett kapsejsat ledarskap.


 
 

Bra förslag från regeringen

I departementspromemorian Regionalt utvecklingsansvar i Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län (Ds 2015:53) föreslås att Landstinget i Uppsala län ska ta över det regionala utvecklingsansvaret för länet. Promemorian är nu ute på remiss. Förslaget i promemorian sammanfattas på detta sätt.

Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens läns landsting har nu hos regeringen ansökt om att få överta det regionala utvecklingsansvaret i sina respektive län. I denna promemoria föreslås att lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ändras så att lagen även omfattar dessa län. Förslaget innebär även att berörda landsting får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige respektive regionstyrelse. Vid val ska dock beteckningen landstingsfullmäktige alltjämt användas.

Tanken är att förändringen ska träda i kraft 1/1 2017. Det är ett bra förslag som gör det tydligare för medborgarna vem som har ansvar. Med tanke på att länets kommuner stod bakom ansökan och att ansvaret sedan drygt ett decennium inte längre ligger på länsstyrelsen kan man nog räkna med att förslaget får ett brett stöd från remissinstanserna.

Ett år med Socialdemokraterna - den sanna versionen

En bearbetad version av Socialdemokraterna annons som stämmer bättre
med verkligheten.

Socialdemokraten Börje Wennberg har varit landstingsstyrelsens ordförande i ett år nu. I en annons på Facebook skryter han över "Första året med Socialdemokraterna i ledningen för landstinget i Uppsala län". Och så har han bockat för tre saker som han åstadkommit: Tar kontroll över byggkostnaderna, Tar kontroll över ekonomin och Tar kontroll över vårdköerna.

På den första punkten får vi väl se vad som kommer. Sant är att det finns en del tjänstemannaförslag att skära ned på investeringskostnaderna. Bland annat finns förlag om att låta bli att bygga det tillagningskök som behövs på Akademiska sjukhuset. Vad det blir av dessa förslag återstår att se.

När det gäller ekonomin finns det dock redan facit efter ett år med Socialdemokratisk brist på ledning av Uppsala läns landsting. Landstingets delårsrapport pekar mot ett underskott på 56 miljoner kronor. Det enda som gör att det inte ser ännu värre ut är att landstinget lyckligtvis får stora engångsintäkter.

Trots detta ser alltså landstinget ut att gå emot ett rekordunderskott. Om prognosen håller kommer landstinget att göra sitt sämsta resultat sedan 2002, då Mats O Karlsson (S) var tvungen att redovisa ett underskott på hela 73 miljoner kronor.

Men det kan bli värre. Tyvärr verkar det som utvecklingen även efter delårsrapporten går i fel riktning. I stället för den förbättring av ekonomin på Akademiska sjukhuset som vi alla hoppats på, ser det snarare ut som det sker en kraftig försämring. På samma sätt verkar också Kollektivtrafiknämnden gå emot ett större underskott än det som prognostiseras i delårsrapporten. Den senaste ekonomirapporten talar om ett underskott på över 100 miljoner kronor för landstinget som helhet. Detta är resultatet av en oförmåga att styra och leda. Detta är resultatet av att genomtänkta strategier kastades i papperskorgen för att ersättas med kaos. Detta är resultatet av ett kapsejsat ledarskap.

Sedan till vårdköerna. Här glider man undan i delårsrapporten och ger en väldigt välsminkad bild av verkligheten. Sanningen är att det för ett år sedan, i september 2014, var 2 493 personer som väntat över 90 dagar på sitt första besök eller på behandling/åtgärd i specialistvården. Sedan hände något den 14 september. I september i år är det 4 991 personer som väntat längre än 90 dagar. Det är alltså mer än en fördubbling. Då säger Börje Wennberg att han "tar kontroll över vårdköerna".

Jag har gjort om Socialdemokraternas Facebookannons så att den stämmer bättre med verkligheten. Den sanna bilden ser ni här ovan.

Stora sjukhus inte effektiva

Från DN-debatt. Något för oss i Uppsala att fundera över

Idag överlämnar Utredningen om högspecialiserad vård sitt förslag till regeringen om hur den högspecialiserade vården bör organiseras och utvecklas, en utredning som Vårdsverige sett fram emot med spänning. Redan på morgonen var det dock möjligt att ta del av huvudinnehållet i en debattartikel på Dagens Nyheters debattsida med rubriken Hundratals liv per år räddas om vården koncentreras .

Det ska bli intressant att ta del av hela utredningen, men det är ingen tvekan om att övning ger färdighet och att en del vård kräver många och avancerade resurser. Detta kommer att leda till att viss vård inte längre finns lika nära, men att det blir bättre. Men, som påpekas, det är mycket möjligt att bli duktig också på mindre sjukhus, om man där får göra många insatser. Det har till exempel visat sig på lasarettet i Enköping. I arbetet med att koncentrera vården är det därför viktigt att se vad som kan göras på olika sjukhus i regionen.

Det är också tydligt att stora sjukhus inte är effektiva. I debattartikeln talar man om att sjukhus med fler än 400-600 vårdplatser har nackdelar ur effektivitetssynpunkt. Detta är självklart något som vi behöver ha med i den framtida organisationen av vården bårde i vårt län, i sjukvårdsregionen och landet.

Vår uppgift i landstinget i Uppsala län, som ansvariga för regionens största sjukhus, blir att i huvudsak fundera över vilken vård som bättre och effektivare kan utföras på andra sjukhus än Akademiska sjukhuset. Annars kommer vi inte att ha utrymme för ytterligare koncentration av den riktigt specialiserade och komplicerade vården till Akademiska sjukhuset.

Skenande underskott för Akademiska sjukhuset

Det är tydligt att socialdemokrater och miljöpartister helt tappat kontrollen över landstingets ekonomi. I den nya månadsrapport som ska behandlas på produktionsstyrelsen i nästa vecka ökar Akademiska sjukhusets underskott med 30 procent. Nu lyder prognosen på -260 miljoner kronor.

Till detta ska läggas att också Kollektivtrafiknämnden prognostiserar ett underskott på omkring 26 miljoner kronor, till stor del beroenden på en medveten riskfyllt budgetering från socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister i nämnden.

Idag är det varken ordning och reda i beslutsprocesser eller ekonomi i landstinget. Det kan på sikt bli väldigt dyrt för länets invånare.

UL-kortet funkar i Karlstad!

En av de fiffiga sakerna med att flera län gått samman om ett nytt biljettsystem är att det blir lite mindre att hålla reda på. Jag är, tillsammans med en massa kommunpolitiker, på SKL:s kongress i Karlstad. Självklart passade jag då på att testa om mitt UL-kort fungerade på stadsbussarna i staden. Som framgå av filmen gick det utmärkt.

Detta är en funktion som vi i BIMS-länen (som systemet heter) marknadsför alldeles för lite.

Om hållplatser, turtäthet och priser

Jacke Sjödin i UNT är alltid värd att läsa. I dagens UNT skriver han bland annat om bussar och det förslag till nytt stadstrafiknät som presenterades i veckan. Han verkar något skeptisk till att det ska bli något längre mellan hållplatserna för att det ska gå snabbare att resa med buss.

Han skriver bland annat: Om jag var med i fiffiga-buss-besluts-kommittén så skulle jag fokusera på lägre priser och högre täthet.

Jag sitter ju med i fiffiga-buss-besluts-kommittén - eller kollektivtrafiknämnden som är det officiella namnet. Därmed vet jag att det är just det som har skett. Precis som Sjödin föreslår ska förslaget leda till att turtätheten blir högre, utan att kostnaderna ökar så att priset blir högre. Därför innehåller förslaget bland annat att bussarna ska göra färre avvikelser från den rakaste linjen och stanna vid färre hållplatser. Den kortare restiden gör naturligtvis också att det blir mer intressant att ta bussen, eftersom skillnaden mot att göra samma resa med bil minskar.

Det hela handlar i grunden om antalet bussar. Sambandet ser enkelt beskrivet ut så att om man har tätare mellan hållplatserna, tar resan längre tid och då blir det lägre turtäthet (med samma antal bussar) eller högre kostnader (med fler bussar).

Nu är det så bra att fiffiga-buss-besluts-kommittén i nästa vecka kommer att skicka ut förslaget till nytt stadsbussnät på remiss så att alla, även Jacke Sjödin, har chansen att komma med synpunkter. Det hoppas jag många gör - för det är inte helt självklart var den rätta balansen ligger.

Ps. Jacke Sjödin för också fram förslaget (möjligen något raljant) att avståndet mellan hållplatser på sträckan Storvreta - Vänge skulle utökas till 2,5 mil så bussen kommer upp i jättehög hastighet och inte behöver stanna alls. Förslaget är egentligen väldigt klokt - om det fanns ett stort resande mellan Storvreta och Vänge. Alla som har tillgång till direktbuss vet att det är det mest attraktiva sättet att resa kollektivt. Men då måste det finns tillräckligt med resande för att det också ska finnas vanliga bussar som stannar och tar upp alla som inte bor just i Vänge och Storvreta,

Storlager i Varghällar ställer krav på kollektivtrafik

Bild från Enköpings kommuns hemsida.

Det är jättekul att att Martin& Servera ska flytta sin verksamhet till Enköping och att de ska etablera sig i Södra Varghällar, det vill säga i samma område som KG Knutsson och COOP:s lager. Men det betyder att det blir än mer angeläget att få igång en fungerande kollektivtrafik och cykelbanan till området. 

 Företaget lägger samman sina lager i Västerås och Årsta och flyttar till Enköping. Idag jobbar 250 personer på de båda lagren. Speciellt eftersom det handlar om att flytta en verksamhet är det viktigt att det redan från början finns möjlighet att resa kollektivt.

Idag finns närmaste busshållplats ute vid väg Stockholmsvägen och utan trafiksäker gång- och cykelbanan till området. Ska vi få ett samhälle där människor kan välja bort bilen, måste det vara möjligt att kunna ta sig till stora verksamhetsområden med kollektivtrafik. UL och Enköpings kommun behöver snarast få igång planeringen för att få till kollektivtrafik till området.

Grön budget för vit, växande arbetsmarknad

Skriver tillsammans med Solveig Zander och Stefan Hanna på UNT:s debattsida på nätet om Centerpartiets budgetförslag.

Med tanke på mötet med Dalbanans intressenter är särskilt detta stycke aktuellt:

När vi nu lägger en egen budget avsätter vi därför att ytterligare 480 miljoner kronor satsas på järnvägsunderhåll under åren 2016–2018. För oss är det viktigt att det finns pengar till järnvägsunderhåll både på järnvägen mellan Uppsala och Stockholm och mellan Uppsala och Sala.

Läs hela artikel här:  Grön budget för vit, växande arbetsmarknad

Grillby behöver bättra busstrafik

I fredagens EP skriver jag om att Grillby behöver bättre busstrafik.

Uppsala folkhögskola - en resurs för samhället

Idag var jag på besök på Uppsala folkhögskola, som är Wik folkhögskolas filial inne i Uppsala. Det var ett både roligt och lärorikt besök där jag fick träffa elever i tvåan som ställde en hel del frågor om politik, ideologi och landstinget.

De var väldigt duktiga på att förklara varför folkhögskolan behövs och att det kan finnas många olika anledningar till att man behöver den andra chans som allmän linje på folkhögskola innebär.

Det kändes verkligen att detta var en del av landstingets verksamhet som bidrar till att bygga ett starkare Sverige. Som gör att människor får chansen att utvecklas och också ge ett större bidrag till vår gemensamma välfärd. Det finns personer och partier som vill avveckla folkhögskolan, men för mig är det ännu tydligare efter dagens besök att folkhögskolan är en del i en politik för jobb, företagande och tillväxt.

Som jag uppfattade det bodde alla elever i Uppsala. Det är ingen tvekan om att det finns många också i övriga länet som skulle kunna växa med en folkhögskoleutbildning. Från Centerpartiet har vi motionerat om att det borde finnas en folkhögskolefilial också i Norduppland.

Ett politisk underskott

Kollektivtrafiknämnden är på väg mot ett underskott för 2015 på omkring 20 miljoner kronor. Det är ett underskott som helt förklaras av ett politiskt misslyckande - UL får inte så mycket betalt för skolskjutsverksamheten som man budgeterat.

Att det är ett politiskt misslyckande beror på att man i budgeten räknat med att få betydligt bättre betalt av länets kommuner. Eftersom detta skulle ske under löpande budgetår och utan  självklart stöd i några avtal, var förutsättningen för att lyckas att man politisk skulle komma överens om respektive kommun att de skulle ta sitt ansvar för skolskjutskostnaderna redan i år. Det har man inte lyckats med, trots att det var en bärande del i budgeten.

Från Alliansen såg vi redan från början att budgeten var underbalanserad. I Landstingsfullmäktige hade vi också ett förslag som innebar större intäkter till kollektivtrafiken. När Kollektivtrafiknämnden tog beslut om budget markerade vi att det fanns stor risk för underskott.

Förutom ekonomin ser det dock rätt bra ut. Resandet ökar och det gör också biljettintäkterna, även om det fortfarande är en bit kvar till budget. Kostnaderna är också betydligt lägre än budgeterat, inte minst tack vare låga dieselpriser.

Närakuten behövs!

Mycket intressant besök idag på Uppsala närakut och ortopedakut som drivs av Cityakuten. Det är lätt att inse att verksamheten behövs. Med över 66 000 patientkontakter varje år är det ingen tvekan om att det både fyller ett behov för patienterna och hjälper till att minska belastningen på Akademiska sjukhusets akutmottagningar.

Tyvärr är verksamheten hotad och man upplever en stor osäkerhet kring hur framtiden ser ut. Den styrande minoriteten har varit väldigt otydlig vad som ska gälla framöver, något som idag leder till praktiska problem till exempel vid rekryteringar.

Vi hade också en intressant diskussion kring var denna typ av verksamhet bäst placeras - i anslutning till den stora akuten eller skiljt från den. Tydligen en fråga där det inte verkar finnas något tydligt svar, bara tydliga uppfattningar. Vad jag inte visste var att den lättakut som öppnats vid Danderyds sjukhus för att avlasta den akutmottagningen nu faktiskt är stängd.

Landstinget drar benen efter sig

Det har gått ett drygt halvår sedan den (dåvarande) vänstermajoriteten bestående av Socialdemokrater, Miljöpartister och Vänsterpartister sparkade landstingsdirektören. Sedan dess verkar nästan ingenting hänt. På ett halvår har man inte lyckats fastställa någon kravprofil och inte fått ut någon annons.

Detta kritiserar jag idag i Uppsala-Tidningen.

Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) säger till Uppsala-Tidningen  att det inte finns någon anledning att "forcera" processen. Att forcera är att ta fram en kravprofil på en vecka, att hålla på över ett halvår är inte att forcera, det är att dra benen efter sig.

Bussar till Runhällen även i framtiden

Det var fullsatt i bygdegården när föreningarna i Runhällen och Enåker bjöd in till möte om busstrafiken efter det att den nya sträckan av väg 56 öppnas under 2017. Den nya vägen och det faktum att den gamla vägen stängs av gör att bussen inte kan gå som tidigare. Enligt de preliminära planerna kommer bussen inte längre att göra en avstickare in till Runhällen, som redan idag ligger en bit från riksvägen och som hamnar ännu mer vid sidan av med den nya sträckningen.

Denna typ av frågor dyker upp allt oftare i samband med nya dragningar av vägar - istället för att dra vägarna där människor bor, drar man dem där ingen bor. Det är klart att det är enklare och många också tycker det är skönt att slippa den ständiga trafiken utanför knuten, men risken är stor att det också innebär att kollektivtrafikservicen försämras.

För Centerpartiet är det självklart att hela länet ska ha kollektivtrafik och i vårt länsprogram inför var vi väldigt tydliga:

• Kollektivtrafik ska nå alla tätorter i länet.

För mig och Centerpartiet är det alltså självklart att Runhällen, som är en tätort, ska fortsätta att ha kollektivtrafik också i framtiden. 

En meningslös rapport

Några forskare på VTI har tagit fram en rapport om den utökade regionaltågstrafiken i Mälardalen. De kommer fram till att det inte är "lönsamt" att öka turtätheten i Mälarbanan. En helt meningslös rapport. Redan i inledningen framgår nämligen detta:

Exempel på nyttor som inte låter sig fångas på ett enkelt sätt, och som vi bortser ifrån, är samhällsnyttan av att kunna erbjuda rörelsehindrade eller personer med låga inkomster möjligheter att resa, likaså om ett bättre transportsystem bidrar till en bättre fungerande arbetsmarknad vilket är svårt att kvantifiera. 

Kursiveringen är min. Det är klart att om man bortser från det som är syftet med den förbättrade trafiken, en bättre fungerande arbetsmarknad och bostadsmarknad i Mälardalen, så är det också svårt att hitta de positiva effekter som vi vill uppnå med den gemensamma satsningen. Därmed blir ju också rapporten som underlag för någon form av debatt helt meningslös.


Det finns också mycket annat som är konstigt i rapporten. Bland annat att man väljer att räkna på Mälarbanan, där det inte planeras någon större utvidgning av trafiken och där det är tänkt att det inte ska ske någon ökad samhällssubvention. Jag kan väl också påpeka att det är få av dem som pendlar mellan Västerås eller Enköping och Stockholm som upplever att det finns någon alternativ kollektivtrafik förutom regionaltåget - även om det går att ta buss 874 från Västerås till Enköping, byta till buss 803 eller 898 från Enköping till Bålsta och sedan ta pendeltåget. Det är möjligt att någon åker så enligt VTI:s modeller, men i verkligheten är det inget alternativ för en pendlare.

Vidare påstås att "Kollektivtrafikmyndigheterna i Mälardalen subventionerar trafiken genom bolaget Mälab". Vad jag vet subventioneras inte trafiken på Mälarbanan med en enda krona. Det enda som finns är en viss gemensam marknadsföringsbudget inom ramen för TIM-samarbetet.


För den som trots allt vill läsa hela rapporten finns den här: VTI Rapport 866 

Miljöpartiet och kärnkraftsinvesteringar

Obs - killen i mörk kavaj och rosa skjorta är jag, inte Lena Rönnberg!

På senaste landstingsfullmäktige diskuterade vi inte bara budget, utan också finansplicy och placeringspolicy för landstinget. I dessa har vi i praktiken ett förbud mot investeringar i vissa typer av företag, till exempel de som håller på med alkohol, tobak och vapen. Vi har satt gränsen till att mindre än 1 procent av omsättningen får utgöras av tillverkning, distrubution eller marknadsföring av dessa varor - vilket är ett mycket tufft ställt krav.


Nytt i den senaste revideringen var en begränsing av investeringar också i företag som sysslar med fossila bränslen. Gränsen där sattes till att en fond får ha högst 5 procent med företag som huvudsakligen, mer än 50 procent, sysslar med fossila bränslen. En viktig markering, inte minst eftersom en rimlig bedömning är att företag som huvudsakligen sysslar med fossila bränslen nog inte är några bra långsiktiga investeringar.

Från Centerpartiet ville vi ha samma begränsning för kärnkraft (kärnteknisk verksamhet för energiändamål). Man kunde tro att åtminstone Miljöpartiet skulle tycka att det var en bra idé. Så var det dock inte. I Landstinget i Uppsala län är det Miljöpartiet som leder kampen för att landstinget ska kunna investera i kärnkraft. Och det var en miljöpartist som yrkade avslag på vårt förslag att undvika kärnkraftsinvesteringar.

Den som vill ta del av argumenten kan se min debatt med Miljöpartiets Fredrik Leijerstam ovan. Kortversionen är att Miljöpartiet i landstinget vill kunna investera i kränkraft för att:

1. Kärnkraften håller på att avveckla sig själv.
   Det borde väl egentligen vara ett skäl att inte investera i kärnkraft.
2. Det finns inga aktiefonder att investera i som vi vet är utan kärnkraft.
3. De aktiefonder vi investerar i innehåller inga kärnkraftaktier, så någon begränsning behövs inte.

Hur argument 2 och 3 kan framföras av samma person i samma debatt har jag svårt att ta in.

Från Centerpartiet handlar detta inte enbart om att vi vill att de investeringar och placeringar som landstinget gör ska vara i långsiktigt hållbara energiföretag, utan också just detta att både fossila bränslen och kärnkraft är på väg ut. Därför är det företag som landstinget inte bör äga, vare sig direkt eller indirekt. Varför Miljöpartiet i vårt landsting inte delar den synen kan jag faktiskt inte förstå.

Landsting utan fast ledning

Sjukhuschefen för Akademiska sjukhuset Lennart Persson går i pension redan den 30 juni. Ett besked som enligt den tillförordnade landstingsdirektören Kerstin Westholm kom oväntat. Det betyder att landstingets största förvaltning, med ett prognosticerat underskott på 100 miljoner kronor, står utan fast ledning.

Visst finns det en tillförordnad chef medan rekrytering sker, men det är självklart ett avbräck i möjligheten att styra en så stor och komplex förvaltning, Risken för att viktiga beslut inte kan tas och viktiga processer inte kan föras framåt i rätt takt är uppenbar.

Dessutom har den som är ordförande för Akademiska sjukhusets styrelse, produktionsstyrelsens ordförande Sören Bergqvist, lämnat majoriteten och landstingets högst tjänstman, landstingsdirektören, är tillförordnad i avvaktan på en rekrytering som inte ens verkar ha påbörjats.

I och med att Vänsterpartiet lämnat majoriteten står landstinget dessutom utan en tydlig politisk majoritet, med den osäkerhet som det innebär, inte bara i budgetfrågor.

Sammantaget gör detta att det idag är svårt att tala om någon fast och tydlig ledning i landstinget vare sig på den politiska nivån eller landstingsnivån. Det oroar!

Det lönar sig att läsa och skriva!

Som jag skrev i ett tidigare inlägg fanns det en väldigt underlig skrivning i den fastighetsutvecklingsplan för Akademiska sjukhuset som gått ut till landstingsstyrelsen. Efter mitt påpekande hade dock majoriteten justerat texten till själva sammanträdet. Nu framgår det klart framgår att kollektivtrafiken ska kunna köra även på Inre sjukhusvägen i framtiden.

Bra så. Det lönar sig att läsa och komma med synpunkter. Nu gäller det bara att vara uppmärksam framöver. Det är tydligt att det finns intressen som helst inte ser kollektivtrafik på området. Och även av denna text framgår att de fortsatt har stort inflytande.

Centralisering fortsätter med S+MP

Så var det dags igen. BUP i Östhammar och Tierp blir utan läkare. Förra gången var det ögonmottagningen och öronmottagningen i Tierp som lades ned. Två förändringar som beslutas efter det att Socialdemokraterna, Miljöpartiet (och Vänsterpartiet ) tog över styrningen av landstinget.Två förändringar som kan uppfattas som små för den som sitter i Uppsala, men som har stor betydelse för de patienter som finns runt om i länet.

Det finns i det enskild fallet alltid någon motivering. Centraliseringar blir lätt lösningen på problem för den som sitter som centralt. Det är därför det krävs ett tydlig politiskt ledarskap för vård i hela länet. Det finns inte hos socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister i vårt landsting.

Det betyder att risken är stor att det kommer att ske ytterligare centraliseringar och ytterligare nedläggningar ute i länet. 

Från Centerpartiet protesterare vi naturligtvis och fortsätter att kämpa för vård i hela länet. 

Artikel i UNT: Läkare dras in vid BUP

Centerbudget utan skattehöjning

Idag har vi i Alliansen i landstinget presenterat en gemensam budget som ett alternativ till den som Soclademokratena och Miljöpartiet har lagt fram. Vi klarar att balansera budgeten för 2016 utan att behöva höja skatten. Det budgerade överskottet är inte stort, men vi höjer inte skatten bara för att lägga drygt 365 miljoner kronor i överskott.

Vi har många bra förslag i budgeten. Några markeringar som är särskilt viktiga för oss i Centerparriet är satsningen på tillgång till specialistläkare i hela länet och ett tydlig besked om att ögonmottagningen och öronmottagningen i Tierp ska återöppnas.

Vi ger också besked om att det ska byggas en ambulanstation i Gränby, något som behövs för att få ned insatstiderna till bland annat Knutby och Almunge.

En annan viktig fråga för oss i Centerpartiet är att vi i vår gemensamma budget har med en utredning om en folkhögskolefilial i Norduppland.

En viktig del i vår finansiering är att vi genomför en rimlig höjning av priserna i kollektivtrafiken. Vi återställer den sänkning på månadskorten som gjordes i april och lägger på en höjning med ytterligare 60 kronor. Däremot höjer vi inte enkelbiljettpriserna. Genom förändringen behåller vi en rimlig balans mellan skattefinasiering och resenärsfinansiering i länets kollektivtrafik.

Vem styr Akademiska?

Akademiska sjukhuset lämnar en prognos på ett underskott på 100 miljoner kronor, Hälsa och habilitering på 1 miljonkronor, Resurscentrum 11 miljoner kronor och landstingsservice 5 miljoner kronor. Detta framgår av delårsrapporten för de första fyra månaderna 2015 som behandlas på landstingsstyrelsen på måndag.

I samtliga dessa falla uppmanas Produktionsstyrelsen vidta åtgärder.  Produktionsstyrelsens ordförande är vänsterpartisten Sören Bergqvist, men han och Vänsterpartiet har ju lämnat den tidigare majoriteten. Som jag skrev redan när det blev klart att Vänsterpartiet hoppar av borde detta vara den största huvudvärken för Miljöpartiet och Socialdemokraterna - framför allt för att det innebär en otydlighet i styrningen av Akademiska sjukhuset.

Idag uppmärksammar Sveriges Radio min oro. Johan Edstavs försök till svar gör mig inte tryggare. Åtgärder behövs göras i år både för att klara årets budget, men också för att klara nästa års budget. om det är tveksamt om Vänsterpartiet är beredda att göra något i år, är det nog än mindre troligt att de är beredda på tuffa åtgärder för att Akademiska ska klara Socialdemokraternas och Miljöpartiets budget för 2016.

Inga bussar på Akademiska?

Det blir långt att gå från bussen om förslaget går igenom.

I det förslag till fastighetsutvecklingsprogram för Akademiska sjukhuset som ska behandlas på landstingsstyrelsen på måndag föreslås ett stopp för kollektivtrafik på sjukhusområdet. Det är oerhört förvånande. Tidigare har det funnits en politisk enighet om att öka kollektivtrafiken inne på sjukhusområdet.

Målsättningen borde vara att det ska vara enklare och kortare att gå från bussen till de viktigaste ingångarna till sjukhuset, än att gå från bilen och parkeringen. Att Socialdemokraterna och Miljöpartiet nu lägger släpper upp ett förslag som innebär att kollektivtrafik med buss på inre sjukhusvägen bör undvikas och istället hänvisas till hållplatser som utanför sjukhusområdet på Dag Hammarskjölds väg och Yttre Sjukhusvägen är därför helt fel inriktning. 

Det finns naturligtvis utmaningar med mer kollektivtrafik inne på sjukhusområdet. Men de kan lösas med val av fordon och de exakta körvägarna. Men inriktningen borde vara tydlig.  När vi nu bygger ett halvt nytt sjukhus måste det naturligtvis utformas så att det går att resa dit med kollektivtrafik - både för miljöns skull och för att slippa onödigt höga räkningar för sjukresor med taxi.

Bra besked från Vänsterpartiet

Vänsterpartiet hoppar av majoriteten i landstinget i Uppsala län. Orsaken är att de kräver att priset på UL-kortet ska sänkas till 500 kronor, något som det inte finns utrymme för i en vettig budget. Det är ett bra besked från Vänsterpartiet, förhoppningsvis kan det också rensa ut en del andra rena vänstersvängar i landstingspolitiken och det tokiga prissänkarförslaget förpassas till populismens skräphög.

Från Centerpartiet och Alliansen har vi varit tydliga med att också vi som reser i kollektivtrafiken behöver vara med och betala vår del av kollektivtrafikens kostander. Ska vi klarar nuvarande nivå på kollektivtrafiken och genomföra de förbättringar som behövs kommer vi också behöva höja priset på månadskortet, Jag hoppas att vi får stöd från Socialdemokraterna och Miljöpartiet för ett sådant förslag.

Den stora frågan nu är dock inte budgeten, utan styrningen av landstinget. Vänsterpartiets landstingsråd Sören Bergqvist är ordförande för produktionsstyrelsen, den politiska styrelse som styr över Akademiska sjukhuset och hela den egna vården. Men nu har han lämnat majoriteten. Det är lätt att förstå att detta kan få förödande konsekvenser för möjligheten att styr flera av landstingets största förvaltningar - och kanske framför allt Akademiska sjukhuset,

Utvecklingen är ett haveri för framför allt Socialdemokraterna. De har tydligt visat att de inte var tillräckligt väl förberedda och mogna att leda landstinget.

Edstavs egen höghastighetsjärnväg

Johan Edstav, ordförande i regionförbundsstyrelsen, gjorde för ungefär en månad sedan ett utspel om höghastighetsjärnväg till Uppsala, som bland annat refererades i UNT . Av artikeln verkar det som om det är höghastighetsjärnväg som är huvudinriktningen i det brev som skickats till infrastrukturminister Anna Johansson från Regionförbundet i Uppsala län, Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län.

Den som läser brevet inser snart att det inte alls handlar om någon höghastighetsjärnväg, det är istället de välkända kraven på två nya spår som framförs. Brevet är i stort sett bra och innehåller de ställningstaganden som vi gemensamt gjort i regionen. Det handlar om att det behövs ytterligare kapacitet mellan Stockholm och  Uppsala och pekar på de möjligheter till bostadsbyggande som det innebär. Samma inriktning har den fråga som Solveig Zander ställt till infrastrukturminister (Sverigeförhandlingen och bostadsbyggande inom stråket Arlanda – Uppsala). Området Arlanda -Uppsala borde självklart vara med i Sverigeförhandlingen, men inte i den del som handlar om utbyggnad av höghastighetsjärnväg, utan i den del som handlar om att öka bostadsbyggandet i storstadsområdena.

Inte heller i den debattartikel som bland annat Johan Edstav undertecknat nämns höghastighetsjärnväg. Faktum är att inte ens i det pressmeddelande som skickas ut från regionförbundet nämns höghastighetsjärnväg annat än i rubriken.

Ändå blev detta med höghastighetsjärnväg huvudnumret i artikeln och när Johan Edstav i dag på regionförbundsfullmäktige rapporterade var detta med höghastighetsjärnväg det han lyfte fram.

Jag påpekade då att det kanske vore klokt att hålla fast vid det vi sagt tidigare - i praktiken två ytterligare spår -  och inte blanda in höghastighetsjärnvägspår och annat som kan göra budskapet otydligt. Edstav slingrade sig då och påstod att detta med höghastighetsjärnväg fanns med i den Regional utvecklingsstrategin. RUS:en, Det är dock rent hittepå, någon höghastighetsjärnväg finns varken med i RUS:en eller länstransportplanen).

Det stora problemet är inte att Johan Edstav säger saker som inte stämmer inför Uppsala läns ledande kommun- och landstingspolitiker - vi vet att värdera hans utsagor. Det stora problemet är att hans solospel, utan förankring i beslut eller realistisk verklighet, riskerar att försvåra ett snabbt förverkligande av bättre kapacitet mellan Uppsala och Stockholm.

Ps. Vad är då en "höghastighetsjärnväg"? I Sverigeförhandlingen säger man att tågen ska kunna 320 km/h på höghastighetsjärnvägen. 

Hur länge dröjer ambulansen?

Hur långt tid tar det innan ambulansen kommer? Beror svaret på den frågan på var man bor? Vi i Centerpartiet hade redan under förra mandatperioden identifierat detta med jämlik tillgång till ambulans som ett viktigt utvecklingsområde. Det var också en av de frågor vi lyfte i valrörelsen ( Se till exempel debattartikeln Snabbare ambulanser).

Nu vilja jag konkret få reda på hur det står till med den likvärdiga tillgången på vård för dem som bor på några av länets många tätorter. Jag har därför ställt en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg där jag ställer tre konkreta frågor:

1. Vad är den genomsnittliga (mediantiden) tiden enligt senast tillgänglig statistik från det att ett larm är mottaget till dess att första ambulans är framme för orterna: Uppsala, Almunge, Knutby, Vattholma, Fjärdhundra, Skokloster, Knivsta, Harbo, Östervåla, Hållnäs, Lövstabruk och Österbybruk?
2. Vad är maxtiden enligt senast tillgänglig statistik för en 12-månadersperiod från det att ett larm är mottaget till dess att första ambulans är framme för samma orter?
3. Anser du att svaret på frågorna föranleder behov av några åtgärder?

Regeringen dränerar Enköping på kvalificerade jobb

Idag kom Skatteverkets besked om att Skatteverket stänger ned verksamheten i bland annat Enköping. Verksamheten flyttar till Västerås. Nedläggningarna är ett steg på vägen att dränerar medelstora orter på kvalificerade jobb.

Denna utveckling måste stoppas. Det är ingen naturnödvändighet att all statlig verksamhet ska koncentreras till större orter. Idag med en allt mer modern teknik bör det till och med vara möjligt att ha en mer utspritt statlig verksamhet.